Aftonbladet – 28 oktober 1856, sida 2

STL MUTIUIVURIGLISRAN BEUPIBISELLAT IA vc vel missbelåtenhet med samma riddarhus, dels att den ifrågavarande beskrifningen icke är gjord af Aftonbladet, utan, såsom vi äfven anmärkt, af en numera afliden konservativ ledamot utaf ståndet, professor P. G. Cederschiöld, hvilken vid 1830 års riksdag, om vi rätt minnas, i denna syftning utlät sig till adelns protokoll just till försvar för riddarhusets nuvarande organisation, dels att våra artiklar alldeles icke gått derpå ut att nedsätta svenska adeln, utan endast att bevisa, att denna adel icke är som sig bör representerad af ett öfvermodigt junkerparti, äfvensom att samma adel bör finna sig högst besvärad af en sådan sakförare som Svenska Tidningen. Äfven vi hafva för öfrigt lika med Svenska Tidningen gjort den anmärkning, att det besynnerligt nog är bland adelns egna ledamöter som oppositionen mot riddarhuset företrädesvis yttrat sig mest oförbehållsamt, hvaremot de publicister, som försvarat riddarhuset, nästan utan undantag tillhört den s. k. ofrälse klassen, såsom t. ex. hrr Lindgren (f. d. Granskaren), Huldberg (f.d. Axplockaren), Hellberg (f. d. Svenska Biet), Palmblad :f. d. Tiden), samt nu senast hrr Hazelius och Hörner (Svenska Tidningen). Vi öfverlemna åt vår motståndare att sjelf närmare undersöka orsakerna till detta förhållande och att, om han så behagar, än ytterligare nedsätta den adliga oppositionens bevekelsegrunder, under det ban sjelf slår sig för bröstet och bedyrar, att hans egna äro fosterländska och ärliga. — H. M. konungen har i dag hållit konselj. — Professorn vid Upsala universitet hr Olde har i dag med ångfartyget Nagler afrest till kontinenten, för att begifva sig till hertigliga hofvet i Wiesbaden, der han, som vi förut omnämt, fått i uppdrag att undervisa prinsessan Sofia i svenska språket. — Den af komminister Janzon uppfunna astronomiska glob, som nyligen förevisades i vetenskapsakademien, är för närvarande sedan några dagar utstäld till förevisning för allmänheten uti nedre börssalen, och förtjenar i hög grad att beses. Komminister Janzon kallar denna glob, som han uppfunnit och härstädes låtit med betydlig kostnad förfärdiga, en astronomisk glob. Också kan den icke med skäl få namn hvarken af himmelsglob eller af jordglob, emedan den är en förening af dem båda. I midten af apparaten befinner sig nemligen en jordglob, som lärer vara förfärdigad af kork, för att på densamma kunna förmedelst ett fint stift fästa små figurer hvarhelst man behagar. Omkring denna jordglob hvälfver sig på ett afstånd af omkring 18 tum en genomskinlig sfer af fin och gles blå stålduk, föreställande himlahvalfvet. På denna duk äro försilfrade stjernor af olika storlek fästade allt efter den plats de hafva på firmamentet. Helt naturligt kan man vid åskådandet föreställa sig stäld på den lilla jordgloben och derifrån igenkänna de förnämsta konstellationer, som hvälfva sig öfver hufvudet. Emellan jordgloben ända ut till himlahvalfvet befinner sig en horisontskifva, som afdelar himmelsklotet i tvenne hälfter — den för tillfä let synliga och den undanskymda. Genom vridning på en messingscylinder får man hela himlahvalfvet att hvälfva sig omkring jorden. Fästes ett mindre klot, föreställande solen, månen och planeterna, på ekliptikan, så ser man dessa himlakroppar gå upp, hvarvid man afläser deras amplitud, vidare kulminera, då man på en annan cirkel afläser himlakropparnes höjd, azimuth m. m., och slutligen gå ned vid vestra horizonten. Som nu globen kan ställas på hvilken polhöjd, nordlig eller sydlig, man behagar, så kan himmelens utseende visas på hvilket ställe på jorden som helst. Särdeles äåskådligt visar det sig härvid, huru solen vid hösre latitudgrader är uppe hela dygn och månader öfver horizonten, samt huru hon vid lägre går vinkelrätt ner och gör kort skymning. Men icke blott den så kallade apparenta rörelsen, utan äfven den verkliga kan här göras åskådlig. Deno yttre sferen kan nemligen förblifva stillastående, under det den innanföre befintliga jordgloben med sin horizontskifva vrides i motsatt led, då äfven vid denna rörelse solen synes gå ned, utan att hafva rört sig. Denna globens rörelse är särdeles vacker och förvånar, då man första gången ser den. För att bestämma ett tidsmoment finnas fyra timcirklar, på hvilka man afläser stjerntid och sanntid. Andra cirklar angifva hvad astronomerna kalla ascensio recta, deklination, poldistans m. m. Hr Janzon öfversände en glob efter samma id, men ytterst anspråkslös till sin utstyrsel och mekanik, för några år sedan till en exposition af undervisningsmedel i London. Iden vann bifall och globen behölls. Det vore önskligt, att den nu förfärdigade, som är särdeles prydligt och väl arbetad, kunde fästas vid någon af våra egna läroanstalter, innan ett anbud tilläfventyrs göres och antages som beröfvar oss detta vackra undervisningsmedel. Dylika torde äfven sedan för jemförelsevis ringare pris kunna tillverkas för skolornas bruk i allmänhet. Förevisningen, som sker kl. 11—2 på daj er AEA TREA SNOOKER DETTA BRETT ATA KALKON behagat henne att utvälja den brantaste och Aatillasnol;oeaste nunkten af hela herocshöjiden.