Aftonbladet – 24 oktober 1856, sida 2

Platens fusion. Vi spara för dagen alla vi-j lare betraktelser. — Förste stadsläkaren i Stockholm, lifme: likus J. D. Ahlberg, har i går, efter en långvarig sjukdom, härstädes aflidit, 63 år och några månader gammal. — Enligt i norska tidningar meddelad telegrafdepesch har Sverges och Norges konsul i Amsterdam, Egidius, plötsligt aflidit derstädes den 16 Oktober. — Tullverkets härvarande embetsoch tjenstemän gåfvo i förgår på hötel Phoenix en afskedsmiddag för sin afgångne chef friherre Gyllenhaal. — Vår bekante landsman, öfversten i preussisk tjenst, G. E. Hylten-Cavallius, har nyligen på några dagar besökt fäderneslandet. NT siter — Årsdagen af Sverges och Norges förening, den 4 November, kommer, berättar P. T., att å kongl. teatern firas genom uppförandet af ett populärt norskt originalarbete: Sätheretugan, dramatisk idyll med sång af OC. P. Riis (norska pjesens namn är Til Szeters). Det lärer vara första gången som ett norskt stycke gifves å k. teatern. Repertoiren upptager för söndagen den 26 dennes: Vermlänningarne och Tillfället gör tjufven. Måndagen den 27: Att älskas för sin egen skull och Josef i Egypten. Onsdagen den 29: Tre hustrurs man och dock ungkarl samt Josef i Egypten. Torsdagen d. 30: Rivalerna (1:a gången) samt Balett. Fredagen den 31: Rivalerna samt Tre hustrurs man och dock ungkarl. Lördagen d. 1 Nov.: Konsert, gifven af konsertmästaren Randel. Söndagen d. 2: Regementets dotter och Tillfället gör tjufven. Måndagen d. 3: Rivalerna och När man tappat sin börs. Tisdagen d. 4: Hertigen af Lauzun och Säterstugan (1:a gången; scenen är förlagd i Norge). Onsdagen d. 5: Figaros brölop. Torsdagen den 6: Rivalerna och Säterstugan. Fredagen d. 7: Figaros brölop. Söndagen d. 9: När man tappat sin börs och Josef i Egypten. Under öfning äro Trollflöjten, Kungs Karls jagt, och Friskytten (med ny rolbesättning). — Om framlidne borgmästaren Lagergrens jordfästning i-Norrköping berättar Norrköpings Tidnisgar för den 22 dennes: Liket fördes sistlidne måndags morgon på likvagn från Klara kyrka i Stockholm, der det fredagsaftonen i förra veckan blifvit i all enkelhet bisatt, ned till Riddarholmen, vid hvilken ångfartyget John Swartz låg färdigt för dess emottagande: och hitförande. Eburu fartyget lade ut från Riddarholmshamnen kl. 9 på f. m., ankom det, uppehållet af mötande fartyg i Södertelje kanal, ej hit till staden förr än omkring kl. balf 9 på aftonen. Vid kajen, utmed hvilken voro posterade personer med lanternor, inväntades detsamma af magistraten, borgerskapets äldste samt en mängd ledamöter af borgerskapet, alla sorgklädda. Kistan, som var uppstäld på en katafalk å däck, fördes från fertyget till den väntande likvagnen och beledsagades till bisättningsgrafven vid stadskyrkan af såväl magistraten och borgerskapets äldste, som af en mängd utaf stadens öfriga invånare. Det dystra tåget skred fram genom de samlade skarorna i den sena qvällen vid skenet från larternorna och under den högtidligaste stillhet. Dagen derpå, middagstiden, försiggick sjelfva jordfästningen, till hvilken i sorgehuset ett betydligare antal personer blifvit inbjudet, under det att medlemmar af handels-, fabriksoch handtverksföreningarne, andra korporationer och enskilta, som önskade åtfölja den aflidne till det sista hvilorummet, hade samlat sig i landskyrkan, för att derifrån sluts sig till sorgprocessionen, som satte sig i rörelse omkring kl. 1 e. m. och afhämtade liket till staskyrkan från bisättningsgrafven, hvilken, så väl som altaret, var smakfullt ornerad. Den aflidnes ordensdekoration, såsom kommendör af kongl. Nordstjerneorden, bars ps ett hyende af professorn och riddaren J. G. Collin, samt prestafverna af politieborgmästaren E. Grenander och rådmannen häradshöfdingen J.M; Hörning. I första ledet intog, såsom ensam närvarande slägting till den aflidne, hans svåger, brukspatron Myhrman, sorgerummet. Efter afsjungandet af första och sista versen af psalmen n:r 488 i Sv. Psalmboken, förrättades jordfästniogen af församlingens kyrkoherde, kontraktsprosten Rundgren, som derefter i ett tal tecknade hufvuddragen sf den hädangångne, djupt saknade mannens karakter, så vä! såsom offentlig person som enskilt menuiska, och tolkade på ett sant och gripande sätt den allmänna sorg som hans bortgång framkallat, ej mindre inom den trängre kretsen för hans egentliga verksamhet, än den vidsträckta, der han gagnat det allmänn genom sina kunskaper och sina själsegenskaper. Efter talets slut afsjöngs från orgelläktaren af musikaliska soirsällskapet en kör ur Händels oratorium Judas Maccabeus, hvarefter messades från altaret och 1ästes välsignelsen. Akten slutade med afsjungande af psalmen n:r 496, 1:a och 3:e verserne. Efter högtidlighetens slut i kyrkan fördes liket, åtföljdt af hela processionen, till laodskyrkogården, der det nedsänktes vid sidan af en förutgången broder till den döde och antvardades åt den sista, långa hvilan: Under begrafningsceremonien voro alla butiker stängda, och fartygen i hamnen förde flagg på half stång. Om hans tidigare bana meddela vi här ett utdrag ur en tili Svenska Tidningen insänd längre lefnadsteckning af den aflidne: Lagergren föddes den 7 Sept. 1797 i Falkenberg, der hans fader var borgmästare. Efter slutad skolgång blef han student i Lund, omfattade under sin första akademitid med förkärlek studium af romerska språket och humariora i allmänhet, synnerligast historia, filosofi och lefvande språk, men vände sig sedermera åt det juridiska fältet och blef en af den store Holmbergsons lärjungar. Lagergrens medellösa ståallning medgaf bonom emellertid icke att i Lund afsluta sin juridiska kurs, utan nödgades han någon tid uppehålla sig såsom informator i enskilta hus. Derefter begaf han sig till universitetet i Upsala, genomgick derstädes hofrättsexamen, samt började sin tjenstemannabana i kammarkollegium och Svea hofrätt. Utrustad med ett ovanligt ljust och klart förstånd, skarpt omdöme i allt som rörde sak, samt vidsträckta kunskaper, ej mindre i den äldre och nyare lagfarenheten och laghistorien, än äfven i deb romerska och moderna litteraturen, gjorde Lagergren sig innan kort bemärkt i hofrätten öch befordra-de inom några år till extra fiskal, ordinarie fiskal och RARRRANAR