— Svenska Tidningen innehåller ett officielt abellariskt samitiandrag af ippgifterna rörande änvinstillverkningen i riket åren 1855 och 36, för det förra året grundade på verkliga förållandet efter slutad bränning, för det senare rledda ur de hos vederbörande före bränngen gjorda anmälningar. Vi måste till en innan dag dröja med intagandet af detta samnandrag, som i dag icke varit verkställbart, ;ch meddela nu endast några hufvuduppgifter. Under förra året utgjorde det uppmäta 4tillrkningsbeloppet at 6-gradigt bränvin vid de örre brännerierha 7,178,602, och i år bar .t anmälts att blifva 7,810,849 kannor. Försatta tillverkningsbeloppet vid de mindre srävn rierna her 1855 utgjort 2,258,217, och bersknas för 1856, till 2,805,585. Tillökningen ijör i år skulle således utgöra lör de större brännerierna 632,247 och för de mindre 547.368, eller tillsammans 1.179,615 kannor. Härvid bör dock anmärkas att, med afseende på svårigheten att anskaffa beräknadt råämne, förmodligen många, som anmält sig till bränning för i år, antingen afstått derifrån eller ock minskat tillverkningsbeloppet, så att någon fullt tillförjirlig jemförelse icke kan ske förr än, efter det bränningen för i år slutats, nya uppgifter om verkliga förhållandet till civildepartementet hinna inkomma. Ifrågavarande sammandrag ger dock i öfrigt anledning till åtskilliga betraktelser, som vi skola göraisammanhang med dess meddelande. — För att icke jäfva den goda tanke, som insändaren af nedanstående artikel uti en till redaktionen stäld enskilt skrifvelse yttrar om år opartiskhet, införa vi här hans artikel, örbehållande oss att dervid sedermera göra några anmärkningar, så vida icke den insändare, emot hvilken den, egentligen är riktad, skulle finna för godt att sjelf svara. Den insända artikeln är så lydande: Författaren af en den 22 dennes i Aftonbladet införd artikel om olämpligheten af att i närvarande stund skilja de båda flottorna ifrån hvarandra, har uti en insänd artikel af den 26 samma månad blifvit upplyst om, att han laborerar under det populära misstaget att Sverge numera, såsom förr, kan välja mellan landtoch sjöförsvar. Författaren till artikeln af den 26 beklagar, att Sserge är en för fattig och för liten nation, för att kunna åstadkomma en örlogsflotta, men medgifver stt om den det kunde, så vore idön af vår sjelfständighets byggande på ett inte försvar förkastlig, och försäkrar högtidligt: att om linieförsvarets anhängare kunde bevisa att Sverge verkligen kan åstadkomma en örlogsflotta, landtförsvarets (centralförsvarets) fö-öspråkare aldrig vidare skola med en halfdragen anda söka förorda sin försvarsplan. Upplysningen är meddelad med sådant fog och sådan välvilja, att man derför måste känna sig tacksam, och den vid denna upplysning bifogade högtidliga försäkran är af sådan vigt, att hela striden om den gamla och nya försvarsplanen blifver genom den reducerad till den lätt afgjorda frågan: mäktar Sverge åstadkamma en örlogsflotta eller ej? — en fråga som man icke behöfver vara hvarken sjöman eller militär för att afgöra. Saken är således denna: För Sverges försvar, sådant det bör vara, fordras en armel och en örlogsflotta, derom äro då enligt denna försäkran alla ense; men om Sverge nu icke kan åstadkomma en örlogsflotta, så får det nöja sig med blott armn. Nå, ingentiog kan vara naturligare! ty att göra det omöjliga lärer ingen kunna, och det är berömvärdt af centralförsvarets vänner, att söka afråda ifrån försöket dertill; men är då Sverge, det fordom mäktiga Sverge, nu nedsjunket till en sådan ringhet, dess resurser så obetydliga, dess utsigter så mörka, dess relationer så få, dess vigtsom europeisk statsmakt så ringa, dess storhet så förintad, dess intellektuella och. materiella krafter så förslappade, att det, med fullt erkännande af örlogsflottans nödvändighet för dess försvar, icke kan åstadkomma den, icke ens bibehålla den plats såsom sjönation det nu innebär? Det vore förfärligt, och då vore det i sanning tid på att, i stället för att göra traktater om ömsesidigt beskydd, tänka på att skaffa sig rent af en protektion från ett eller annat håll; men om så är, 8) ljuga ju alla offentliga uppgifter om våra finanser, om våra framsteg, om våra utsigter; och, Gudskelof, det hafva vi icke ringaste anledning att förmoda. Om vi hade någon anledning att hoppas, att denna tidning ville eller kunde lemna oss ett större rum i sina spalter, skulle vi vidlyftigt utbreda oss öfver fördelarne i fred och krig af att ega en örlogsflotta, men ri torde redan genom för stor vidlyftighet hafva missbrukat den opartiskhet oss redan visats och inskränka oss derföre nu till att fästa uppmärksamheten derpå, att i närvarande stund Sverge såsom europeisk sjjmakt står efter England, Frankrike och Ryssland, men Jföre Danmark, Preussen, Holland, Spanien, Sardinien, Österrike, Grekland, Turkiet m. fl. och således är Europas fjerde sjönation. Denna plats, som är eröfrad i gamla tider, men på senare åren bibehållen med en kostnad af halfannan million banko, torde förtjena att försvaras, och då detta, till följd af törändrade förbållanden, numera icke låter sig göra för denna moderata summa, så föröka, fördubbla eller mångdubbla den — vi kunna det; Sverge kan för sin välfärd (sitt försvar och sitt anseende) betala 2, 4, 8 ja 10 millioner, om de oundgängligen behöfdes för ett vara eller icke vara, eller för att, som en representant på riddarhuset i går uttryckte sig, tillkämpa sig ett ärofullt lif i stället för att nöja sig med en neslig tillvaro. Emellertid tacka vi på det uppriktigaste den af Aftonbladet för sakkunnig person förklarade vän af centralförsvaret, som gifvit oss denna högtidliga försäkran, att det är endast fruktan för Sverges oförmåga att åstadkomma en örlogsflotta, som förmår det inre försvarets anhängare att rösta för afståendet från alla försök att vara hvad vårt af haf omslutna land bjuder oss, en sjönation; denna fruktan undanröjd eiler bekräftad, och all strid om central försvar eller gränsförsvar, om stora. eller lilla flottan m. m., är lyckligen till ända. Regering och ständer, vi äro säkre derpå, skola då, sedan principen är allmänneligen erkänd riktig, lätt kunna bedöma om vi ega, eller om vi icke ega tillräckliga medel för att åstadkomma det slags försvar vi behöfva. NT AN Ca Vecke-uppgifter rörande Riksbanken, afgifaa dem 21 November. Å Fonden till diskontering och utlåning för handel och näringar samt till kassakreditiv åt enskilte personer. OM Dansslal antaa Jan 11 Al HI den 21 Nov.