Aftonbladet – 14 oktober 1856, sida 3

En ännu känsligare sträng hos det engelska folket söker samma blad anslå då det i ett föl: jjande nummer anspelar derpå, att England må ste inblanda sig i de neapolitanska atgelägenheterna till förebyggande deraf att Frankrike slle Österrike underiägga sig: södra Itelien. Times yttrar derom: Alltid intresserade i södra Italiens och Siciliens välbefinnande och goda styrelse, äro vi det mer än någonsin inärvarande stund. På hela norra Italien, med undantag af Piemont, har Österrike satt sin häl; mellersta ltalien är endast genom Frankrike skyddadt för anarkien, och södra Italien. förbittradt öfver sin: regerings orättvisor och grymheter, stir i begrepp att uppresa sig. Om detta inträffar, och det kan inträff: hvilken dag som helst, till och med i det ögonblick då vi nedskrifva dessa rader, så kan England ingalunda lögga armarne i kors och se ett land, så innerligt med detsamma förenadt, genomgå ansrkien i godt eller ondt, för att sedan falla under Frankrikes eller Österrikes välde. Detta vore ett eget sätt att respektera Neapels obezoende. Ingen vet bättre än konungen af Nespel sjelf, att han i våra händer skulle vara mera säker än i någon annan europeisk makts. Franska tidningen Sibcle yttrar sig öfver neapolitanska frågan på följande sätt: Det beror af Frankrikes och Englands regeringar att utan krig, utan ens skärmytsling göra slut på ett tillstånd, som beständigt botar med oroligheter och olyckor. Befälhafvaren på den fransk-engelska eskader, som kommer att uppträda utenför Negpel, behöfve: blott tillställa konung Ferdinand en bestärc uppmaning att respektera neapolitanska grundlagen, att tillämpa densamma, och Frankrike; å sin sida tvinga påfliga regeringen att sekularisera förvaltningen inom kyrkostaten, så skola tiden och framåtskridandet göra hvad som återstår för Italiens oberoende och frihet. Och då man i dessa, dagar från Wien för-j nämt yttrar, att konungen af Neapel ej skall gifva efter, så svara vi häruppt, att bourbonerna slutligen alltid ge efter, men understundom för sent.n För öfrigt visar det sig, att hvilka eftergifter konungen af Neapel än kan komma att göra, vill han dock på allt sätt söka gifva sig sken af att ej vika af fruktan för, några hotelser eller hotande demonstrationer. Han rustar derföre väldeliga, och en korrespondent till Times berättar under den 29 September, att en komit under öfver ste Agostinis ordförandeskap inspekterat 24 af fästena på kusten närmast Neapel, i synserhet de vid Molo och Castello, af hvilks de senare befunnits i dåligt skick, de förra deremot endast erfordra en mindre reparation. Vid. Gaöta skulle sammandragas 10.000: man, och hans majestät har ej heller uraktlåtit att ta helgonens skydd i anspråk, i det han nyligen lemnat företräde åt ea munk från Santa Lucia och en viss signora Serafina, som går och gäller för en slags undergörerska. Kosungen hade låtit förflytta sina ekipager och sina dyrbarheter till Gaöta. Han visar den yttersta likgiltighet för vestmakternas intervention, och sysselsätter sig personligen med förvaltningeärenden. Slutligen torde man bland de många rykten, som tidningarne haft att meddela rörande de neapolitanska angelägenheterna, ej böra lemna oanmärkt ett för några dagar sedan i åtskilliga blad synligt rykte, att Louis Napoleon skulle ha begärt påfvens bemedling mellan vestmakterna och Neapel. Ryktet lärer väl icke förtjena allt för mycken tillit, men om det vore grundadt, antydde det utan tvifvel ett bemödande hos vestmakterna, att gå konung Ferdinand till mötes uti hans önskan att åt de blifvande eftergifterna gifva möjligast största sken af frivillighet och betaga dem allt utseende af att vara honom med våld aftvungna. Lysningsanstalier: med Gasolja. Vid de många fabriker, som på de senare åren, anlagts utrikes för beredning af parofin — det bästa hittills bekanta Jjusstöpningsämne. och hvars råämne är stenkol, bränntorf o. d. — förekommer ibland biprodukterna äfven ett slags olja, som på öppna platser kan begagnas i stället för lysgas, medelst lampor liknande kamfinlampor. Det billiga priset och det vackra skenet hafva redan gjort förbrukningen af detta slags gasljus allmän både ; Tyskland, Frankrike och England, så snart semligen kostnaden för gesledningsrör öfvertiger kostnaden för det större arbetsbiträde. om fordras till gaslampornas påfyllning. puts: ing och vård, i jemförelse med den lätta till; ynen öfver lyktorna för rörledd gas. I synerhet finner man oljegaslyktor använda långs t jernvägarne. Den starka efterfrågan på dei I) ya lygämnet: har till och med föranledt flera jaraflinfabriker att afstå från frambringandei f den dyrare v h mindre kuranta lysartikeln ör att uteslutande tillverka gasolja och stenolstjära. Helt nyligen finger man att detts ya:-användningssätt af stenkol äfven hunnit f; prida sig till Sverge. Borås Tidning, n:r 78 ör i år, omförmäler lyckade försök härmed. vilka synas förtjena att blifva allmännare ekanta, i synnerhet der man kunde önska föra gaslysning, men af lokala förhållanden indras från anläggning af gasverk i stort. sådana fall kan man au vända tig till hr sroberg Boyd i Borås, som derstädes infört asoljebelysning. Borås Tidning. påstår ali rr Broberg Boyds lampor öfverträffa röraslysningen både i Stockhvlm och Göteborg. Vi skulle — yttrar härvid referenten — missro vårt eget omdöme om ljusets styrka, då v ske haft tillfälle att jemföra gasoljelysninger ned vanlig gaslysning, men vi hafva hörn recist samma åsigt af ett par tillfälligtvis ärvarande göteborgare, som i sin hemort ändigt äro 1 tillfälle att se gaslysning de vörka qvällarne. Men det är icke endast örmånen att kunna erhålla en gaslysning. ka förträfflig som den göteborgska eller Å :ockholmska -— åtminstone efter hittills gjora försök och den ännu ringa erfarenhet mar kg Ja Ra fond frn teet ft mn Af RUD