Frågan om reform af hufvudstadens styrelse. Vi meddelade i gårdagsbladet de särskilta förslag, som blifvit väckte angående förändrad organisation af Stockholms stads styrelse med hufvudsakligt afseende på förvaltningen af dess drätselverk, och som af magistraten och borgerskapets äldste varit öfverlemnade till utredning och pröfning af komiterade, hvilkas utlåtande nyligen inkommit och nästkommande fredag skall blifva föremål för bebandling vid sammanträdet af magistraten och borgerskapets äldste. Vi fortsätta här vår redogörelse för innehållet ef komiterades utlåtande. Innan komiterade deri yttra sig om de väckta förelagen, kastå de en återblick på den organisation, som förut egt rum i afseende på förvaltningen af hufvudstadens drätsel. Man erfar deraf, att bestyret med stadens inkomster och utgifter alltsedan år 1672 hade tillhört stadens handelskollegium, med magistraten under öfverståthållarens ordförandeskap såsom öfverstyrelse; att befattningen att revidera stadens räkenskaper under en lång tid utöfvades af kammarrevisionen, och att först år 1785 magistraten fick från kammarkollegium återtaga stadens räkenskaper med rättighet att hädanefter förvara dessa utan föregången an nan granskning eller revision, än den magi straten fann för godt att sjelf fastställa sig till föreskrift; samt att först sedermera OC med anledning häraf rätt medgafs åt borgerskapet att ombesörja revisionen af dessa räkenskaper. Inom en år 1811 för reglering af stadens stat nedsatt komite och genom en underdånig framställning af borgerskapets äldste ir 1813 väcktes derefter förslag, att då magistratens ledamöters tid var upptagen af en mängd andra angelägenheter, förvaltningen af stadens kassa skulle öfverlemnas till en kommission, sammansatt af fyra af magistraten: och åtta borgerskapets ledamöter, nemligen 4 handlande och 4 handtverkare, med öfverståthållaren såsom ordförande. Magistraten mot