Aftonbladet – 16 oktober 1856, sida 2

hemkommo behöfde de köpa säd af. honom, som h5ll de sina hemma. Hos denne fanns ej allenast väl häfdad åker och vacker skörd, utan de hemkomnes penningar samlades ock hos honom, då deremot dessas åker, full med ogräs, gaf ringa skörd, och den samlade arbetslönen gick bort årligen. En äldre bonde, som i ungdomen alla år gick bort på arbete, har sagt oss, att sedan han blef gift och fick hushåll; qvaldes han hvarje vår af en trånad att resa sin kos från maka, barn, hus och arbete, som i lång -tid var honom motbjudande. Sådana berättelser kan man få hvar som helst. : Men icke samlar mannen huslig dygd, duglighet, ihärdighet och kärleksfull omsorg för barnens uppfostran på det sättet. I vestra delen af Sunne socken och vidare vid vägen till Karlstad får man se stora åkerfält som igenväxa med skog. Frågar man om orsaken, så svaras: brist på arbetsfolk. Arbetet är det bästa och säkraste af alla kapitaler. Exporteras arbetskrafter till andra orter, så exporteras välmågan med henne. Penningen faller ju beständigt i värde — arbetet stiger. Således är arbete bättre än penningar. En väl skött jord, ökad genom nyodling och gödselsamling, gifver föda, kläder och — penningar ej blott en gång, utan årligen lifstiden, årbundradet — tiden igenom. Penningar gifva allt detta äfven, men blott för en gång. För den praktiske tänkaren visar det sig klart, att arbetsutvandringen år det vermländska tiggeriets upphof och näring. — Generaltullstyrelsen har den 14 dennes till tullinspektor vid Blockhustullen utnämt tjenstförrättande tullinspektoren derstädes mag. C, M. Ekbohrn.