Aftonbladet – 25 november 1856, sida 2

— Nytt. från Finland. Enligt. underrättelser med sista finska posten, kommer en ny officiel tidning på finska språket, Suomen Julkisia Sanomia,, att utgifvas i Finland från och med början af år 1857. Bladet skall utgifvas två gånger i veckan samt meddela så väl in--som utrikes politiska nyheter. Prenumeräationsptiset är en rub. silfver. Det är tydligt att egentliga orsaken till bladets uppsättande är, att ryska politiken uti detsamma ämnär vinna åt sig ett medel att inverka på och leda äfven den stora massan af finska allmänheten, som hittills lefvat tämmeligen oberörd af de egentligen politiska i-tressena. Då företaget emellertid på samma gång innebär ett slags smickrande koncession åt det finska nationalitetssträfvandet, skall det äfven troligen lyckas för de: maktegande att hufvudsakligen få det ansedt såsom sådant uti landet, hvars tacksamhetskänsla då skall bli den bästa manteln för den derunder hotande faran. Så läses härom i Abo Underrättelaer : Att döma af profnumtet, synes denna tidning komma att med intresse blifva omfattad af menige man. För fosterlandsvännen är dess uppträdande åtminstone sf det stora intresse, att finskan, utom så många andra vidtagoa åtgärder, såsom finska translatorers anställande, blifvande tjenstemäns kunskapsprof på finska o. s. v., härmedelst omsider alltmer och mer upphöjes till rang, heder och värdighet af officielt språk, ett rum som den icke intagit sedan den. tid finska forket i hedenhös höll sina nationalförsamlingar, keräjet. Enligt hvad vi erfarit, skall ifrågavarande företag redan för en tid sedan blifvit bragt å bane, och vi påminna oss, i sammarhang dermed, en anekdot, som vi hört berättas Under de första öfverläggningarne härom, uppkallades den berömde professor Lönnrot (Kalewalas upptäckare) till generalguversören, för att erbjudas censorsskapet för den nya tidningen. På hr Bergs hemställan härom, svarade Lönnrot med ett simpelt nejal På en förnyad förfrågan, om orsaken till denna vägran att NE oh det erbjudna uppdraget, svarade han: UDå det är troligt, att jag ge nast efter utgifvändet af första numret, blir afsatt derifrån, så tjenar det ju till ingenting. Oeh dermed var audiensen slut. I Helsiogförs Tidningar för den 15 November förekomrmer en polemik mot: tidningen Wiborgp: Sistnämde tidning utges af bokhandlaren Alfthan och dr Qvist, oeh anses för färvarande som Finlands förtjenstfullaste organ. Wiborg:har öppet förebrått Helsingfors Tidningar (redigerad af den bekante devuerade doktor Z: Topelius) för att vara en iofsångarej! som vill stå väl med de maktegaude, och:deraf skörda vissa frukter. Det tyckes -härutaf, som om. Aelsingfors Tidningår, till och med i de maktegan es eget tycke, måste! bafva gått för långt när de tillåta att denna deras egen shalfofficiella värda försvarare erbåller en dylik tillrättavisning. I stället för det af censuren småningom strypta sMoörgonbladetij hvars grundläggare re. Ti. oe DR Je JA nn RAR bt JV RR Runeberg var, skall med bästkommande års): början en ny tidning: på svenska, benämd Dagen, utgifvas i Helsingfors; Tidningen skall. utkomma tre gånger: i veckan och, enligt hvad oss blifvit imeddeladt; fedigeras äf I mag:r Collan och Estlander. samt dr Ehrström. Af de tal, som höllos vid universitetets fest dens 20 :Septemberj med anledning af kejsar I. Alexanders -kröningj shar i synmerhet det på svenska språket af teol. professor Schauman I väckt uppseende i Finland. Talaren yrkade nemligen bland annat på ett poftare, sammankallande af finska landtständerna enligt grundagens ordning. Detta yrkande, ehuru frimodigt, I sker emellertid i en för from form, för att kunna tillmätas någon större politisk betydelse. Det framställes nemligen endast såsom er glad trox eller en-vunder obrottslig trohet och tillgifvenhets ödmjukt närd förtröstan till kejsar Alexanders för alla goda intryck så öppna själv.. Hvad verklig båtnad en under närvarande förhållanden till skenbart lifråterväckt konstitutionalitet i Finland, skulle med: föra åt detta lånd, äro vi ej heller i stånd att inse; Enligt all sannölikhet skulle detta endast tjena till att på de kringskurna och betryckta ständernas skuldror, vältra medansvaret för regeringens fortfarande. inkonstitutionella och godtyckliga förfaringssätt. Måtte de finska ständerna hellre bedja Gud bevara dem-från en sådan godhets och liksom den redlige Sven Dufva i Fänrik Stål, vänta på bättre tid. nad z 1 Skulle någon, förd bakom ljuset af de senaste skenbara: koncessionerna åt det nyväckta nationalitetssträfvandet i Finland, godtroget önska betvifla tillvaron af den ringa undfaltenhet, som ryska politiken i djupet af sitt hjerta är sinnad att hysa mot alla de nationers egendomliga mnktning och sjelfstäsdiga utveckling, som varit nog olyckliga att råka under. dess välde, såtyckes det emellertid som-om ryska styrelsen, -helt. nyligen också, lemnat ett.det mest öfvertygårde bevis på af hvars. andas barn det är... När,vi första gången hörde förhållandet, omnämnas, föreföll det oss så vidunderligt, att vi tviflade på dess möjlighet. Senare. bekräftande underrättelser tyckag dock sätta det utomtvifvel. Invånarne i. Finland äro nemligen, vid begagnandet af de telegraflinier, som . blifvit. upprättade ilandet, från Wiborg Jängsåt södra kusten till Åbo och från Helsingfors norrut öfver Tavastehus, helt och hållet förbjudna ait telegrafera på svenska eller finska språken; de äro tvungna att göra det på ryska. En finsk affärsman. eller annan priva! person, som sällan kan ryska, måste först skaffa sig en rysk translator för att få depeschen affärdad; och den som emottagit den, måste först uppsöka en ryskkunnig person innan han kan hegripa ett ord af dess innehbåll.: Man föreställe sig det opraktiska häruti, allt det besynnerliga trassel, de mångfaldiga obehag och framför allt den olämpliga tidsutdrägt som härigenom förorsakas, och man. kan verkligrn på goda skäl samt med erfarenhet af den slughet och affekterade huldhet, som Ryssland a Itid ådagalagt i hvad som rör de materiella intresse