Aftonbladet – 27 november 1856, sida 2

sättning, att de skulle utgöra ett slags substituter såsom föredragande, då departementscheferne hade förhinder, samt sysselsättas med utarbetandet af de vigtigare sakerna, såsom förslag till författningar o. d., men icke ati de, såsom sedermera lärer blifvit praxis, hufvudsakligen skulle vara ettslags privata handsekreterare till :departementschefens biträde. der de icke varit tvungna att vara sjelfva departementschefernes informatorer, hvarpå exempel icke heller saknats. Om deremot, med indragning af expeditionscheferne, hvarje statsdepartement erhölle, efter behof, en, två eller tre byråeller afdelningschefer, hvilka ju gerna kunde: få kallas expeditionschefer, samt dessa afdelningschefer erhölle åliggandet att, efter behörig fördelning dem emellan. af vissa ärenden, till föredragning bereda smålens: och alla under hvars och ens detalj hörande för slag till organisationer och författningar sami inför departementschefen afgifva sina motiverade förslag till beslut; om sedermera protokollssekreterarne ficge sig ålagdt ej mindre att sammanskrifva protokollen, hvilkas vidd genom en förändrad form både borde och kunde skä ligen förminskas, utan att de derföre skulle för konstitutionsutskottet blifva mindre upplysande, än ock hvad som bör vara särdeles läti för den, som känner råväl handlingarnes innehåll och öfverläggningen om ärendet i konselje: eller statsrådsberedningen, och slutligen beslutet, tillika uppsätta den utgående expeditionen, hvilken icke heller skulle lida af någon reform i den nuvarande vidlyftiga uppställningen, troligen ofta föranledd: just deraf, att den uppsättes af en sekreterare, som förut icke känner saken och således icke kan rätt urskilja hvad som deri är mer eller mindre väsentligt, — om, säga vi, äfven dessa förändringar blefve samtidigt vidtagna, så föreställs vi oss att, derest tillika till dessa.två embetsmannagraders biträde förordnades ett tillräckligt antal kanslister jemte oexaminerade renskrifvare samt departementscheferna sjelfve valde yngre extra ordinarier med framstående anlag till sina privata bandsekreterare, såsom det förr i tiden med fördel brukades hos hrr statssekreterare, ärendena skulle komma att af vederbörande embetsmän inom konungens kansli handhafvas med vida mera både intresse och insigt, nit och drift; än med. den arbetsfördelning i fem ordinarie: grader, hvarpå den tillämnade, nya regleringen, som endast i ringa mån synes skilja sig från den gamla slentrianen, häntyder. Vi, vilja derföre icke påstå, att denna organisation skulle blifva .mindre dyr än den nuvarande; ty tjenstemän, som hafva både maktpåliggande och trägna sysselsättningar. förtjena utan tvifvel att lönas väl; men vi äro förvissade, att ärendena skulle bli bättre handlagda och att äfven hrr departementschefer sjelfve skulle dermed blifva bättre belåtna och finna sig derigenom : hafva vida mer tid öfrig än eljest för möjligheten att, icke nedtyngda af de lumpnaste bestyr, kunna egna sin omsorg och sina forskningar åt de större frågorna, hvar och en icke allenast inom sitt eget departement i synnerhet, utan äfven inom öfriga departementer, med ett ord att följa förvaltningen i dess helbet Om vidare den anordning vidtages, att de särskilta afdelningseller expeditionscheferna finge, hvar för sitt fack, inför den så kallade statsrådsberedningen föredraga löpande och mindre vigtiga ärenden, i närvaro ensamt af chefen för det departement, hvarunder ärendena sortera, jemte de tre statsrådena utan departement eller s. k. konsultativa, skulle det på detta sätt kunna blifva möjligt att en gång vinna något slags samarbete och sammanhållning hos ministeren i de politiska, lagstiftningssamt de vigtigare ekonomiska och organisationsfrågorna. Under en fortfarande felaktig arbetsmetod, som dels öfverlastar departementscheferna med omsorger. för deras eget departement, dels gör det till ett åliggande för hvarje sådan chef att öda bort sin dyrbara tid genom att tre till fyra förmiddagar i veckan infinna sig i statsrådsberedningen, för att afhöra äfven de öfriga departementschefernas föredragning af de obetydligaste besvärsoch andra löpande mål, blir det troligen lika fruktlöst hädanefter som hitintills, att vinna en politisk enhet inom styrelsen. Det högsta loford någon af våra departementschefer kan skörda blirväl då fortfarande, att ban skrifver brax eller är en skiaklig expeditionskarl), eller att det går raskt undan i hans departement, så att han får den ena luntan efter den andra bortregistrerad. ur diariet och lagd på byllan bland afgjordamål; någon gång kanske. äfven, att han är sjelfständig), emedan han i något enstaka fall. baft en särskilt tanka till statsrådets protokoll... Deremot kan under ett.så beskaffadt arbetssätt knapt någon våga höja sig till den uppfattning. af sin ställning, att en konstitutionell ministers höga embete fordrar att han äfven skall vara något mer än allt detta, nemligen statsman, samt såsom. sådan ega politisk arisvarighet icke blott för ärendenas gång inom. det departement han sjelf förestår, utan ock för hela systemet af styrelsen i det hela. (re ssd EEE — Vid föredragning utaf åtskilliga af invånarne i de norra kuststäderna gjorda ansökningar om elektriska telegrafliniens utsträckning norrut från Hernösand, jemte chefens för telegrafverket i anledning deraf afgifoa utlåtande och förslag, har Kongl. Maj:t under den 30 sistlidne Oktober funnit godt