Aftonbladet – 11 november 1856, sida 2

Lungsjukar i Skaraborgs lån. Posttidningen berättar i går afton, att sistlidne fredag med telegraf blifvit härifrån expe. tierad befallning om nedslagtning af hela ladogården å egendomen Österäng i Skararaborgs län, hvarest lungsjukan utbrutit, äfvensom om dödande af alla de kreatur, som nyligen blifvit från denna ladugård försålda till andra orter. Ersättning för de dödade Ereaturen, med rabatt för värdet af hud och kött af dem som vid slagtningen befianas icke angripna af sjukdomen Järer blifva af statsmedei beviljad. Vi anss os: i ssmmanhang härmed böra nämna, att skrifvelzer från orten, som kommit oss till handa, uppgifva, att: den: elakartade sjukdomen skall hafva uppkommit ge nom boskap, som blifvit införd ifrån England medelst lurendrejeri öfver Norge, och hvaraf djur sedermera varit förda både till kreatursutställningen i Skara den 16 sietl. September och till åtskilliga marknader i orten. Då de oss tillhandakomna skrifvelserna äro anonyma och icke innehålla något närmare bestyrkande af de deruti gjorda uppgifterna, hvilka icke heller sinsemellan fullkomligt öfverensstämma, anse vi icke tjenligt att nu vidare upptaga dem, men förmoda att vederbörlig undersökning af förhållandet kommer att ofördröjeligen ga rum. — Egaren af Österäng, der den ögonblickliga nedslagtningen nu blifvit anbefald, är, om vi icke misstaga oss, kammarherren grefve Hugo Hamilton. Vi förmå icke att bedöma nödvändigheten af den nu anbefalda våldszamma åtgärden; men stt tankarne derom bland sskkunnige äro delade, synes visa sig af nedanstående meddelande, för hvilket en af hufvudstadens läkare begärt plats i vårt blad och som vi för åtskilliga deri förekommande uppgifter trott förtjena komma till allmänhetens känsedom, hvarvid vi likväl för utrymmets skull nödgas tillåta oss några förkortningar. Om skyddsympning mot lungsjuka. Utan att kunna antaga, det akterna häröfver äro så afslutaae som öfver skyddskoppympningen, hafva ändoek rön och försök anstälts i utlandet; särdeles i Belgien och längs efter Rhen, så pass noga, även på ett par olika regeringars befallning, att dessa iakttagelser också hos oss förtjena att bekantgöras för den stora allmänheten, så att åtminstone ieke okunnighet hos den må förebäras till giltigt skäl för nedslåning af alle sjuka och för sjukdom misstänkta djur. () : En sådan .metod att utrota -hornboskap som den ofvan anförda meningen innebär, helst under nuva rande förhållanden med bättre tillgång på foder än på kreatur, under en dyr tid, är något vådlig för svenska landtbruket och dess framtid. Fasthellre måste något hvar akta på vetenskapens och erfarenhetens rön oeh försök i andra länder, der lungsjukar ibland hornbeskapen redan är en äldre farsot än : Sverge. Likasom i myeket annat, var det en praktiserande ieke på stat anstäld läkare, hvilken dristade sig göra första försöken härmed. Dr Willems i Hasselt ut Belgien har äran deraf, utan att han ändå, så vid: vi veta, var djurläkare, likasom kokoppymphingen: Jenner ej heller var någon veterinär. Huru föll då dr Willems på den tanken, att ympning ifrån sjukt djurs lunga kunde blifva skyddsmedel för lungsjukan? — Dermed tillgiek så här: Dr Willems far var destillator. I dennes ladugård funnos ständigt omkring 100 stalloxar, af hvilka alltid en stor del fallit som offer för farsoten. Denna omständighet föranlät sonen, dr Willems, till sina försök. Sedan han försökt mångahanda förgäfves, kom han slutligen efter sin åsigt om smitta (contagium) till ympning i huden af lun: gans sjuka vätska (exsudat). Efter ett par misslyckade sådana försök med för grof ympning, hvars detaljer nu icke höra bit, blef dr Willems försigtigare och ympade sedermera endast med 2:ne ympsting : svansspetsen, sedan förut hären derstädes blifvit borttagna. Till ympämne togs-den uttryekta saften ai ett sjukt och nyslagtadt djurs lunga. Af ympningen följde svansens uppsvällning. De djur, som sålunda ympats ifrån svansspetsen med endast två ympsting. blefvo allesammans fria från farsoten; så att af 106 ymplingar ingen enda insjuknade; men af 50, som icke ympats, insjuknade 17 i samma stall. Så ympade kalfvar blefso okänsiga för farsoten, efter W:s uppgift. andra djur fann han okänsliga för ympningen. Dr Willems i Hasselt öfverlemnade sedan i April 1852 till belgiska ministerium en memoire öfver sitt skydd medel mot lungsjuka, hvilken farsot under tiden i Bel: gien gjort stor förödelse ända sedan 1829, då der först der yppade sig, efter att i granskapet redan förut hafva varit känd. Vi veta ej, om den i Svergt varit känd före 1840-talet. Allestädes lärer man kunnat bevisa dess utbredning längs efter fädrifternas stora vägar, utan att det hittills lyckats att påfinna någon bestämd orsak dertill. Lungsjukan förhåller sig doek som en lunginflammation med bildsam utsvettning (plastiskt exsudat inom lungan och brösthinnan. Förloppet deraf äl långsamt, under veckor och månader. Dödsprocen 30 till 50. Dessatom dö många djur af eftersjuk dom, såsom lungans vargöring, brand 0. 8. v. I behof af att bekräfta dr Willems meddelande lät belgiska regeringen med stor flit oeh sällsynt omsorg anställa försök och rön: derom genom en eger derför sammansatt kommission. Många högst ändamålsenliga stadganden hörde dertill. Bland annat förbjödos vid straff alla vid kommissionen icke an: stälde djurläkare att utföra ympningen, oeh skade: ersättning för döda. djur beviljades ej åt andra än dem, som lagligen ympats. Endast så kunde det också lyekas att komma till det tillfredsställande resultat, man åsyftat. Den 3 april 1853 sammanträdde kommissionen, j spetsen för hvilken.-stod Ferhaille.. Med misstro, lik: väl utan fördom, gick kommissionen till sittarbete och afgaf två rapporser, af hvilka den andra, går från den 24 maj till den 15 juli. Under deona tid ym:pades 189 stycken hornboskap, af hvilka 129 insat: tes i stallrnm, hvarest lungsjuka djur förut befunnit sig; de öfriga bragtes till friska orter. Ympningen log icke an på alla, ej ens på ett par kor,-som: veterligen aldrig haft lungsjuka; fem kor störtade af ympningens följder; hos flere vållade den ;kallbra d i svansen, blett en enda ko af de ympade fick lungsjukan. Vidare gjorde man det försöket att inköpa frisk hernboskap oeh lät dr Willems sjelf ympa den, o h instälde de ympade djuren bland de friska i ladugården; 8 friska kor ympades den 16 augusti och instäldes för dessa försök i ladugården, hvarest alltid funnos ett par lungsjuka kor. Till den 26 oktober hade de ympade deraf ingen skada 0. s. Y. 4 Ympade blefvo inalles 5301, bland hvilka ympningen slog an på 4525; af ympningen dogo 86; svansen förlorade 878. Af dem, som med framgång ympats, bekomme blott 66 lungsjukan. . Hufvudresvltatet som af kommissionen drogs, var att ympningen med lungsjuka djurs lungsaft icke är något absolut skyddsmedel; att också företeelser af ympningen kunne förekomma liktidigt med lungsjukan, samt att hufvudfrågan om och heru länge ympningen sladdar