Aftonbladet – 29 november 1856, sida 2

bron, löjtnant Zidn, Veteranen, Torpflickan,, Pöbeln vid Jutas, samt gubben Fieandt med sin pipa och sin karbag. Hr Lindblad har ded:cerat sitt arbete till Johan Ludvig BRuneberg med följande verser: Nej, hör jag skalden ropa, vred, Min dikt, låt den få bli i fred; Den är på klang och rytm så rik, Att der ej höjs af din musik. Mer än en släpig qvinnoröst Jag aktar tal ur manligt bröst Och ur ett hufvud, som förstår Den tanke genom diktem går, Ett hjerta, som slår takt dertill — Se der det föredrag jag vill. Ja, det är sannt, jag sagt mig det Väl huadra, om ej tusen gånger, Men så jag älskat dessa sånger, Att, utan att jag sjelf det vet, Det kommit toner för mitt öra, Dem jag ej kunnat tysta ner. Här 8 de nu. Låt dem ej störa Den djupa frid omkring dig ler. Hvem vet — om vi oss rätt förstodo — Du kanske hölle dem till godo? — Handledning i allmänna bygnadslärans praktiska del, med hufvudsakligt afseende på husbygnadskonsten och kostnadsförslagers uppgörande, af E. E. v. Rothstein: Första häftet (Stockholm 1856, 192 sid. 8:0). . Detta arbete befattar sig icke med den estetiska sidan af arkitekturen, utan afser att lemna en populär -handledning i den praktiska bygnadslärans första elementer, till tjenst för elever i konstakademiens lägre bygnadsskola samt för landtbyggmästare m. fl., som behöfva n nödtorftig insigt i hithörande ämnen. Ett dylikt arbete har förut saknats inom sveuska litteraturen, och det försök till bearbetning af en tysk skrift, som vi för någon tid sedan omnämde, var, såsom vi genom citationer af: en mängd brister och oegentligheter sökte: visa, under all kritik. Det är derföre till-fredsställande, att en person, som verkligen eger insigt i ämnet, företagit sig att utarbeta en dylik handledning, som får verklig tillämplighet på svenska behof och förhållanden. Det nu utkomna första häftet afhandlar de vanliga svenska bygnadsmaterialierna (trä, naturlig och konstgjord sten, metaller och metallblandningar, sammanbindningsmaterialier och bimaterialier), deras egenskaper, användbarhet, förvaring och beredning. MHäftet åtföljes af 2 planscher med en mängd figurer. — Handbok i pedagogisk gymnastik för gymnasier och skolor af 4. B. Santesson. Karlstad 1856 (86 sid.). Underdenna titel har en författare sökt behandla ett ämne, som man alltmera inser måste ingå såsom en väsentlig beståndsdel i ail skolundervisning, nemligen den: för barnens kroppsliga uppfostran så vigtiga. pedagogiska gymnastiken. Om författarens nit och goda vilja kan intet tvifvel ega rum; men förmågan har icke svarat deremot. På 127, glest tryckta sidor har han framstält hela sin konst, d. v. s. så kallade bundna rörelser; det öfriga utgöres nästan endast af afskrifter, i synnerhet af Lings små afhandlingar i dessa ämnen. Hela den lilla boken synes vara en knapphändig sammanfattning af de lexor förf. nödgats inhämta för sin kurs vid gymnastiska centralinstitutet och saknar all vetenskaplig grundlighet, sådan man borde kunna vänta af en bok, som är ämnad till handledning för gymnastiklärare. Det är bedröfligt, att den svenska gymnastiken i vårt land skall förete så klena målsmän på TÅ skriftställarbanan, under det utländska författare börja att vetenskapligt behandla densamma, ehuru äfven deras arbeten äro rika Åpå felaktigheter. Skall den gymnastiska ve-Ttenskapen i vår tid kunna stadga och bibehålla sitt anseende, så måste den byggas och Jutbildas på naturvetenskapliga och matematiÅska grunder, och dertill behöfvas grundligt TÅ bildade författare. Hade hr Santesson några lår grundligt studerat sitt ämne, jemte fysiologi, anatomi, mekanik o. s. v., skulle han möjligen kunnat producera någonting, som Å kunnat tjena till verklig handledning och l upplysning för gymnastiklärare. — Af Theodor Migges roman Erik Randal, Åi hvilken händelserna spela i Finland 1808 Toch 1809, har nyligen på A. Bonniers förlag :utkommit första delen, tfversatt på svenska Jaf Wilhelmina Stålberg. — Norsk litteratur. Ett Norskt författarelexikon, förberedt af aflidne sorenskriveren J. Kraft, vidare bearbetadt och fortsatt af riksarkivarien Lange och amanuensen P. B. Hansen, lärer med det första utkomma. Danmark har ett ypperligt författarelexikon af Erslew, men Sverge saknar ännu hvarje försök i denna väg. — En lappsk grammatik och läsebok af kandidaten Friis samt en lappsk huspostilla af pastor Stockfleth äro under trycket. — Professor P. 4. Much håller vid Kristiania universitet föreräsningar med titel: Anmärkniogar vid Nilssons Å Skandinaviska Fauna. — I Kristiania har nyligen utkommit en Studentersamfundets Visebog. Då förråÅT det af norska sånger är ringa, är en stor del af dess: innehåll hämtadtifrån den svenska och danska viselitteraturen. — Enligt en uppgift i det senast utkomna Kristianiahäftet af Nordisk universitetstidskrift har studentsnmfundet i Kristiania nu ett bibliotek af band, hvaribland omkring 400 af svensk litteratur. — Dansk litteratur. Professor Schiern har nyligen utgifvit en samling Historiske Studier (1:te Del. 394 sid. 8:0), åtskilliga afhandlingar, som förut varit tryckta särskilt eller uti tidskrifter och tidningar. Bokea innehåller många intressanta saker, hvaribland flera raskt utkastade, men klart och åskådiigt framträdande öfverblickar öfver särskilta po— litiska epoker. Några af afhandlingarne ha specielt. intresse för Sverge, t. ex. Om den beväpnade neu traliteten och om Sverges tronföijareval åren 1809 Toch 1810. — Ett annat större vetenskapligt arbete är en Temperamentslärans historia, utarbetad af den Herman Hertz, som sistlidne vår af konung Oscar belönades med en guldmedalj för en dikt, hvars hjelte var Gustaf Wasa. Såsom filosofisk produkt är det obetydligt, men författaren har användt mycken flit på källstudier. Clausens Tidskrift for udenlandsk theologisk Litteratur meddelar i tredje häftet för i år in extenso och på svenska språket J. I. Schröders minnesteckning af erkebiskop J. O. Wallin.— I Dansk Maar nedskrift har professor Clausen lemnat en intressant skildring af den för några år sedan aflidne Por bid Schowws politiska lif. Man erhåller der en kr af Danmarks politiska ungdom med 0 fet hvars ska och heta strid för utveckling och frikeb VET