Aftonbladet – 14 oktober 1856, sida 2

TIONDE KAPITLET: På balkongen. Den hvilstol, till hvilken Antonio gifvit ritning, anlände slutligen, och profvades tills börligen af sir John, hvilken förklarade den för den fullkomligaste af alla hvilstolar. Sedan åtskilliga smärre förberedande asordningar, hvilka hade afseenda på den tillämnade händelsen; och bland hvilka anskaffandet af ett stort schatull med ritmaterialier från Nizza var en aft de vigtigaste, Voro utförda, infrädde doktor Antonio den förste Maj ungefär vid middagstiden i miss Davennes rum, och sade: Bered er på en ator öfverraskning. pHvad kan det vara ? frågade Luey; hon biiokade derefter upp på honom, och det tyckter som om hon läst i hans ansigte, ty hennea kinder fingo högre färg, och hon sade: Fär jag stiga upp? . Bravo utropade Antonio, .rätt gissadt i första taget. La lingua balte dove i dente duole. Ja, ni får stiga upp, men med vilkor att underkasta er en mängd ledsamma varningar, förmaningar och förbud, Ni fårinte gå, inte ens sätta er fot på golfvet; den ber höfver ännu fjorton dagars fullkomlig hvila, Ni får endast lemna sängen för att ligga stilla på den der långa hvilostlen, som Rosa och