Aftonbladet – 25 november 1856, sida 2

com sagdt, illa tillsammans med finskans inrymmande i skolorna och utgifvandet af en offisiel finsk tidoing. Den utgör ett bevis bland många, att hvarest finskan blott kan nyttjas till att uttränga den vesterländska svenskan, der öpptages hon och begagnas såsom ett väl lidet medel; men hvarest å andra sidan ryskan kan införas och påtrugas, der skall man icke sky för hvilka utvägar som helst, äfven de mest anstötliga och med landets nytta oförenliga. Hvad öde som, ifall dessa förhållanden komma att fortfara, slutl gen skall drabba finskan, ligger blott i alltför öppen dager. — Uti: almö Allehanda läses en berättelse om en der i staden uppkommen fråga angå ende ordnandet af polisväsendet, hvilken är af den vigt att vi anse oss böra derpå fästa synnerlig uppmärksamhet. Förhållandet är, att sedan magistratens ord förande i sammanträde med stadens äldste den 9 Februsri innevarande år omförmält behofvet af en förbättring i stadens pölisväsende och i sammanhang dermed, enär-en betydlig lindring i,de! kostnader, som af en dylik förändrad organisation blefve en följd, kunde vinnas antingen genom indragning af en ledigblifven rådmanstjesst och lönens anslående tillven polismästare, eller ock genom förening af dessa båda befattningar, föreslagit, att med beslut om återbesättandet af den lediga rådmansbeställningen måte få anstå, intill dess förslag till en förähdrad organisation af sta dens polisväsende hunneuppgöras och pröfvas, så hade magistraten, efter det stadens äldste jemte handels-, bandtverksoch bryggaresocieteterna -biträdt berörde framställning, uppdragit åt magistratens ordförande. att utarbeta förslag till. den ifrågavarande organisationen. Ett sådant förslag aflemnades också den 20 sistlidne September till magistraten. som på allmän rådstuga sammankallade stadens borgerskap och stadens öfriga invånare för att öfver förslaget höras. Dervid tilldrog sig likväl att:en betydligt öfvervägande pluralitet förkästade förslaget både angående en förändrad polisinrättning i Malmö och den i sammanhang dermed gjorda framställningen att hädanefter en hvar, för att till rädmansbefattning vara valbar, borde hafva tagit juridisk examen. Vid sådant förhållande borde man skäligen föreställa sig, att det ifrågavarande förslaget skulle komma att förfalla. Men: -magistratens -egenmyndighet kunde icke lida denna motsägelse, hvarföre ett ordentligt beslut under den 7 Oktober af magistraten utfärdades af innehåll: att då stadens betydliga tillväxt i bådesfolkmängd och rörelse onekligen påkallade en särskilt poliskammares inrättande och polispersonalens ökande, hvilket ändamål med minsta möjliga kostnad för staden och utan behof af särskilt beskattning eller inskränkning i borgerskapets lagliga valfrihet eller annan väsentlig rubbning 1 na bestående förhållanden inom samhället vore afsedt genom det af magistraten uppgjords förslaget, hvadan den af flertalet bland de tillstädeskomne af stadens borgerskap yttrade obenägenhet. mot samma förslag måste tillskrifvas: bristande uppfattning af samhällsordningens kraf och ett missledt begrepp om förslagets syfte och om vidden af borgerskapets valfribet,, magistraten fann sig pliktig att till K; M:ts nådiga pröfning. och fastställelse i underdånighet öfverlemna förslaget angående en förbättrad polisinrättning i Malmö, äfvensom en annan fördelving af rådmännens göromål, i hvilket hänseende: handlingarne skulle öfverlemnas till konungens befallningshafvande med anhällan om dess förord. Emot detta beslut har likväl en ledamot af magistraten, hr rådman Falkman, reserverat sig sf. det skäl, dels att en ofantlig majöritet ai borgerskapet.och stadens invånare, -hufvudsakligen af fruktan för de dryga utgifterna förkastat förslaget om en särskilt poliskammare, dels emedan något trängande behof af en förändrad polisstyrelse och ökad personal, till lycka för samhälet, deri sällspord ordning hittills varit rådande, ännu icke visat sig 3 äfvensom, och då borgerskapet med öfvervägande :stor pluralitet vägrat antaga det stadgande, som afser att borgerskapet vid frågan om val till rådmän icke skulle vara berättigadt att nämna andra än dem, som tagit juridisk examen, hr Falkman fann framställningen i berörde: afseende oemoteägligen leda tll ingrepp i:borgerskapets privilegier, hvarföre magistraten icke-kunde lagenligt.bestämma en sådan inskränkning. Slutligen ansåg hr Fälkinan: magistraten icke hafva egt rätt att omedelbart underställa frågan K. M:ts afgörande, utan att magistraten bort meddela sitt beslut med besvärshänvisniog ilaglig ordning för den eller de med beslutet missnöjde. Malmö Allehanda anställer för egen. del åtskilliga välgrundade betraktelser i denna till sin princip ganska vigtiga fråga och anmärker att med det -begär till centralisation, som bos regeringen framstått t.ex. iden nya landshöfdingeinstruktionen, i regeringens tilltag att atan borgerskapets hörande disponera medel från Göteborgs poliskassa m. m., det vore fara värdt, att regeringen med begärlighet torde omfatta äfven detta tillfälle att få blanda sig i en kommuns enskilta angelägenheter. I förevarande fall gälde det tillika der grundsats, att regeringen i förening med magistraten skulle anse sig berättigad pålägga kommunen de mest tryckande skatter, utan att denna hade annat att göra än att helt beskedligt betala. —— — Vi meddela här nedan, efter Dagbladet, ett utdrag ur direktionens öfver Allmänna barn huset berättelse om inrättningens förvaltning och ekonomiska ställning år 1855. Af den afslutade hufvudboken inhämtas, att barnhusets tillgångar vid nämde års slut uppgingo tili 777,773 rdr 37 sk. 3 rst. samt dess skulder till 157,991 rdr 16 sk. 3 rst., on a ovane edan j 21 sk: i tet utgjorde -619,782 rår 21 sk.. till 594,853 rdr