Aftonbladet – 22 oktober 1856, sida 2

i mer än tjugo år derefter I ckadi nal Alberoni att frånlista Hitigen al et kardiI Sicilien, hvilket ännu en gå Savoyen fri vilja förenade sina öden ng af egen Bourbonerna började sin st med Spaniens. noggrant iakttagande af yrelse med ett och de tvenne kungariken regeringsformen lien fortforo att vara lika a Neapel och Siciskilda, det ena från det oberoende och åtPilin I:s regering. Då andra, som under i alermo mottog Sicili å Karl III år 1735 les af nationalreprese tatia krona och hyllafå i sin ordning att ntationen, förband han ormen. Detsam troget iakttaga regeringsefterträdare. For din gjorde äfven hans son och at Ferdinand rn hvilken antog titel nand IV af Nea å Slitna och Ferdi tigheten emellan P de På et att skiljakskulle gör n de tvenne: kungarikena För tydlig för hela verlden. a året a ans regerin upplyste Tannuccis ledning Edie den ätta år då han uppsattes på tro inand var allmän tillfredsställelse, hvad guen), skänkte fade, och detta kan förkla icilien beträfstorm passerade öfver ön ma att 1789 Set lugn. Lycklig och tr utan att störa dess form, hvilken gaf henne af en regeringsfredliga medel åstadkomm. makt. att FINS digt vore, hvarfö ma reformer, 4;n kam , hvarföre skulle hon taga del i en äte än icke kunde förskaffa henne något skakad vad hon redan egde? Emellertid sin es tronerna på Europa? fasta land på grundvalar, och iagen häftigare än de neapolitanska. Låter det icke otroligt a detta var det ögonblick, som valdes för att måtta ett slag mot våra hundrsåriga att h 8 da aflägsna de t ga privilegier, och sälund: anarne från deras öfverhet? N n hade slutit sig till k nska 3 il EO onen möt regeringe . Frankrike, och börjat uppbringa pengar, de , denna krigets mäktiga sena. Man begärde sål såle.