Aftonbladet – 6 november 1856, sida 1

STOCEHOLM, den 6 Nov. Den utländska pressen fortfar att då och då. sysselsätta sig med den skandinaviska frågan. Såsom det nyaste profvet af det sätt, hvarpå an äfven i Tyskland nu börjar uppfatta det stadium, hvari denna fråga för närvarande: anses befinna sig, vilja vi här redogöra för det hufvudsakliga innehållet af en ledande artikel, som läses i det med dagens post oss tillhandakomna bladet Preussisches Wochenblatt för den 1 november, en tidning, som ofta befinnes vara väl underrättad om hvad som: försiggår inom diplomatien och som åtnjuter förtjent anseende såsom uttryck af en sjelfständig cch bestämdt antirysk politisk opi-nion: Artikeln har till öfverskrift Den svenska dynastien och skandinavismen och börjar på följande sätt : Under trettio år vora de nordiska konungarikena försjunkna i djup vinterdvala; efter de politiska förhållandenas omgestaltning genom Wienerfördsagen 1813 tyckes under en hel menniskoålderhvarje rörelse der vara utdöd... De sedan dess timade händelserna hafva uppskrämt de nordiska rikena ur sin hvila; de hafva indragit dem; det ena efter det andra, i de europeiska tvisternas tummel; — den; schleswig-holsteinska rörelsen har trängt Dar mark, det orientaliska kriget Sverge in på de politiska händelsernas skådeplats. Om ej alla. tecken bedraga, skall nästa europeiska kris ge dem försatta till dess förgrund. Sedan författaren derefter kastat en historisk återblick på de tider, då Danmark och Sverge efter hvarandra hade hegemonien i norden, samt visat huru i början af adertonde seklet Sverges stjerna bleknade för Rysslands uppgående makt, på samma gång det i söder tillbakaträngdes af den nyskapade preussiska monarkien, öfvergår han till en teckning 1812 årg politik samt den riktning utrikes politik derigenom erhöll -Verges Karl Johans regering. under hela Han visar vidare ra Ek i befästa sin dynasti ock arl Johan, för att ning af Norge, i 7 bibehålla sig i besittdt förbåll 0 srämsta rummet sökte stå i godt förhålla : före bryte -de till Ryssland utan att dersolitt, med vestmakterna, samt huru hans P derigenom fick en uteslutande konser-erande karakter. En helt annan karakter deremotn,, fortfar han, bär Sverges ställning under hans efterträdare. För honom är Norge en längesedan försäkiad besittning; han är inhemsk bland de europeiska dynastierna och hos det svenska folket, och för honom öppnar sig nu, genom en sällsynt omständigheternas gunst, ett tillfälle att utträda ur fadrens neutrala politik och taga ett steg vidare i den riktning, som bans far först hade beträdt. Åbofördraget och freden i Kiel skänkte Karl Johan Norges krona. Danmarks inre läge och den gestaltning de europeiska förhållandena antagit inbjuda liksom hans efterträdare att förena Danmarks kiona med de begge han förut eger.n Öfver Danmarks nuvarande läge och omöjigheten för den danska belstaten att i länglen bestå yttrar han: I sjelfva verket förna sig nutidens begge starkaste tendenser att örvisa den danska helstatens fortvaro till möjligheternas område. Nationalitetsprincipen har delat befolkningen i tvenne fientliga äger, och de fria författningarnes makt står vägen för hvarje försök att hålla de stridiga lementerna förenade under formen af en falerlig styrelser, pi ena sidan saknas för ett lylikt försök det naturenliga underlaget; ty len herrskande dynastien går med hastiga teg sitt utslocknande till mötes, och det till ronföljden bestämda huset har för sitt utorande att tacka icke sin ursprungliga rätt, i första rummet öfverenskommelsen. PN RR SRK