Aftonbladet – 31 oktober 1856, sida 2

Såsom någorting betecknande för anda och syften inom presteståndet vid denna riksdag kan man icke nat än anmärka det sätt, hvarpå valen till laguskottet inom nämde stånd utfallit. Då högvördiga ståndet i statsutskottet lemnat plats åt ledansöter med jemförelsevis liberala åsigter, hvilke! synes häntyda derpå, att man på detta område icke väntar några allvarsammare strider, har det åter till lagutskottet: endast skickat personer af äkta hierarkisk renhårighet. Det är ett annat sätt att besvara de i trontalet gjorda antydningar om vigtiga lagförslag i frihetens och humanitetens intresse, än de släta fraser, med hvilka hr Reuterdahl efter trontalets hållande försäkrade om ståndets redliga föresatser att i offentliga och enskilta åligganden motsvara Hans Maj:ts önskningar. Man finner sålunda, att den ende jurist som ståndet eger inom 31g, riksarkivarien Nordström, hvilken på detta område är en celebritet och som i vissa lagfrågor visat sig hylla liberalare åsigter än presteståndets majoritet, ehuru han visst icke kan beskyllas för öfverdrifvet liberala politiska tänkesätt, nu icke fått tillträde till. nämde utskott, af hvilket han vid förra riksdagen var en verksam och nyttig ledamot, utan blifvit förvisad till bankoutskottet, utan tvifvel derföre att man ansett honom böjd till några eftergifter åt tidsandan i några af de nu förekommande lagfrågorna. Doktor Säve, som äfven och under flera riksdagar varit en kunnig och värderad ledamot af lagutskottet, bar nu, förmodligen af samma anledning, blifvit förflyttad till bevillningsutskottet. Biskop Thomander, som sjelf lärer på tillfrågan ha uttalat den önskan, att helst få ingå såsom