Aftonbladet – 15 oktober 1856, sida 3

brännerier utgjort 4,091, deraf 2,651 egt redskap utan och 1,440 med mäskvärmare, och stt således er förminskning med icke mindre än 31,081 uppståti sedan år 1852, då avtalet redskap utgjorde 35,172. Af ofvanberörda 4,091 brännerier hafva 1,057 utan och 922 med mskvärmare varit i gång ucder begge bränningsmånaderna, 376 utan och 165 sned mäsk värmare vnder första månaden allena, samt 1218 utan och 353 med mäskvärmare under den andra allena, så act tillhopa 1.433 utan och 1,087 med mäsk värmare idkat rörelsen under första månaden samt 2,27: utan och 1,275 med måskvärmare under den andra. Mindre bränverier bafva förefunnits i 22 län, mer icke i Westerbottens och Norrbottens, eller i Stockbolm3 stad. Största antalet, nemligen 1,119, deraf 184 med mäskvärmare, har förekommit i Kristianstad3 läv, samt dernäst det största eller 854, hvarat 744 med mäskvärmare, i Östergötlandslän, hvaremot ett ganska ringa antal, från 1 till 7 st, de fleste utan mäskvärmare, varit i gång mi Gottlands, Götebörgs och Bohus, Stockholms, Upsala, Westmanlands. Gefleborgs, Stora Kopparbergs, Wester-Norrlands och Jemtlands län. Sedan år 1852 har öfverallt antalet mindre brånnerier i ännu större proportion minskats, än hvaö fallet varit med de större. Särdeles i Westmanlands län har nedsättningena varit anmärknpingsvärdt stor. enär den här egt rum från 1,376 till 1. De län, der minskningen varit absolut störst, hafva för öfrigt varit Wermlands, Elfsborgs och Gottlands län. Enligt de bos vederbörande häradsskrifvare företedda mätningsoch stämplingsbevis öfver de till begagnande i mindre bränneri au sälda redskap och häradsskrifvarnes derpå grundade uträkningar af tillverkningsafgifterna uppgå dessa för hela riket till ett sammanräknadt belopp af 752,739 rdr 14 sk. 7 rst. bko; och skulle således, enligt de i 4 103 sf brönvinstillverkaingsförordningen gjorda zutaganden, det motsvarande tillverkningsbeloppet af 6-gradigt bränvin vid 15 graders värme utgöra 2,258,217!5 ,, kannor. Som likväl erfarenheten visat, att afverkniogsförmågan hos den enkla, omedelbart med eld diifna red skapen, då tillverkningen rätt handhafses, åär minst 2 å 3 gånger större, än pyssnämde paragraf förutsätter, kan med tämlig visshet antagas, att det belopp bränvin, som verkligen tillverkats, stigit miost till 4,500,000 kannor, helst kändt är, att i allmänhet alla ovana och oskickliga bränvinsbrännsre af fruktan för den höga skatten samt täflan med de större brännerierna afstått från tillverkningen, hvilken sålunda bedrifvits endast af dem, som varit fullt hemmastadda med handteringens särskilta tekniska operationer. Fördelas den erlagda afgiften på nyssnämda tillverkningsbelopp, uppstår i medeltal för hela riket en beskattning på kannan af något mindre än 6 sk. i stället för 16 sk. bko. Detta missförhållande, hvars tillvaro efter all anledning kommer att bekräftas genom en ansenlig tillökning i antalet mindre brännerier för tu instundande bränvinstillverkningstid, utgör ett väsentligt hinder för vinnandet af de med den nya bränvinslsagstiftningen åsyftade ändamål, och torde således förtjena attaf rikets snart sammanträdande ständer vid den förestående revisionen af. bränvinstillverkningsförordningen tagas i allvarligt öfvervägände. Den största tillverkningen, enligt den erlagda afgiften, har för öfrigt egt rum i Kristianstads och Östergötlands län. I det förra har den utgjort något mera och i det senare något mindre än !, af tillverkningsbeloppet för hela riket, så att dessa båda län tillverkat i det närmaste lika mycket som ulla de öfriga länen tillhopa. Då redskap med måskvårmare till ojemförligt största antål begsgnats i sistnämda län, är det troligt, att handteriogen just här med största fördel bedrifvits, hvarföre ock en tillökning i de mindre bränneriernas antali detta län företrädesvis är att emotse. För bedömandet af den förekommande redskapens storlek har det under litt. G. bifogade summårfiska sammandrag öfver antalet af de i riket år 1855 befintliga mindre brännerier, klassificerade efter pannerymden, blifvit upprättadt; och inhämtas deraf, att under begge bränvinsmånaderna allmännast begagnats 18 kannors pannor (kokrummet oberäknadt) och 13 kannors med mäskvärmare, utgörande antalet af de förra omkring hälften och af de senare vid pass en tredjedel af hela antalet motsvarande redskap. För öfrigt syngs, att alla tillåtne pannerymder utan mäskvärmare och alla tillåtna med dylik, utom 10!, och 13!,, kannors, varit under de 2:ne bränningsmånaderna använde. Några utdrag åf de vid de mindre brännerierna förda inmäskningsjournaler äro bränvinstillverkarne icke skyldige att aflemöa, hvarföre åtgången af råämnen vid desamma endast närmevis kan bestämmas. Under förutsättning att 4,500,000 kannor bränvin vid I! dessa brännerier tillverkats, sarot att propositionen mellan inmäskningsqvantiteterna af råg, korn, bland): 4 1 4 i säd och potäter, hvilka råämnen hufvudsakligen torde hafva begagöats, varit densamma som vid de större brännerierna, kan åtgången emellertid med någorlunda säkerhet antagas hafva varit åtminstone: 25,000 tunnor råg, 62,500 dito korn, s 12,709 dito blandsäd samt ; 467;500 dito potäter, I! enär, efter all sannolikhet, vida mera än 4,500,000 1! kannor bränvin tillverkats, och dessutom af samma j! qvantitet råämnen ett mindre utbyte af bränvin erI hållits, än vid de större brännerierna. t I afseende å kostnaderna för kontrollen samt upphi börden och redovisningen af bränvinstillverknings-)k medlen från samtlige brännerier, torde få hänvisas Ji till bilagde sammandrag litt. H., hvsraf synes, att fs kontrollkostvadern2 belöpa sig till 145,188 rdr 15)! sk. samt upphörds-. och redovisningskostnåderna till I11,329 rdr 44 sk. 9 rst., och sålunda samtlige om2 kostnader till 156,518 rdr 11 sk. 9 rat. bko. Dånufv de från de särskilta brävnerierna influtna afgifterna, åt enligt hvad detta sammandrag ock upplyser, stiga ås till 3,238,558 rdr 7 rst., så följer alltså, att samtfö lige omkostnader, inberäknade arfvodena för tiltsyn Åe vid städerbas destilleripgsverk samt till extra tillsyningsmän för efterspanandet af oloflig bränvingstillÅL verkning, utgjort i det allra närmaste 5 9 af stätens bruttoinkomst af bränvinstillverkningen. Sammsnställer man de i det föregående lemnade uppgifterna om meranämde tillverkning vid de 2:ne olika slags brännerierna, så finner man: 1. Rörande tillverkningsbeloppet : att detsamsa utgjort: vid de si brånverierna . . . 7,178,602,5 k:r f mindre dito åtminstone . . 4,500,000,0 ÅP eler tillhopa åtminstone 11,678,602,5 2. Rörande åtgången af räämnen: d att densamma i hufvudsaken kan anses hafva utgjort: S T:r Råg. Korn. Blandsäd. Potäter. Vid de större k brännerierna 40,009. 100.000. 20;000. 748,000. 4: d:o mindre d:o 25,000. — 62;500. 12:500. 467.500. L eller tillbopa h cmkring . . 65.000. 162500. 32.500: 1,215,500. J. Rörande tillverkningsafgifterna: a att dessa utgjort: d Rår sk, rst. fa vid de större brännerierna. . . 2,485,818: 34: dito mindre brännerierga . . äZ elter tillbopa 3, — 7.00 Minskas sistnämde sumnia med det belopp; hvarIs till .kontrolls, uppbirdsoch redovisvingskostnaderna I o uppgå eller 156,518 rår 11 sk. 9 rst. så blrn ståtsverkats nettoinkomst af bränvinstillverkaingen t 3,082,039 rdr 36 sk. 10 rst. bko. i Anmärkas bör emellertid, att denna slutsumma af fa fiera skäl ieke kan betraktas annorlunda än närmeIn vis. riktig, Först och främst är densamma till en q väsendtlig del grundad på vederbörande kontrollö