Aftonbladet – 21 november 1856, sida 2

Article Image
jan Ystad och Stralsund; som ehei är kommenderad premierlöjtnant Gjerling. Länsstyrelsernas tredje årsväxtberättelser. Från Gotlands län (dat. den 24 Okt.): Den regniga och svala väderlek, som råde i första hälften af Augusti, efterträddes i senare hälften af berörde månad och första dagarne af September utaf uppebhållsväder med tämmelig värma, fördelakig för rågbergningen och vårsädens mognad; men sedermera bar nästan dagligt regn mycket försvårat bergningen af hvete och korn, hvilka sädesslag dock, anseende der:ill att regnet vanligen efterföljdes af olåst, der nödig försigtighet iakttagits, icke tagit någon skada, Både rågen, länets hufsudsäde, och hvetet, som jemväl mycket odlas, hafva i strå lemnat ovanlig atkastoing, och ehuru ökningen varit mindre än påräknas plär, särdeles hvad hvyetet beträffar, som på de flesta ställen tidigt lade sig och således blef mindre väl matadt, kan afkastningen af lessa sädesslag upptagas till nionde kornet. Väårsälen, hvaraf mest kotn, något hafre och obe ydlig olandkorn odlas, har af den ymniga nederbörden o0vanligt frodats, så att den, utom på några få ställen, ler det ymniga regnet vid såningstiden alltför mycset fördröjde såningen, så att den icke hHuanit till mognad. både i sirå och kärna gifvit riklig afkast ning till nionde och tionde kornet. Trindsåden, hraraf ärter mest, samt linizer och vicker mindre begagnas, har, såsom tidigare utsådd, öfverallt hunnit ill mognad och kan antagas hafva gifvit tionde koraet. Rotfrukterna, hvaraf: potates mest oeh rofvor icke heller obetydligt odlas; frodades jemväl af den myckna nederbörden; men vid medlet af Augustiin träffad stark frost förstörde alldeles potatisen å svagare jord, och en ännu starkare frost i medlet a September hindräde äfven på något starkare jord des snou icke fullt ntbildade växtens vidare fortköms så att endast på den mest bördiga och väl belägna jord någon betydligare afkastning varit att påräkna. här och der jemväl behäftad med torröta; kunnand afkastningen i allmänhet icke upptagas till mer än tredje kornet. :Gräsväxten, som förmodades börs frodas af den ymniga nederbörden, saknade värmt för sin fortkomst, särdeles på sidländta ängar, men kan, då den på högländta ängar och af artificiell slag varit bättre, anses hafva gifvit medelmåttig af kastning, jemte det ymniga halmifodret, fallt tillräcklig för behofvet. — Af hvad sålunda anfört blifvit kan inhemtas, att årets äring, eburu potatisafkastningen är ringa, varit ymnig. Höstsädesbrodden visar sig, hvad beträffar rågen, som kunde eå: i någorlunda tid, vacker; men hvetet, som i anseende till sen bergning och mycket regn, icke förr än i denna månad kunnat sås, är ännu föga försigkommet. Ehuru underrättelsen om Buchanans utväljande till Förenta Staternas president gjort ett lika smärtsamt som oväntadt intryck på alla dem inom Europa, hvilka hysa deltagande för mensklighetens sak och den rena demokratiens intressen, synes ej samma förhållande i allmänhet ha egt rum i Amerika, efter hvad man kan sluta af stämningen der kort före valet. Öfverste Fremont anses ej i sjelfva verket på den senare tiden ha haft några synnerliga utsigter till framgång, till följd af hans koalitionspartis splittring genom Fillmores kandidatskap. Af de 296 rösterna tillhörde alla de södra staternas (120 till antalet) Buchanan, med undantag af Marylands 8. Då nu till dessa 112 läggas Pennsylvaniens 27 samt de 24 från Indiana och Illinois, var hans öfvervigt redan gifven; hvartill sannolikt kommit en och annan från de öfriga norra staterna. Dessutom har hela det vidsträckta inflytandet från den verkställande maktens sida stått till hans tjenst, och detta ända derhän, att postverken undanhållit flera valcirkulärer och offentliga adresser från Fremontska partiet. I sjelfva den amerikanska federalförfattningen ligger någonting oligarkiskt. Sö tillsättes t. ex. Halfva senaten at några hundratusen hvita valmän i de södra staterna, hvilka representera och rösta för sifia offer, de inom dessa stater lefvande tre millionerna svarta. Detta författningens grundlyte måste -botas, innan. någon lösning af slaffrågan är möjlig, så främt ej dessförinnan denna fråga blir afhuggen genom :hela förbuadets upplösning. Hur kan man, skrifver i dessa dagar en pennsylvanare från Parik till Times, kalla ettsambälle för republik, der en sådan gröf kränkning af den republikanska jemlikhetsprincipen fortfarande eger rum? Samme brefskrifvare omtalar i anledning häraf ett yttrande af kejsar Nikolaus till förre amerikanske ministern i Berlin, hr Wheaton, under Gennes besök i Petersburg. Då amerikanaren enligt sina landsmäns sed upphöjde republikanismens fördelar, svarade kejsaren: Ja, hr Wheäton, jag är helt och hållet af er tanka; det finnes ej mer än tvenne verkliga demokratier i verlden — mina stackars lifegna och edra negrer. Hvad den nyvalde wpresidenteh hr Buchanan särskilt vidkömmer, upphöjes hän naturligtvis lika mycket från ena hållet som han nedsättes från det andra. -Emot honom anföres dels hans i äldre tider vacklande: politik, dels hans intriger i Ostende att undansnilla Spanien Kuba, samt framför allt hans proslaveryprogram. Hans anhängare deremot loforda hans statsmannatalanger i allmänhet och se i hans förkärlek för slafveriet en ytterligare förtjenst, och ingalunda den ringaste. Att-han öfver hufvud taget -blir vida bättre än det eländige Pierce, antages tämmeligen allmänt af de mera opartiske. För öfrigt befinner sig partiernas ställning. inom unionen för närvarande på den punkt, att individerna der betyda vida mindre än förut, och det inflytande; som af hr Buchanan kan utöfvas på hans eget parti, blir alltid en obetydlighet i jemförelse med det inflytande han af detta parti måste underkasta sig, och hvilket nödvändigt kommer-att alltmer och mer utvidga det valg. som akilier Ten rena HomåAkrattanik

21 november 1856, sida 2

Thumbnail