Aftonbladet – 19 november 1856, sida 3

lagstiftning förekomma läseri, pietism och sekterism. Öfrige talare voro frih. J. Alströmer och Th. Cederström, jemte motionären ; alla dessa voro ense om lagens upphäfvande. Hr C. W. Tham deremot ansåg oviljan mot lagen mest härröra af prestens rätt att undervisa och rätta de villfarande. 7. Motionen remitterades till lagutskottet jemte afgifna yttranden. Landtmarskalken fästade ståndets uppmärksamhet på det oriktiga uti att i diskussionen inblanda andra eller förut diskuterade ämnen, såsom nu skett, och förklarade sig ej hafva velat af bryta någon tälare, som gjort sig skyldig härtill emedan förevarande fråga är mera ömtålig, och den enes öfverskridande framkallats af en annans. Vid frih. Raabs motion om befrielse för kapellförsamling från delaktighet i byggande af moderkyrka aivaf hr Geete, som gillade motionen, ett tillägg: Öfriga bordlagdamotioner remitterades utan diskussion. Motioner väcktes: af hr 4. Nordenfelt att köping med 500 invånare skulle erhålla delaktighet lika med ståderna i de fyra femtedelar af bränvinsminute: riogsafgiften, som enligt gällande förordning pu är tilfförsäkrad hvarje kommuv; af frih. J. T. Stjernstedt, om förändring och lindring i nuvarande inde!nivgsverk, hvilken motion bordlades, sedan hr G. N rdenfelt uppträdt till försvar för indelningsverke:, hvilket försvar framkallade anmärkningar af hr C. Msnnerskantz och grefve Anckarsvärd; af frih. A Cederström, att de för arffurstarne utgående anslag må öfverföras på anslaget för konungen, och det fer kronprinsessans handpenoningar öfverföras på kronprinsens apanage, bordlades; af frih. C. A. Raab, ai rikets ständer skulle ingå till K. M:t med anvhållan, det han ville besluta att, efter sig företeende omständigheter, låta använda armånh vid anläggandet af jernvägar; af hr C. W. V. Tham, om upphäfvand:? af k. brefset af den 17 Okt. 1778, som bandlar om ogifta barnaföderskor. 4 Af grefve D. Frölich var ett långt skrifdligt anförande ingifvet och upplästes, rörande bristen på nödig ledning för statsutskottets omdöme öfver K. M::s proposition avgående statsverkets tillgångar och behof, och förslag at utskottet skulle hos K. M:t anhälla om en annan urpställning af budgeten; af hr Hästesko, om ett förslagsanslag af omkring 2 millioner rdr, att för år 1857 öfverlemnas åt K. M:t, på det att embetsoch tjenstemän re. an med samma år måtte komma i åtnjutan-e af förhöjd aflöning Hr Dalman, W. F., väckte följande motioner: 1:0 om den ändriog i 16 kap. 15 jordsbalken att, med upphäfvande af det ännvu gällarde stadgandet att köp sf hus och jord i stad öryter legostämma, angående hyresaftals gilighet, då det i behörig ordning in: tecknas, må gälla enahanda stadgande som angående aftal om upplåtelse på viss tid af jord och lägenhet å landet. 2:00 Angående en sådan förändrad redaktion af 10 10 kep. handelsbanken, att viss preskrip:ion bestämma för arfvingars ansvarig!et för d5d mans borgen. 3:0o Angående sådan förändrad redaktioh af 4 4 kap. utsökningsbalken. att bestämd föreskrift deri utsättes, att förskrifning, stäld t.ll viss man eller ordres, för att vara omedelbar: utmätningsgild, bör genom anteckning derå vara tili annor man eller innehafvaren öfverlåten. Presteståndet Åtskilliga i föregående plena väckta och bordlagda motioner blefvo pu föredragna och till vederbörande utskott remitterade. Bland dessa föranledde biskop Fahlerant2a motion, i afseende på sättet för förbrytares skrift och aflösning, eller egentligen ett af prosten Melander i sammanhang med motionen väck! förslag, att nämde skrift och aflösning skulle få meddelas antingen i sakristian eller i enskilt rum, eu diskussion, hvarunder från motionärens åsigt något skiljaktiga meningar yttrades, i det åtskillige af ståndets medlemmar ansågo det ej böra bero af pastors fria val att bestämma rummet för förrättningen, utan borde den försoning med församlingen, som aflösningen innebure, då den skedde för åstadkommen offentlig förargelse, äfven vara offentlig och sålunda förrättniogen böra försiggå i kyrka eller sakristia. I deona åsigt syntes biskoparne Butsch och Björck samt prostarne Carlander, Frimansson, Säve, Melen, Nordlander och Rundgren hufvudsakligen samman: stämma. Dr Sandberg prisade de välgörande verkningarne af den nya stadgan om enskilt skrift och aflösning; men yttrade sin önskan att formuläret i handboken måtte förändras. Anmärkningarne åtföljde motionen till lagutskottet. Dr Sandbergs motion om förhöjning af folkskolelärares lönevilkor förordades af prosten Gabne, som dock ansåg för sakens framgång klokast att begärs något mindre än motionären, men mötte motstånd af prosten Otterström, som ansåg att, oafsedt hans yttrade synnerliga förkärlek förfolkskolans lärare hvaraf han sjelf handledt öfver 300, han likväl måste afstyrka förökade anslag för dem, emedan han trodde att, om ock i närvarande stund medel härtill skulle med någorlunda lätihet kunna beredas, förän dringen dock snart nog skulle komma att blifva ytters: betungande för svenska folket. För öfrigt ville talaren ej gifva något åt folkskolelärare förr än det lägre presterskapets vilkor blifvit förbättrade. Dr Sandberg anmärkte att under kyrkans disposition låge stora tillgångar, hvilka, om de rätt för delades, nog skulle räcka till förbättring af det lägre presterskapets löner, men folkskolelärarnes npuvarande knappa underhåll skulle, -om intetgjordes att förbättra detsamma, snart hafva folkskolans för fall till följd, i det dels lärarne skulle nödgas söka biförtjenster och derigenom åsidosätta sitt kall, dels de . skickligaste af dem öfvergifva folkskolan och egna sig åt audra mera lönande sysselsättningar. Prosten Landgren väckte tvenne motioner: 1:0 om årligt statsanslag af 10 å 20,000 rdr rmt till förstärkande af poliseo i de trakter, der sådana åtgärder äro mest af behofvet påkallade. 2:o om skärpts föreskrifter i afseende på kyrkotukten, åsyftande huf. vudsakligen motionen att införa offentlig bannlysning, som verkställes vid brott, för hvilka lagen fordrar skrift och aflösning, genom kyrkorådet; men vid sådana gröfre förseelser, der enskilt skrift ej af Jagen stadgas eller vid förargelseväckande lefverne, som ej af lagen kan åtkommas, genom en särskilt öfver kyrkorådet stäld myndighet, bestående af 12 med!emmar, hvaraf minst två tredjedelar borde var: prester, från hvilken myndighet besvär finge anföras hos domkapitlet. Vidare väcktes af kyrkoherden Oiterström motion om upphäfvande af stiftsseminzrierna för folkskolelärare och anläggande af helst ett enda central seminarium elier ock några få sådana, hvilka helsi borde förläggas. på landsbygden. Biskop Björck framstälde förslag i samma ämne, isyftande hufvudsakligen minskning af de examinerade folkskolärarnes-antal och i stället ett ördnande af undervisningen i enlighet med grefve Rudenskölds metod samt indragande af en mängd seminarier och inrättande af hufvudseminarier i universitetsstäderna, Dr Sandberg uppläste motioner dels om förhöjande f skatten på tillverkning af bränvin till I rdr rmt pr kauna för ånogbrännerierna samt 75 öre rmt Pr -anna för småpannorna, dels om uppsättande af minimum för försäljning af nämde. vara till I kanna. Dessutom väcktes följande motioner: af lektor Sjlerberg: om löneförhöjning för musiklärare vid risets elementarläroverk. Med motionären förenade ig -prostarne Gahne och Melen; sf dr Björkman 1).att åt alla lägenheter, som till oresterskapets aflöning äro anslagne eller komma att inslås, af hvad jordnatur de vara må, måtte förun1as samma friheter, som de äldre till samma ändanål anslagne hemman åtnjuta; 2) om ändring af 17 handelsbalken. Alla motionerna bordlades.: . Ja Lal RA pe Lil ve RR RE MM MD 4 As DD AA Borgareståndet. Efter skedd -trotolkalloinetoring — römitbans Påsk