Aftonbladet – 1 december 1856, sida 2

4 Se! öfverallt man skådar Blott svek och list och flärd, — Än fred som strider bådar, Än strid — sitt namn ej värd! Man ser de höge gyckla Med eder och med tro, Ser folk, i bojor, hyckla Förnöjsamhet och ro! Ser hela verlden blifva Till slut en enda börs; Der alla spel bedrifva; Der guldets klang blott hörs; — Är då ej ljaft att sakta Till hjeltegriften gå, Och tidens lopp betrakta Samt dervid tänka sä: Må tadlets pil man hvässa Emot ditt bröd, kung Karl! Långt större dock än dessa Som dyrkas nu, du var: Ej brutna löften trycka Ditt ljusa minne ner: Din bild skall ingen rycka Ur svenska hjerta mer! ———