STOCKHOLM, den 21 Nov. Vi fästa våra läsares uppmärksamhet på nedanstående uppsats om den ifrågasatta allmänna lönetillökningen för militären, författad af en man, som är grundlig kännare af vårt indelningsverk och har mångårig erfarenhet af dithörande ärendens handläggning. På senare tider har i allmänna tidningar och annorstädes artiklar varit införda, för att ådagalägga angelägenheten och rättvisan sf en allmän lönetillökning för militären vid nu pågående riksdag och derigenom bereda framgång deråt. I dessa uppsatser har man, för att söka vinna sitt syftemål, äfven, som vanligt i dylika fall, i vissa delar afvikit från sanna förhållandet ), och det är jemväl derom insändaren nu vill upplysa, Jemte det han i frågan i allmänhet går att yttra några ord. Att befälet vid garnisonsregementena, artilleriet och flottan behöfver lönetillökning i åtskilliga, särdeles de lägre graderna, dertill synes fullt skäl. De äro i mera jemn tjenstgöring, nödgas bo i städer, och deras lefnadskostnad är derföre större. Men då böra ock lönerna för tjenstemännen vid civilstaten i vissa städer, i synnerhet Stockholm, på samma grund förhöjas. Likaså synes insändaren högst rättvist, att vid extra kommenderingar utom regementenas stånd, såsom vid korrektionsinrättningarne i Stockholm, Malmö, Kungsholmen, Waxholm och andra ställen, befälet och äfven truppen erhålla sådan af. löning, att de utan egen uppoffring kun fullgöra dessa till en del emot förr tillkomna kommenderingar; och insändaren kan icke annat än förundra sig öfver, att derna rättvisa icke dem redan vederfarits. Att åter indelta armöns befäl skulle nu tilldelas allmän löneförhöjaing, inser insändaren icke vara behöfligt och billigt, och det ur följande skäl: 1:o Att afkastningen af de boställen, som vid tjensterna få innehafvas, i allmänhet är lågt beräknad, och genom bättre skötsel och verkstälda förbättringar efter hand stiger. Också utvisa allmänneligen beloppen af arrendena af dem bland dessa boställen, com indelningshafvarne icke sjelfva bruka, utan bortarrenderat på sin tjenstetid eller vissa år, att de öfverstiga det belopp hvartill de äro i lönen beräknade. Skulle någonstädes befinnas och kunna visas, att afkastningen ej till detta belopp uppgår, borde jemkning t visserligen i detta afseende ega rum genom fyllnad från Arrendesumman af de boställen, som befälet icke sjelf får begagna. . 2:o Attafkastningen af de sistnämda boställena, som äro utarrenderade vanligen på 30 å 25 år, efter hand stigit betydligt utöfver hvad i löneregleringen 1833 är påräknadt, och stiger än vidare i mån af nya arrenden derå. Å större delen af dessa boställen äro, sedan jöneregleringen 1833 verkstäldes, nya arrenlen ingångne, och efter hand sker det å de öfige, derigenom ökad inkomst till lönefonden veredeg, 3:0 Att så väl den regementena anslagna tronotionde, som den spanmål, hvilken är nbegripen under de åt regementena upplåtna emmansräntor, är i löneregleingen beräknad ill blott 6 rdr 32 sk. bko tunnan, hälften råg ch hälften korn, ett pris, som i allmänhet racd omkring V, understiger medelmark ängen för le sista 10 åren, forsellönen oberäknad, som ) I en artikel i 7:de häftet af Erigsvetenskapsakademiens tidskrift anföres t. ex. följande: Genom dön af rikets ständer beslutado skattejemkningen har indelta armåns befäl för sina räntor och kronotionden dels förlorat den så kallade uppsägningsrätten, dels erhållit kontant lösen af naturaprodökter efter 10 års medelpriser. Minskningen i dessa inkomster lirer i följd häraf vid åtskilliga regementen utgöra 15-— 20 proc., vid andra ända till 50. Endast på dagsvorkslåsen göra några regementen omkring 1800 rår årlig förlust.