Aftonbladet – 24 oktober 1856, sida 3

RIKSDAGEN. De tal, som de särskilta ståndens tälmän höllo till konungen vid riksdagens öppnande i går på rikssalen, voro följande: Landtmarskalken yttrade: Stormäktigste, allernådigste konung! Den nådiga kallelse, som i dag samlat svenska folkets representanter kring tronen, bereder ridderskapet och adeln tillfredsställelsen att få inför Eders Maj:t frambära de enkla uttrycken af ståndets underdåniga vördnad. Grundlagen föreskrifter oss denna plikt; — känslor af undersåtlig tillgifvenhet och tacksamhet göra dess uppfyllande till en för ridderskapet och adeln dyrbar rättighet. Tvenne år hafva ännu ej förflutit, sedan rikets ständer åtskildes efter en riksdag, mer än de flesta föregående rik på vigtiga beslut och följder, de senare kanske icke till alla delar fullt kända. Fäderneslandet befinner sig emellertid i ett sådant tillstånd af regelbunden rörelse, att en hvila måhända ej är behöflig och ett stillastående i alla händelser ej möjligt. Bildning och undervisning, jordbruk, handel, näringar och kommunikationsanstalter, allt står i utveckling, förkofran, tillväxt, med anspråk på nya, kraftiga åtgärder för tillfredsställandet af hvad man för korthetens skull kallar tidens fordringar. Vigtiga äro under sådana förhållanden -representantens åligganden, stort hans ansvar, och ej minst inom det stånd, hvilket af ärfda rättigheter manas till hågkomst af efterkommandes anspråk; för hvilket hvarje tanke på den närvarande dagen naturligen medför en blick not forntid och framtid, och hos hvilket således betänksamheten åtminstone kan vara tzcksamhetens oc fosterlandskärlekens nödvändiga följd Med djup känsla af sina plikter går derföre ridderskapet och adeln en ny riksdag till mötes, men ock med glad förhoppning att under enig samverkan med sin medständer kunna bidraga till ett älskadt fosterlands ära, lycka och förkofran, sålunda uppfyllande jemväl eders maj:ts landsfaderliga vilja och afsigter. Ridderskapet och adeln utbeder sig underdånigst att i eders maj:ts nåd och ynnest få vara innesluten. Erkebiskopens tal var följande: Stormäktigste, allernådigste konung! Inför eders kongl. maj:t frambär presteståndet sin underdåniga helsning. Lika med alla öfriga eders kongl. maj:ts trogna undersåtare, erkänner presteståndet eders kongl. maj:ts visa och trogna vård om fäderneslandets angelägenheter och aflägger derför sin djupa och vördnadsfulla tacksägelse. Under den tid, som förflutit sedan presteståndet sist vid eders kongl. -maj:ts tron var församladt, har genom den barmhertige Gudens nåd och under eders kongl. maj:ts faderliga styrelse mycket godt varit detsvenska folket beskärdt. Vi böja oss derföre i stoftet för den himmelske gifvaren och nedlägga äfven för den jordiske konungen våra offer af tacksamhet och kärlek. Det goda vi njutit gifver oss för framtiden de bästa förhoppningar. En af dessa har färmat sig uppfyllandet genom den förbindelse eders kongl. maj:ts andre herr son nyligen ingått. Emottag, allernådigste konung, den hjertliga lyckönskan presteståndet i anledning häraf frambär. FEmottag ock vår lika underdåniga som uppriktiga försäkran om vördnad och trohet, om redliga föresatser att i offentliga och enskilta åligganden motsvara eders kongl. maj:ts önskningar och vårt kalls fordringar, och om oförtrutna bemödanden att under det riksmöte, som förestår, lugnt, samvetsgrant och efter bästa insigt behandla de ärenden, som förekomma, Presteståndet anhåller underdånigst att i eders kongl. maj:ts nåd och företroende få vara inneslutet.s Borgareståndets talman yttrade: Stormäktigste, allernådigste konung! Inför eders kongl. maj:ts tron är, vid början af detta riksmöte, borgareståndet samladt med känslor af djup undersåtlig vördnad, trohet och tacksamhet. Flere vigtiga och betydelsefulla samhällsfrågor hafva sedan sista riksdag, i öfverensstämmelse med rikets ständers underdåniga framställningar och beslut, blifvit af eders kongl. maj:ts vishet genomförda till rikets gagn och bästa. Då rikets ständer åter sammanträda, för att taga under handläggning de vigtiga och maktpåliggande ärenden, som nu blifvalfö