Aftonbladet – 1 november 1856, sida 3

i stånd att göra detsamma från Compiegne? Advertiser slutligen synes vara hjertligen glad öfver den fara som skall hota alliansen, och besvarar straffpredikningen med nya meddelanden rörande gräsligheterna i Cayenne, på Belle Isle och i Lom bessa, hvilka meddelanden det hittills hållit tillbaka., NEDERLÄNDERNA. Nederländska emancipationskomiten har afgifvit sin andra berättelse, beträffande besittningarne bland Vestindiska öarne och på kusten af Guinea. För öarne förelägger komiten alldeles samma förslag som för Surinam. Hvad Guinea beträffar, afråder komiten helt och hållet, ur försigtighetssynpunkter, emancipationen. TYSKLAND. Preussen. Med anledning af underrättelsen, att schweiziska förbundsrådet förklarat sig vilja benåda Neufchåtel-rojalisterne och att Preussen samtidigt erkände Neufchåtels oafhängighet, låter den ministeriella tidningen Zeit förstå, att Preussen, i betraktande af sin ställning i Europa och af sin goda rätt, svårligen skall vilja inlåta sig på en dagtingan. Ett afstående af dess anspråk, om det dertill beslöte sig, kunde endast vara frivilligt. SPANIEN. Gaceta meddelar ett dekret, som fastställer den sväfvande statsskuldens belopp till 640 mill. realer. Drottningen har vägrat sitt bifall till general San Miguels afskedande från hans befattning såsom hellebardierernas öfverbefälhafvare. SCHWEIZ. Undersökningen rörande tilldragelserna i Neufchåtel den 3 och 4 Oktober hade afslutats och undersökningskommissarierna väntades till Bern, för att afgifva sitt betänkande till anklagelsekammaren. ITALIEN. Från Turin berättas den 23 Oktober att konungen af Sardinien samma dag begifvit sig till Genua, för att der emottaga enkekejsarinnan af Ryssland, som liktidigt skulle från Arona begifva sig till Genua, hvarifrån hon, efter att hafva njutit någon hvila efter resans besvärligheter, skulle oförtöfvadt fortsätta resan till Nizza. Uti fängelset S:t Pancraizo i staden Cagliari på ön Sardinien hade förefallit ett våldsamt tumult, som måst kufvas med militärmakt. Den jordbäfning, som natten till den 12 Okt. observerades på italienska kontinenten, har äfven försports på flera af Medelhafvets öar, såsom Korfu, Syra, Valona, S:t Mauro och Malta m. fl. På alla dessa ställen kändes trenne starka, tätt på hvarandra följande jordskalf. GREKLAND. Grekiska regeringen har vägrat engelska sändebudet att utbetala ersättning för den skada som tillfogats engelske undersåten hr Noel, hvilken år 1854 blef alldeles utplundrad. — Stora bygnader hafva blifvit hyrda uti Athen för franska ockupationstruppernas behof. TURKIET. Den bestämda perioden för det turkiska territoriets utrymmande slutar d. 28 Oktober, från hvilk.n tid sunden skola tillslutas för främmande örlogsskepp. — Tvenne engelska spekulanter hafva föreslagit regeringen att anlägga en elektrisk telegraf från Konstantinopel till Ostindien. En af Porten utnämd finanskommission skulle sammanträda under finansministerns auspicier, för att mottaga gsubskription för bildandet af en bank och afslutandet af ett lån på 8 millioner . — Gränskommissionen skall hafva, efter en ny undersökning rörande stridigheterna om Bolgrad, lyckats komma till en för båda parterna tillfredsställande lösning af tvistefrågan. — Koleran har utbrutit i Salonichi. — Ett engelskt sälskap har i Beirut inrättat en vexelbank under titel: Kejserliga ottomaniska banken. Uti Lakanea, hufvudstaden på ön Candia, hade en fruktansvärd jordbäfning förstört en del af staden. AMERIKA. Striden vid mayorsvalet i Baltimore utkämpades mellan demokrater och amerikanare elter knownothings, d. v. s. mellan Buchanans och Fillmores anhängare. De senare ledo ett afgjordt nederlag såväl på gatan som . valförsamlingarne. En tysk-republikansk församling i massa egde den 7 Oktober rum i Newyork, uti mukaliska akademiens hus. F. Hecker, F. Mänch rån Missouri och G. Struve talade vid till. fället. Det anses hafva varit den största po-l5 itiska församling sam någonsin egt rum i J Newyork inom tak och väggar. Lokalen, som minst rymde 9000 personer, var fullprop; pad, och tusental fingo lof att återvända il oriet på plats. Ett af en tysk-republikansk : slubb bildadt tåg till musikaliska akademien infölls på vägen dit af en hop irländska ! lemokrater, som upphäfde hurrarop för Bu-. shanan. Efter att åtskilliga af republikanerna o blifvit sårade medelst stenkastning och äfven nifstygn, drefvos slutligen irländarne på I lykten. L Man vet att engelska polisagenten Godard, ls om tillika med franske polisbrigadieren Me-Jh in blef skickad till Amerika i och för för-Å2 öljandet af de bedrägliga franska nordbans-! mbetsmännen, ganska hastigt återvände till I öngland. Orsaken härtill berättas nu vara, 4 tt Godard, i strid med de amerikanska lai arne, inträngt i det inre af ett hus, hvarest s an förmodade en af de sökta ligga fördold. JA lusets egare anförde genast klagomål mot7? ionom, och det var med knapp nöd som GoFå ard, hvilken kommit till Amerika för attÅ1 erkställa en arrestering, sjelf undgick en dyI ti ik, i det han plötsligt begaf sig ombord på li tt fartyg och afseglade till Europa, Frans-7 nannen Melin gick till väga på ett helt anat sätt. Han stätde sig beskedligt utanför I uset, men så att hans offer, som utkom dersi rån, likväl ej kunde undgå honom. dö