Aftonbladet – 17 november 1856, sida 3

och, hvilken poesi. skulle: han;ej kunna ingjuta i tenskapelser, t. ex. af Beethoven.och, Weber! Hr, M:s egna kompositioner äro hållna, i den ,på en gång. muntra och svåra, men något sjelfsvåldiga salongsstilen och infalla icke sällan i danhstempot. Så är t. ex. förhållandet med den-i öfrigt lekande och graciösa Souvenir AItalie, hvilken från början tillslut nog mycket liknar en; vals; .och äfvende bekanta Airs Russes varies, föllo också slutligen insi:ett behagligt polkett-tempo..— Fantasien öfver den. allmänt omtyckta Schuberts serenad, af hvilken dock endast första reprisen var upptagen, syntes oss bland de mera lyckade kompositionerna. Fantasien öfver Profeten innehöll Vederdöparens sång, Skridskoåkningen, Profetens champagnevisa m. fl. motiver, allt, väl sammanflätadt och beräknadt för instrumentets resurser. aIntroduetion et marche dIsly, kanske. den mest karakteristiska af de pjeser, som denna afton pzesterades,: är ven bekant förträfflig etyd. för pianospelare. En romantisk Nocturne af Chopin var den enda komposition af annan tonkonstnär, som utfördes af soiregifvaren; De tätä och lNifliga bifallen vittnade om hr M:s förmåga att-fångsla sina åhörare. Emellan piano-numren: sjöng br Arlberg medi sinsvackra och mjuka bärytonröst tvenne romanser af Josephson. Hr Stjernström deklamerade Tegners sång till solen och sjöng dessutom den kända komiska Visan öm Räfven och korpen, som dock synes vara föga på sin plats ivikonsertsalen, hvarjemte mll Lindabl:sjöng med vackert uttryck ett par vackra romanser åf den norske kompositören Kjerulf. Alla skördade bifall. RIKSDAGEN. Ridderskapet och Adelm. Hr Hejkensköld väckte. motion till fredande af ungskog från att dess toppar äf boskap särdeles get ter afbetas, hvarefter plenum upplöstes. Bondeståndet. Såsom i lördags omnämdes, hade den kongl. skrifvelsen om resultaterna af den nya bränvinslagstiftningen föranledt en stor mängd af ståniets ledamöter avt i plenum på förmiddagen yttra sig. De flestas meving var att skatten för de små pannorna icke borde ökas. Bland dessa voro: Auders Petter Andersson, Per Benjaminsson, Peter Jössson, Sven Haraldsson ochuode öfriga sblekingarne, Nils Svensson och Nils Andersson samt de öfriga skådingarne, Medin, Jonas Auadersson m. fl., från Östergötland, Sköldberg, Bjertander och åtskillige andra. Sven Haraldsson från Biekinge-och, Medin uppgåfvos, likväl både idka ångbrännerirörelse. .Några, såsom. Petter Jönsson och Lekbergsm. fl. ville, att de stora; bränneriernas beskattning skulle ökas 50 procent mera än de mindres, ifall någon ökning kommeifiåga. Erik Mattson från Härjeådalen förordade förhöjning såväl för dö stora som de små, och ansåg bäst vara att all brätvinsbränning blefve förbjuden, då den förstör föll ots födoämnen och för öfrigt förorsakar, en sådan. mängd ondt, att den. kunde anses såsom yvåri lands värsta, fiende... Då. lkväl, härtill: nu icke, fanns någon, utsigt, så önskade-han, att åtminstone de små pannorna .måtte genom khögsbeskattning.: få: dödsstötens, emedan de voro de värsta opprätthållarneaf bränneriintresset; med de stora skulle man nog,sedan komina tillrätta: Detta yttrande uppkallade flers af de vanliga småpannornass försvarare; såsom Jöns Persson, Nils;Svensson medsflere till genmäle, dervid den sidans vanliga skäl åberopades, att, det är de stora brännerierna, som förstöra födoämnena, då deremot de -små icke göra särdeles skada, enär för dem kan begagnas sämre säd och potäter Liss Lärs Olssoti såge helst; att all bränvinsbrädningsapphörde, på det att de sädesfattiga orterna lättare måtte kunna få sitt spanmålsbehof uppfyldt. ; Han omtalade att vid ett-besök, som-han-kort före sin hitresagjort i Falun, hade der icke kumatsköpas en enda: kappe råg: ySlutligen inkommosttre lasi rågitillatorget och betaldes med 32 rdr;. men. derfanns. tjogtals som ville köpa säd utan att kunna: fås. Deremot kunde man utan svårighet 1å köpa tiotusentals kannor bränvin, ty på sådant fanns god tillgång. Vid sin hitresa hade han mött stora föror med bränvin, men intet enda sädeslass. Då likväl bränvinsfioden icke kan hämmas, så önskade han, att manicke gynnade derstora brännerjerna:på de smås bekostnad; påiett sådant system,kunde man, tillämpa.det igamlå, ordspråket: dessmå tjufvarne hänger man, men de stora låter man gå. 5 Anders Jonssons från Wermland hade väckt motion i fråga om bördsrätten till jord: å-landet. Den gics ut på att ingen börd skulle få ske 5 år efter köpet; äfvensom Jasfart dåricke-skett. När den blifvit uppläst, uppträdde Petter Jönsson, förordande, inskränkningan i. bördsrätten och många af ståndets ledamöter instämde. Anders Magnus Andersson från Kalmar län väckte motion i samma änfne.. Jonas Andersson från Östergötland ville att bördsrätten skulle alldeles upphöråjsoch många voro afwdenna tanke, bland dem: Atders Persson: ifrån. Nerike::och! Nils Larsson;-som -förklarade ,.sig ha ..hyst, denna öfveriygelse så länge .en-person yid. hans;ålder kunnat hysa: den, och: som nu utalade: sin belåtenhet deröfver att fördomen syntes -vara borta; vidare Ola Månsson, som ansåg tiden vara inne att låta hvar och en få rätt och ärligt förvärfva och att sedan behålla hvåd han förvärfvat, Nils Hansson från Skåne, Bjerkander och Anders Ersson från Elfsborgs län yttrade sig för Anders Jonssons motion, men ville att preskriptionstiden icke skulle utsträekas-till mer än 3 år. För denna åsigt förklarade sig åtskillige, bland.dem Olaus Eriksson. I bestämd: opposition.mot inskränkningar i bördsrätten-uppträdde.vegentligensvingen; mensåtskillige. varnade. mot, dess fullkomliga borttagande och trodde sig finna. åtskilliga fördelar uti. densamma. Dessa voro förnämligast Matts Persson, Tobias Lind, Liss Lars Olsson och Östman. Under, fortsättningen af. plenum, på aftonen uppstod ingen anmärkuingsvärd diskussion. . Man blott remitterade till vederbörande utskott en stor mängd motioner. 2.53 Dexn föreslagna löneförhöjmingen. ; fis ? VR (Insändt.y , Vid läsniogen af den redogörelse, som Aftonbladet den 14 dennes lemnarsför. värfvade. armöns föreslaga Iönereglering, har säkert mer änen läsare häpnat