Aftonbladet – 23 oktober 1856, sida 3

bl-f att dessa senare skingrade sig och återvände hem, under vilkor att guvernören skulle förlägga en milissfdelving i territoriet för att skydda dess bebyggäre möt marodörer och röfvaren. Så omförmäles saken från södern. Från en annan sida erfar man deremot, att alla de stipulerade vilkoren äro fullkomligt gynsamma för slafbållarae. Slafkodexen, stridens hiufvudföremål, förblir gällande i sin fulla kraft, skyddad af federaltrupperna. Miisen, sammansättes af idel slafhållare, och frigrundsmännen skingras. 100 af dem äro fängsjade och invandringen från norden är hämmad. Så är lugnet på sätt och vis återstält, men frihetens sak förlorad, om ej Fremont segrar vid presidentvalet. Newyork blad tro sig veta att Walkers ställning i Nicaragua betydligt förbättrat sig. En af hans motståndare Rivas afsänd truppdelning skulle lidit nederlag vid San Jacinto. I Costa Rica härjade koleran. Trupoerna hade formligt vägrat att vidare inrycka Nicaragua. En engelsk flotta på 196 kanorer låg vid San Juan de Nicaragua. Flera artyg väntades dagligen. — Enligt andra unlerrättelser skulle deremot alla partier i Nicaagua, anförda af den nye presidenten, don suzman, förenat sig mot Walker. I Leon skulle stå 2000 man infödda trupper, 900 från Suatemala och 800 från San Salvador, alltså illsammans 3700 man, färdiga att marschera mot Walker. Ett annat rykte meddelar att illa dessa trupper skulle upplöst sig. F. d. amerikanska sändebudet i Madrid, hr Soulå, nar besökt Walker, som för honom gifvit en est, hvarvid äfven amerikanska sändebudet Wheeler var närvarande. Han har för 50.000 ; köpt ett af de skönaste plantagen i Nicaagua. Godset är af Walker konfiskeradt från amiljen Chamorro. I norra Mexiko bereder sig general Vidauri tt göra regeringen motstånd. I Peru väntade man en ny revolution.