Aftonbladet – 16 oktober 1856, sida 3

gress gjorde värken so ellervigtiga förändringar i det ministeriella försläget:2 Församlingen hade vidare det goda med sig, att till och med de häftigaste motståndare. till tullreformen, ehuru de hade tillfälle att uttala sina önskningar, kommo till den öfvertygelsen, att de stodo allena med sina ytterliga åsigter samt i ågyn af fribandelns mäktiga ide, hvarföre: de inhöljde sig i tystnad. -Då-kongressen slutade, försvann verkligen 2gitationen för prohibitivsystemet i de flesta af pressens -organer,; liksom inom de flesta. industriella korporationer. Den 6 November 1851 erhöll den nya tariffen kejserlig sanktion, öch den 1 Februari ,1852 började den tillämpas. De första resultaterna af denna tariff voro så öfverraskande, att de till och med öfverträffade de bästa förhoppningar. Icke en enda af alla farhågor ock dystra spådomar för den nationella industrien har gått i fullbordan; ingen enda fabrik giok under, ingen enda förlorade synnerligt genom den utländska konkurrensen. Handelsrörelsen på gränsorna lemnade icke mindre godt resultat. Införseln af råämnen ökade sig i utomordentlig grad . och likaledes utförseln af fabrikater. Statens förlust genom nedsättningen och uppbäfvandet af inoch utförselafgifterna blef icke blott betäckt, utan inkomsterna ökade sig, såsom det synes af tabellerna. Redan knapt ett år efter tariffens förändring kunde Österrike genom handelsoch tullfördraget af den 19 Februari 1853 ingå en nära handelsunion med tullföreningen, en sedan lång tid efterlängtad sak. Detta fördrag åstadkom icke blott nedsättningar och lättnader för rörelsen med tullföreningen, det föranledde dessutom talrika och djupt ingripande förändringar i de allmänna handelsfördragen, förändringar, som för de österrikiska industriidkarne underlättade konkurrensen med tullföreningens industriidkare, förberedde vägen till framtida eftergifter i handelns intresse och närmade den österrikiska tariffen till tullföreningens. Första följden af detta fördrag var den nya tariffen af den 5 December 1853, som började tillämpas den 1 Januari 1854, samtidigt med fördraget med tullföreningen. Denna tariff medförde ett stort antal nya nedsättningar, hvilkas betydelse visas af jemförelsetabellen mellan 1851 och 1853 års tariffer. Den nya tariffen mötte ingen opposition i Österrike, emedan unionen med tullföreningen, af hvilken den-är en följd, med glädje emottogs af befolkningen, och emedan industriidkarne hade lugnat sig sedan de icke fått erfara de väntade svåra följderna af 1851 års tariff. Resultaterna af denna nya tullreform voro icke mindre goda. : Införseln af halffabrikater och utförseln af manufakturvaror tilltogo. Den allmänna expositionen i Paris 1855 visade vid jemförelse med den i London 1851 på ett evident sätt den österrikiska industriens framsteg sedan tullreformen. Utställarnes antal hade fördubblats; artiklarnes qvalitet hade vunnit, och varorna hade bättre rättat sig efter verldsmarknadens behof. Från statsfinansernas synpunkt syntes väl resultatet af den andra tullreformen icke lika gynsamt, som af den första; men man måste taga i betraktande, att missväxt och kolera utöfvade en betydlig verkan på tullinkomsternas minskning. nntinislts allt, så kan man med säkerhet påstå, att handel och industri genom de båda tullreformerna vunnit ofantligt, och att finanserna, oaktadt pekuniera offer, som fördraget med tullföreningen förorsakade, för närvarande icke lidaderaf och gå en lyckotam framtid till mötes.