Aftonbladet – 25 oktober 1856, sida 2

Vesko-uppgifter rörande Biksbanken, afgifna der 17 Okt. Tonden till. diskontering och utlåning för handel och näringar samt till kassakreditiv åt enskilte personer. a) Vezeldiskontering den 10 till den 17 Okt. Jtestående, enligt sista rapporten, 1,532.578 37. 8 nbetalning sars -tB051 18. — Sgr 1464.527. 19. 8. Diskdätering sa 62143 26 4 Utestående 1,526,670: 46. -— b) DUtlåring för handel och näringar. Jtestående, enligt sista rapporten, 1,284,473: 27. 5. —AR mm a en 0 RO AR KA AR DB OO nbetalning . . 95,700: — — Sgr 1,183,773: 27. 5. Jtlåning . oc 0 72,500: — — Utestående 1,261,273: 27, 5. e) Kassakreditiv åt enskilte. Jtestående, enligt sista rapporten, 897,805: 39. — Inbetalning sar ror Re 202,5 Uttagning ov 194859: — — Utestående 840,139: 39. Fonden för utlåning med omsättningsrätt. Utestående, enligt sista rapporten, 3,275,152: 41. 10. Inbetalning . . . 41,872: 8. — Sgr 3,233,280: 33. 10.1: Utlåning oe saa 51,650: — — Utestående 3,284,930: 33. 10. Fonden för utlåning mot hypotek af aktier och publika papper. Jtestående, enligt sista rapporten, — 92,210: — — inbetalning . . 2 16,400: — — Sgr 75810: — — Itlåning 12,500: — Utestående — 88,310: — — Uppoch afskrifningsräkning för enskilte personer. Utestående se 71,700: — — Insättning : sl oe ss — Uttagning . so oo. öre 2000: — — Den 18 Okt. Itelöpande sedlar och attester m.m . so so cs o cs cs co oc 36,624,502: 23. 4. Behållning, tillhörande allmänna verk och inrättningar samt enskilte . . . .oo . -. 6,214,305: 26. Metallisk kassa i silfver . . . 8,640,071: 3. Dito, förvandladt i riks:dr banko 23,040,189: 25. NING — Man läser i gårdagens officiella blad de tal, till antalet efter vanligheten icke mindre än tretiotvå, som blifvit vexlade å kongl. slottet sistlidne onsdags afton, då riksståndens helsningsdeputationer gjorde sinä uppvaktningar, hos konungen, drottningen, enkedrottningen samt kronprinsen och kronprinsessan. Då dessa tal, som uti Posttidningen upplaga nära sju spalter, hvarken genom innehåll eller form skilja sig från det vid dessa tillfällen sedvanliga, anse vi öfverflödigt att fullständigt återgifva dem. Det enda nya, som denna gången beredt någon omveiling, är dels prins Öscars trolofning samt de lyckönskningar och förboppningar, som knyta sig dervid, dels de hänsyftningar på unionen och det norska brödrafolket, som förekomma i de med kronprinsen vexlade talen, såsom naturlig följd af den befattning såsom vicekonung i Norge, som blifvit bonom änförtrodd. Vi anföra såsom det mest framstående deribland följande yttranden, dels af kronprinsen, dels af boadeståndets talman. Uti det tal, hvarmed kronprinsen besvarade landtmarskalkens underdåaiga helsningstal, yttrade han bland annat: Den befattning såsom vieekonung i Norge, konungen, min höge fader, behagat åt mig uppdraga, har, på samma gång den gifvit mig tillfälle att närmare lära känna vårt trofasta brödrafolk, öfvertygat mig om nyttan af det samhand unionen gjort möjligt. Det gifves emellan de två folk, som bebo den skandinaviska halfön, något mera gemensamt, än blott den politiska unionen. Det är i grunden samma hugstorhet, samma högsinta trofasthet, samma lifliga verksamhetsdrift, samma gamla nordmannaegenskaper, med ett ord, som utmärka dem båda; och för bådas framtid ligger deruti ett evigt groende frö till en utveckling, hvilken, vårdad med omsorg, i förening med aktning för ömsesidig rätt, icke annat kan än för båda blifva välgörande och följdrik. Det helsningstal, som bondeståndets talman höll till kronprinsen och kroprinsessan, var så lydande: Svenska allmogens ombud glädja sig åt det tillfälle, som grundlagen och utan tvifvel eders Kongl. Högheters välvilliga hbjertelag beredt dess ombud, att nu få frambära en lika vördsam som kärleksfull helsoing och byllning. Sedan bondeståndet sist egde den nåden, att — då till afsked — uppvakta eders Kongl. Högheter, hafva stora och maktpåliggande värf för någon tid tagit eders Kongl. Högheter bort till brödrafolket; men vi hafva med lifligt deltagande följt eders Kongl. Högheter på dessa färder, dessa segertåg i ädlare mening, antingen hos våra trofasta bröder, hvilkas öppenhet i väsende och lynne icke tillåter någon zonstgjord hyllning, eller hos våra mera sydländska grannar och själsförvandter, hvilka icke känna någon plikt att gå längre en hög gäst till mötes, än förstånd och hjerta gemensamt gilla och bjuda. Ja, med ren glädje och stegradt hopp har Sverges allmoge iakttagit dessa företeelser — tillitsfullt skådande framtiden an — oeh förvissadt, att eders Kongl. Högheter, till hvilka det svenska folket ändock arser tig ega bördsrätt, icke finna behöflig aågon mångordig försäkran om detta folks vördnadsfalla tillgifvenhet, och folket ej heller att särskilt utbedja sig ..eders Kongl. Högheters nådiga ynuest och välvilja. Vi återgifva ur Economist följande arti kel om De hvita i Amerikas slafstater, som för de upplysningar den -ger om de röfvarskaror, hvilka nu genomströfva Kansas, synts oss förtjent att framläggas för våra läsare. Man -bar i Europa allmänt förvånat sig öfver den mängd af lösa och banditmessiga personar, som tyckas öfverflöda i unionens slafstater och som i så stora massor inströmmat i Kansas. Då man med säkerhet visste,