Aftonbladet – 24 oktober 1856, sida 2

— Läsaren finner på ett annat ställe i bladet listan på de af ridderskapet och adeln utsedda bänkmän, en garomal benämning från äldre tider, då de å hvarje bänk sittande 1ledamöter sins emellan utsågo ett slags ordningsmän. Enligt nu gällande riddarhisordping utses af de 235 afdelningar, uti hvilka ståndet är fördeladt, 2 bänkmän inom hvardera, eller tillsammans 50, hvilka sedan välja de 25 elektorer, som skola utse adelns ledamöter i utskotten. Vid detta val fästes särdeles. vigt, emedan antalet af ståndets ledamöter då vanligen .är störst och de skilda partierna då pröfva sin styrka. Vid innevarande riksdag hade förberedelser i detta hän seende egt rum både å junkersidan och å der liberala eller sig så kallande liberala, så att listor å begge sidor voro öfverenskorana. Men ehuru de förra hade gjort sin lista så strängt konser vativ som möjligt, så att de icke skydde tillbaka för de obevekligaste ultras, och de sevare gjort sin lista så from och beskedlig och i det hela så litet framstående, som skäligen kunde tillåtas om listan skulle behålla någon färg, så segrade likväl junkrarne med pukor och trumpeter. Denna seger torde likväl mindre böra tillskrifvas en absolut öfvervigtåjunkerpartiets sida än dels den vida strängare disciplin, som hålles inom dess leder, dels den omständigheten att dess kärna utgöres af militärchefer och deras subalterner samt hofadeln i Stockholm, då deremot de, som slutit sig till de liberala, tillhöra landtadeln. Sålunda inträffade, att jun kerpartiet af 50 bänkmän tillsatte 37, oaktadt valet för ingen var gemensamt; hvaremot likväl den andra fraktionen förlorade i ett par lottningar då antalet röster var lika. Antalet antecknade ledamöter var 380. Den absoluta majoriteten således 191. Uti voteringen deltogo 285; deraf 173 röstade för junkrarne och 112 för grefve von orsa