Aftonbladet – 5 november 1856, sida 3

DAGEN? PLENA. Ridderskapet och Adelu. På förslag af grefve Lagerbjelke beslöts, att pr. tokollsjusteringen skulle ske, liksom vid förra rik.sdagarne, endast genom uppläsande af talarges narnr, men ej deras yttranden, om ej sådant sarskilt bt gå res. Friherrarne Leubusen och Arrofelt afsade sig sin plats i riddarhusutskottet samt hr Peyron i bat ikoutskottet. Vid framställning om bifgl till grefve Frökichs motion om ett särskilt utskott till utredande af pen-. viogekrisen och föreslåens,e af botemedel derernot, motsatte sig grefvarne 2, Gyldenstolpe och Liljencr antz detia förslag, emedan penniogen är en vandringsnian, som ej af reglementr ringar låter kommendera sigOrsakerna till nu öfvr rklagade kris förklarades lärt af det blomstrande välständ i riket, som uppkom genom det öfverskott af v3:cor, som gingo till utlandet och för bh vilket silfver inströmmade, så att bankens valuta ökides med 25 mill oner riksmynt, och till följd hvaraf öfver en mängd spekulationer företogos. I år har ett moisatt förhållande inträffat, så att varuqvantiteten: varit för Viten att betäcka importen, hvilken äfven varit särdeles stor, för att öfver riket införa varor. till RysSsland under kriget Häraf har biifvit ett tång att betala med silfver, hvaraf minskningen i silfvervalutan förklaras, hvilken utgör 18 millioner. Bristen är dock ej så stor på penningar, hvilket bästi synes deraf, att varorna hålla sig i högt pris. At förekomma ett dylikt penningens omiopp står ej mensklig makt. Bästa botemedlet vore att afvakt: bättre skördar, hvaraf landets rikedom beror, samt minska sin egen förbrukning. — På uppmarring af frih. C. Raab att tillkännagifva skälet för :motion om ett särskilt utskott, förklarade grefve irölick detta vara att han trodde, det bankoutsiiottet skulle behandla denna fråga endast med få stad: fseende på banken, och således finna : sig förhindradt att se frågan ur vidswäcktare Synpunkt, och förklarade derjemte att här ej Wore tåga om bankens säkerhet, åen han ansåg vara be tryggad, och icke heller om en handelskris, som kar vara öfvergående, utan om en penningekris, samt buruvida ej.Sverges ställning fordrade ett annat slag at bankoorganisation än Frankrike och England, och ville motionären ej föreslå några palliativer utam en radikal reform. Motionen afslogs. Grefve af Ugglass motion om inrättande af lånsvämder remitterades till ekonomiutskottet, sedan grefve Frölich anmärkt att det föreslagna icke komme att, såsom i motiverna yttrats, utbilda en allnän anda utan endast en ekonomisk anda, i guvernemenal riktning. Friherre Stedingk deremot förordade motionen och hoppades af dess antagande mycke: godt. I Statsrådet Wallensteen aflemnade flera Kongl. Majt:s propositioner och skrifvelser, hvilka alla bordlades. Hr Ehrenhoff afgaf följande motioner: 1:o att de paragrafer i bankoreglementet, som röra bankens tjenstemän, måtte sättas i samband med allmänna lagens stadganden, att desse tjenstemän, likasom statens, dömas af laga domstol samt att en undersökning af bankostyrelsens protokoller måtte ske för detta och föregående år; 2:o att en lön af 4000 rdr riksmynt måtte anslås åt barnikens och riksgäldskontorets fullmäktige, samt att detta måtte afgöras förr än nya val till besättanade af dessa platser komma att ske; 3:0 att rikets ständers justitieombudsman måtte, när han ej blir omvald, erhålla en pension utgörande halfva lön.ens belopp, samt att den riuvarande måtie erhålla hela lönen i pension; 5:o att, justitieombudsmaå måtte åläggas hafva tillsyn öfver bankens styrelse samt årligen infordra dess protokoller; 5:c att bånkoreglementet måtte förändras i afseende på den aflöning, som den bankens tjensteman, hvilken begagnar sin riksdagsmannarätt, är skyldig utsifva till sin vikarie; 6:0 att å de nya sedlar, bansen skall utgifva, måtte komma att stå: Rikets Ständers bank inlöser denna sedel vid anfordran med N. N. riksdaler riksmynt eller N. N. riksdaler silfver efter 1830 års myntfot. N:o 1 och 2 bordlades, 3 remitterades till statsutskottet, 4 till lagutskottet samt 5 och 6 till bankoutskottet. Frih. af Schmidt motionerade en förändring i 684 kxonkurslagen på detatt om gäldenären eger jord, hvars ränta är kronan behållen, den person skall jemte andra borgenärer kallas, som eger närmaste befattning med berörde ränta. — Motionen bordlades. Hr G. Cederschiöld motionerade, att Upsala och Lunds universiteter måtte förflyttas till hufvudstaden samt rikets ständer anhålla hos Kongl. Maj:t om utarbetande; till nästa riksdag affett förslag till dessa universitsters sammanslagning med vetenskapsoch vitterhetsakademierna samt Carolinska institutet och ordnande till ett fullständigt universitet, utredning af kostnader för bygnader, samt om proposition härom till näst härefter sammanträdande ständer. Motionen remitterades till ekonowiutskottet. Samme ledamot föreslog inrättande af en profession jemte adjunktur och docentur i svenska språket vid hvartdera af rikets universiteter, hvilken motion remitterades till statsutskottet. Atskilliga utskott anmälde antagande af tjenstemän utöfver det af grundlagen bestämda antal. Statsutskottet öfverlemsade K. M:ts proposition, an gående rikets tillstånd och behof, som bordlades. Presteståndet. Utom mottagandet och bordläggandet af de kong! propositionerne, som på annat ställe i bladet återfinnas, har ståndet sysselsatt sig med läsande af K Maj:ts nådiga proposition om statsverkets tillstånd och behof. Stats-, ekonomioch expeditionsutskottens hemställan om förökad kanslipersonal bifölls. Ett af professor Carlson väckt förslag om iobjudning till medstånden att besöka presteståndets klubb vann st ndets gillande. Doktor Sandberg väckte motion om hela personliga skyddsefgiftens upphörande såsom en statsverket: inkomstuiiel och dess användande till Folkundervisingens utvidgning och förbättring. I denna mot:on, som bordlades första gången, förenade sig prostarne Gahne, Landgren, Almqvi-t, dokor Gumeelius jemte flere af ståndets ledamöter. Boargaresiåndet. Från ståndets elektorer tvillkännag:fs att i stället Ör hr Exman, som fått permission, br Bäckström b!itrit utsedd till suppleant i bankoutskottet. Memorizer från-stats-, allmänna besvärsoch expeditionsui kouen om tllökning i kanslipersonal biföllos. De; rån statsutskottet aflemnade kongl. propositionen om tatsverkets tillstånd och behof bordlades. Expeditionsutskottets förslag, att af bihanget till riksstånden: rotokoller skulle tryckas 1350 exemplar, bifölls, likaom samma utskotts bemställan att för presumeraner trycka 40 exemplar af riksståndens protokoller ill ett pris af 1 sk. bko arket. I anledning af den sedan föregående plena hviinde frågan om vissa städers underlåtenhet at: kicka ombud, yrkade hr Bodell tillämpning af 16 ; lt. O.; men emedan åtskilliga af de ifrågavarande täderna saknade magistrat, och sålunda, till följd si tadgandet i 14 3 mom. R. O., ej kunnat anställs al af riksdagsmän, ansåg talaren, att alla skäl til raktlåtenhet borde dem betagas, derigenom att veerbörande hofrätter för dessa städer tillförordnade . nagistrater i och för vals anställande. Många små l fu tåder, hvilka saknade magistrat, vore så välmående, I oc tt de ingalunda borde vara fritagna från att ställa en iksdagsombud. Till förekommande af all tvetydigI se et föreslog talaren, att i 14 4 3 mom. R. O. vid så rden vinför magistraten borde tilläggas orden: e1fi; r om staden saknar sådan, af domhafvanden i der I se ärad, inom hvilket staden är belägens. Talmannen pe rinrade, att hr Bodells förslag innefattade en grundI st: gsförändring oeh sålunda ej kunde väckas i stånets plenum. Hr Björck ansåg, att de kommuner, med namn af