Aftonbladet – 15 oktober 1856, sida 2

fall kunna hämta från Frankrike, hvarifrån vi e!jest så gerna hämta moder och flärd; det vore väl värdt. att vi uti något hänseende af fransen lärde oss hushållsaktighet i afseende å vår tid och våra tillgångar. Erkebiskop Wailins yttrande rörande denna sak uti en af ho: om för 25 år sedan utgifven skrift lydde sålunda: Man skyller oss, måhända ej utan allt skäl, för benägenhet att bärma utländningen i lyxens och modets dårskaper: skulle vi ej kunna efterfölja honom äfven i något, som af hvarje förnuftig måste godkännas? Om också detta något tills vidare blefve det enda, skulle vi snart deraf erfara många välgörande verkningar. I andra kultiverade länddr vet man t. ex. ej af våra nattliga måltider. Man äter blott sin middag senare, och så är det slut för dagen med alla stora matanstalter. Man bar sin afton ren och ledig för sammanlefnaden med alla dess ädlare nöjen, sofver derpå roligt och står upp i tid, uthvilåd och mun Om vi äfven hos oss skulle en gång komma derhän (hvilket väl förr eller senare måste ske; och hvarföre ej så gerna förr som senare ?), låtom öss se, om ej vår dag skulle kunna, endast genom denna enkla anordning, både nyttigare och behagligare inrättas. Vi skulle finna, huru morgonrodnaden har guld i munnen; nu vete vi knapt, hur hon ser ut. Vi skulle uppvakna styrkte och vederqvickte, för att, med upprymda sinnen och glad håg, indela den låvga, härliga förmiddagen åt själsodling, åt brefskrifning och annat tankearbete, åt tidningsläsning och bättre litteratur, åt vården om vårt hus, ät bestyret med både egna och andras enrskilta angelägenheter. Klockan mellan 11 och 12 åts en lätt frukost. Derefter vidtoge och fortgick i frisk obehindrad gång det offentliga och officiella lifvet, som med rätta må tillegna sig dagens ljusaste timmar, för goda att, såsom nu, ätas bort eller åtgå vid toiletten. Kollegier, dornistolar, komiteer, direktioner sammanträdde och arbetade; allt vore i full verksamhet; alla träffades der de borde finnas: presidenten så väl som extraordinarien på embetsrummet, köpmanaen på börsen eller kontoret.o. s. Vv. ända till kl. 5. Men också vore nu allt arbete slutadt; man hade åt enskilt och allmänt gagn offrat sina krafter och sin dag och kunde med godt behag och godt samvete taga sin middag, hemma eller borta, tarfligt eller stundom öfverflödigare ; sådant angår ingen, utan beror på hvars och en tycke, råd och ställning. Men också derefter — ingen vidare bordservering! Vederqvickelsens timma är slagen. Man gör sina partier för aftonen, man går på spektaklet, man kommer bjuden eller objuden till sina vänner; ingen besväras och ingen faller besvärlig; alla hafva råd, och alla få rum, hvarhelst man ser det lysa i fönstren. Man samtalar, man gör musik, man drar sin spader; och den kära ungdomen dansar, utan fruktan att af matborden trängas bort ur salen. En kopp tå och några enkla förfriskningar; sednare på qvällen kanske en kopp chokolad eller bouillon och litet bakverk — annat traktamente behöfs ej, och alla äro belåtna — till och med de stackars kuskarne och kamparne, som slippa att förfrusna vänta på herrskapet; ty man far, när man vill. Kl. 11 är allt slut; hvar och en begifver sig nöjd hem och går oöfverlastad till hvila. När det allmänna omdömet inom samhällets bildade klasser med bifall omfattat detta förslag, så verkställes det af den gemensamma goda viljan, för hvilken allt, äfven det allsmäktiga modet, måste vika. För att, sedan öfvertygelsen i detta bänseende omsider torde ha blifvit bragt till mögnad, kunna vinna ett uppslag till reformens praktiska genomförande, gör Svenska Ticningen följande förslag: Om departementschefer, presidenter, öfverståthållaren, generalpostdirektören, cheferna för öfriga de förnämsta allmänna verk, pastor primarius samt några af cheferne för de förnämsta habdelshusen och några inflytelseegande minuthandlare sammanträdde, på kallelse af någon bland desse herrar, som lifligast för saken nitälskade, så vore lätt att tillvägabringa en öfverenskommelse om en anhäån arbetsordning inom dem underlydande verk och arbetsrum, samt alla skolor, så att den nuvarande 2-tiden, så: som arbetsförmiddagens slut, blefve utbytt mot 5 tiden. Genom denna enkla åtgärd vore saken verkstäld. Ty hvad Stockholms embetsmannaoch köpmannaklasser i förening beslöte, blefve i denna fråga hufvudstadens ordning, skulle följas i de enskilta husen, och de allmänna spisningsanstalterna skulle nödgas rätta sig derefter.v Vidare upplyses, att redan för flera månader sedan en ansökan från några medlemmar af Stockholms börs varit i fråga att ingå till konungen med underdånig begäran om posternas förändrade afgång, så att bref skulle kl. 5 vara inlemnade. Denna nya postreglering, som möjligen skulle atå i sammanhang med posternas dagliga afgång till både södra, vestra och norra orteroa, skulle lemna det vigtigaste stöd åt arbetsdagens slutande kl. 5. Vi inetämma i den önskan, som här af Svenska Tidningen blifvit uttalad. Hvad angår bestämmandet af en tidigare timma för posternas afgång, anse vi dock att sådant endast kunde och borde ske, under det vilkoret att man anordnade postgåingea så att de ankommande posterna inträffade här ett par timmar tidigare, så att den tid man nu har för besvarande af bref icke förminskades. Vi hoppas, att denna reform, som icke fientligt berörer något enskilt intresse, lätt skall sättas i verket, om hvar och en af dem, som är öfvertygad om dess gagnelighet, gör hvad på honom sjelf beror, för att genomföra densamma. — Engelska tidningen Daily News innehåller, i anledning af det förestående presidentvalet, det vigtigaste sedan ett halft sekel tillbaka, åtskilliga upplysningar af intresse, Deribland förekommer i främsta rummet en af Gregorius XVI utfärdad bulla emot negerslafveriet, hvilken, länge undanhållen de amerikanska katolikernes kännedom och utesluten ur deåras bönböcker, nyligen genom en tillfällighet — blifvit allmännare. känd. Hr D oo La dan vrvukthara författarinnana hrader