Aftonbladet – 1 november 1856, sida 2

ner böra vid detta bestyr bibehållas, dock så, att ett visst lämpligt antal af stadens öfriga invånare böra utses att; jemte magistraten och borgerskapets äldste, uti dentia öfverstyrelse deltaga. 2.0. Huru många nya ledamöter böra lämpligen väljas, och hvilka bestämmelser böra för behörighet att välja och väljas godkännas? Uti förslaget, N:o 1), framställes antalet af dessa nya ledamöter till tio fastighetsegare, med en viss census, men på sätt uti förslaget N:o 3 anföres hvilar denna inskränkning ej på rättsgrund, då man icke blifver skickligare för allmänna värf derigenom, att man köper eller ärfver en fastighet, likasom fastighetsegaren ej heller är stadigare fästad vid kommunen än t. ex. den, som derstädes innehar ett embete, eller med andra än borgerliga yrken sig sSysselsätter. Här förekommer vidare, att egenskap af fastighetsegare icke är permanentare än den af embetsman, eller rörelseidkare, utan snarare tvärtom, då husen äro att betrakta såsom handelsvaror, och erfarenheten visar, att personer vida oftare öfvergå från husegare till icke-husegare, än de upphöra med en sysselsättning eller lemna en tjenstebefattning, hvaraf de hafva sin utkomst, vid hvilket förhållande den bestämmelse synes vara fullt rättvis, att både fastighetsegare och icke-fastighetsegare skola vara så väl valberättigade som valbare, helst då i betraKfande tages, dels att redbarhet och duglighet, hvilka egenskaper böra vid valet främst afses, kunna finnas hos icke-fastighetsegare lika väl som hos fastighetsegare, dels att om, vid sådant val; då fråga är om ett visst antal i helt af ledamöter, som skola utses, alla. de valde äro icke-fastighetsegare, fastighetsegarne ändock hafva sin rätt tillräckligt betryggad, enär i allmänhet dessa senare äro särskilt representerade genom borgerskapets äldste, hvaribland ganska många vanligen äro egare af fastigheter i staden. Men det uti förslagen n:ris 1 och 3 uppgifna antal af 10 nya ledamöter anse komiterade vara af för ringa betydenhet, då nya ledamöter af andra samhällsklasser, än de nuvarande elementen, skola lemnas inträde uti ö:verstyrelsen. Deremot anse komiterade förslaget n:o 2 innehålla det lämpligaste antalet af 25 ibland i staden varande fastighetsegande och icke-fastighetsegande män, utan bestämmelse af visst antal för den ena eller den andra af dessa klasser, men med iakttagande för valrätt och valbarhet, ej mindre, att dessa fastighetsegare skola hvarken vara ledamöter af magistraten eller innehafva burskap, än äfven att de i öfrigt skola 1:o vara här i staden mantalsoch skattskrifna, samt hafva fyllt 25 år och varit i staden bosatta minst 3 år, och 2:o antingen ega fastighet härstädes med ett taxeringsvärde af minst 10,000 rdr riksmynt, eller erlägga till Kongl. Maj:t och kronan skatt för en årlig inkomst af embete, tjenst eller annat näringsfång, till belopp af minst 500 rdr samma mynt; för hvilken senare bestämmelse komiterade hämtat grund från jemförelse med den allmännast beräknade räntan, å 5 procent, å det antagna minsta fastighetsvärdet, 10,000 rdr riksmynt, hvilken ränta är 500 rdr; hvaremot från valrätt och valbarhet uteslutas de, som lyda under andras målmanskap eller husbondevälde, sinnessvage, i konkurstillstånd försatte, till dess de sina borgenärer förnöjt, vanfrejdade och under ransakning för vanfrejdande brott stälde, de senare till dess ransakningen angående dem blifvit slutad, och så vida de förklarats böra sin oskuld tillgodonjuta. Uti förslagen n:ris 1 och 3 förekomma ytterligare; såsom från valrätt och valbarhet uteslutna, de, som illhöra magistraten, eller i öfrigt njuta inkomst af stadskassan; men då magistratens ledamöter, såsom redan nämdt är, icke ingå i denna nya klass, torde berörde föreskrift, såsom egentligen afseende de till stadens embetsverk hörande öfriga tjenstemän, böra försvinna, helst om det inträffar att sådana skulle vara till ledamöter af ifrågavarande samhällsklass uti öfverstyrelsen invalde; de måste ändock afhålla sig ifrån öfverläggning och beslut, då ärenden förekomma, hvilkas afgörande kan på deras egen rätt inverka, utan att derifrån må härledas hinder för dem att uti andra förefallande frågor deltaga. 3:0 Hvarest och i hvilken ordning skola valen af de 25 nya ledamöterne uti Stockholms stads drätselverks öfverstyrelse förrättas? Komiterade föreslå, såsom enklast och minsta splittriog föranledande, att valen skola ske, efter kallelse i allmänna tidningarne, på rådhuset inför magistraten, distriktvis, så att valberättigade fastighetsegare och icke fastighetsegare på Norrmalm välja ibland sig ett visst antal, de i staden inom broarne ett, och de å Södermalm ett; hvarvid valen, som skola ske genom omröstning per capita, böra, såsom vanligen iakttages i större rådplägande församlingar, förrättas med slutna sedlar; äfvensom komiterade -— med någon dedning af den prrportion, som är följd för olika antal af ledamöter uti socknestämmonämden för särskilta delar af hufvudstaden, enligt kongl. förordningen den 16 Mars 1847 — tillstyrka att ledamöter må väljas: för Norrmalm 12, för staden inom broarne 5, och för Södermalm 8. Af ledamöterne böra, efter komiterades omdöme, en femtedel afgå vid hvarje års slut; hvilka skola afgå vid slutet af hvart och ett af de första fyra åren, bestämmes, vid första årets utgång, genom lottning; och sedermera upphör befattningen, i mån af, enligt stadgad ordning, fulländad tid för uppdraget; börande dessa val verkställas i November månad hvarje år, då afgående ledamot kan ånyo inväljas. Denna föreslagna ordning för valen distriktvis instämmer jemväl med den, som eger rum och funnits tjenlig för val af ledamöter uti stadens brandvaktskasseadministration; skälet för det uppgifna antalet årligen afgående ledamöter är grundadt på en jemn fördelning af det hela, och tiden för valen är hämtad derifrån, att valen af borgerskapets äldste, efter föreskrift, förrättas i November månad hvarje år. I allmänhet förutsättes, att Stockholms stads drätselverks öfverstyrelse, hvilken benämning synes lämplig, komma att hålla sina sammanträden å rådhuset, hvarvid hos denna öfverstyrelse, såsom bestående af magistraten och borgerskapets äldste samt de nya 25 ledamöterne, öfverståthållaren eller, i hans frånvaro, justitieborgmästaren, eller främste närvarande ledamoten i magistraten förer ordet. Men för den händelse att denna öfverstyrelse, såsom endast bestående af borgerskapets 50 äldste och de nya 25 ledamöterne, i de ärenden, der magistratens enskilta rätt kan vara i fråga, oeh magistratem således är jäfvig att i förhandlingarne deltaga, sammanträder utom densamma, välje öfverstyrelsen (till antalet i detta fall till 75) inem sig för tillfället ordförande. 4:o Huruledes bör stadens drätselverks förvaltning, drätselkommissonen, sedan öfverstyrelsen förändrats, vara organiserad? Komiterade föreslå, att drätselkommissionen må bestå af magistratens ledamöter, till nuvarande antal af 4, valde af magistraten, såsom hitintills, i December månad årligen för det kommande året, ledamöter af borgerskapet, till nuvarande antal af 6, . I nemligen: 3 handlande, 2 handtverkare och 1, utan afseende på klass, valde, såsom hitintills, i December månad årligen för det kommande året, af borgerskapets äldste: desse obetaget att, såsom nu tillgår, välja suppleanter; och ibland stadens öfrige röstberättigade invånare, utan afseende derpå, om de äro af de 25 ledamöterme uti öfverstyrelsen eller ej, 2, jemte 1 suppleant, valde inför magistraten i December årligen för det kommande året af bemälte ledamöter i öfverstyrelsen. Och 5:o Hvilken förändring må antalet af revisorer öfver drätselverkets förvaltning och räkenskaper, i sammanhang härmed, undergå? Komiterade föreslå i denna del, att revisionen må verkställas af 2 magistratens ledamöter och 3 ledamöter af borgerskapet, nemligen 2 handlande och 1 handtverkare, valde i hitintills öflig ordning, samt 1 ök e