Aftonbladet – 4 december 1856, sida 1

Article Image
dande arbeten, som fordra längre tid för derag fullbordande, företagas emellan Stockholm och Södertelje på den vestra, och mellan Falköping och Jönköping på den södra, äfvensom början göres med norra stambanan mellan Stockholm och Upsala samt jernvägsanläggningen genom hufvudstaden. Under tiden från 1858 till och med 1860 skulle norra stambanan från Stockholm till Upsalafullbordas och öppnas: för trafiken, samt jernvägsanläggningen genom hufvuåstaden fortsättas. Vestra stambanan skulle vid 1860-års slut på en sträcka af 4 å 3 mil från Stockholm öfver Södertelje mot Katrineholm, samt på en längd af 19 mil från .Göteborg kunna öppnas för trafiken. Under samma tid skulle början göras med sarfimanbindningsbanan från Örebro till Askersund samt nordvestra stambanan emellan Kristinehamn och Porla, äfvånsom södra stambanan fortsättas så väl från Falköping förbi Jönköping nedåt Småland som: söderifrån till: norra ändan af Finjasjön, hvarigenom vid 1860 års slut en sammanhängande linie af 8, mil från Malmö till norra ändan af af denna sjö kan öppnas för trafiken. Från 1861 til och med 1863 skulle norra stambanan fortsättas från Upsala mot Sala på 57, mils längd, jernbanan genom hufvudstaden fullbordas, vestra stambanan mellan Göteborg och Stockholm till hela sin längd öppnas för trafiken, den nordvestra blifvå färdig till Kristinehamn, de norra och södra delarne af den södra stambanan med ytterligare 9 mil närma sig hvarandra, samt bibagran mellan Örebro och Askersund fulländas mellan Halsberg och Örebro. Under de sex derpå följande åren eller från 1864 till 1869 fullbordas norra nerdvestra, östra och södra stambanan. Fullbordandet :afalla de af Kongl. Maj:t nu föreslagna banorna skulle således fordra en tid af tillsammans 13 år. Arbetskraften är beräknad till 10,000 man om året, hvaraf hälften skulle tagas bland enskilta arbetare och hälften från indelta armån. Detta antal privata arbetare, uttagne från orterna der arbetet pågår, bör. ej, efter öfverste Ericsons förmenande, i de särskilta träkterna åstadkomma någon anmärkningsvärd minskning af arbetsfolk. Utmed eller i närbeten af städerna böra soldater mera uteslutande användas, då det i allmänhet visat sig att ordning och sparsamhet på sådana ställen med svårighet underhålles bland en. större privat arbetspersonal. Rörande de begge banornas sammanbindning i Stockholm föreslår öfverste Ericson, att vestra jernvägen drages från Hornstull rakt framåt Mälaren midt för östra ändan af Långholmen, böjes öfver gården vid Heleneborg, utspränges eller bildas i kanten af södra bergen och framföres vidare på en ; vattnet utfyld bank, hvilken i en båge af 1000 fots radie skulle föra öfver den djupa viken från södra sidan till mynningen af Riddarholmskanalen, derifrån sedan utmed vestra kanten af denna kanal på en jernbro till vestra hörnet af Strömsborg och derifrån på em dylik bro vidare mot Tegelbacken, å hvars andra sida bangården bildas dels genom inköp af några tomter, dels genom fyllning i Klara sjö. Från denna bangård skulle sedermera norra banan utgå och genom undanrödjandet af några hus föras rätt fram förbi södra ändan af Repslagarebanan, öfver trädgårdsföreningens tomt samt utmed sjöstranden förbi Sabbatsberg till höger om Rörstrand öfver Karlbergsallen till den Jinie, som i närheten af Solna fortlöper mot Upsala. Sidospår för hästkraft skulle på ömse sidor om banan utdragas till jernvågen, Skeppsbron, Riddarholmshamnen, Kungsholmen m. fl. hufvudpunkter för trafiken inom hufvudstaden. Kostnaden för hela denna anläggning är af öfverste Ericson beräknad till 2,000,000 rdr bko. Denna summa anser dock öfverste Erieson snart skulle inbetalas genom den besparing, dels af transportkostnad för p-ssagerare och gods från den ena bangården till den andra, dels af anläggningskostnaden och underhållet af ännu en bangård, som genom denna -: plan skulle vinnas, en besparing som han efter en låg beräkning anslår till 189,000 rdr bko om äret, hvilken summa utgör mer än ränta för 3 millioner rdr bkos bygnadskostnad. :Sverges jernvägssystem skulle efter öfverste Eriesons plan komma att utgöras! af tvenne från sydvest till nordost nästan parallelt med hvarandra löpande hufvudlinier, af hvilka den ena hade sin södra ändpunkt i Malmö och öfver Norrköping slutade i Stockholm, den andra, utgående från Göteborg, öfver Örebro oeh Sala utlöpte till Bottniska viken vid Gefle. Dessa begge hufvudlinier skulle på tre ställen sammanbindas med hvarandra: mellan Falköping och Jönköping, mellan Hallsberg och Katrineholm samt mellan Sala; Upsala. och Stockholm. Den östra skulle dessutom på sju, den vestra på fem särskilta ställen komma i beröring med hafven och de: inre segellederna, liksom den förra medelst den nordvestra stambanan skulle utsträcka en arm mot Norge. Begge skulle äfven i sina sydligaste indpunkter motsvaras af en till kontinenten förande dansk bana: den östra af den från köpenhamn utgående seländska banan, den vestra af den bana, som från Jutlands nordligaste kust kommer att dragas genom denna hålfö mot söder. Vi återkomma till en närmare redogörelse för metiverna så väl för det Ericsonska i den kuogliga propositionen upptagna förslaget, som för komitens derifrån i vissa delar afvikande, hvilka båda snart torde komma att framkalla heta strider inom representationen. Sm — En lävgre ned i Bladet införd telegrafdepesch meddelar den underrättelsen, att en, såsom det synes, allvarsam resning utbrutit på Palermo, att det engelska mMinieteriella bladet Morning Post uttalar sitt gillande af denna sat och att det franska löswitimistieka och

4 december 1856, sida 1

Thumbnail