Aftonbladet – 8 oktober 1856, sida 2

väldet i Finland varit särdeles egnadt att befordra Finlands andliga utveckling, att det befordrat framåtskridandet i bildning och vetande, ja till och med — uti fribet! Till bevis derpå, att föreningen med Ryssland verkat befordrande och upplifvande på kulturen i Finland, anför författaren bland annat, att flera gymnasier och skolor blifvit under senaste årtionden inrättade och att det årliga statsanslaget för läroverken efterhand ökats till 106,788 rubel silfver. Derefter beräknar han det motsvarande årliga anslaget i Sverge att uppgå till 270,000 rår bko ( 140,000 silfverrubel) . och drager den slutsatsen, att om Finland nu hade varit förenadt med Sverge skulle det, med en befolkning hälften så stor som den svenska, för sina elementarläroverk proportionsvis haft att påräkna ett årsanslag af blott omkring 70,000 rub. silfver. Härvid. tillåta vi oss göra några anmärkningar, som torde ställa saken i något olika dager. Ehuru man i Sverge icke kan bedöma af statsbudgeten alla de kostnader, som egnas åt under visningsväsendet, torde det dock vara af intresse att nämna, att statsutgifterna för läro-. verket, som 1827 uppgingo till 226.086 rår bko, hade 1849 ökats till. 441,523 rdr och att den summa, som vid senaste riksdag anslogs för nationalbildningen, utgjorde 617.608 rår bko. Särskilt bör anmwärkas, att då i Finland endast finnas några få folkskolor, hufvudsakligen stiftade af enskilta personer, har Sverge e:t genomfördt och ordnadt folkskoleväsende; och om man skulle kunna sammanräkna alla de kostnader kommunerna härför vidkännas, skulle en högst ansenlig summa uppkomma. Genom 13 seminarier har staten sörjt för bildningen af folkskolelärare, och antalet aft vid folkskolor anstälda lärare uppgick år 1853 till 3610. Hela denna vigtiga sak, folkundervisningen, har författaren med vislig tystnad förbigått. När författaren dernäst bland de stora framstegen i kultur omnämner, att då svenska styrelsen endäst underhöll 18 frikadetter vid Mmilitärskolan i Hapaniemi, numera icke mindre: än 105 finske ynglingar erhålla fritt uppehälle och undervisning uti kadettskolan i Fredrikshamn, sä ligger den frågan nära till hands: komma äfven de finska statsmedel, som för detta ändamål användas, Finland till godo, eller höra de icke fastmera till de indirekta pålagor Ryssland utpressar af Finland? D:n bildning det stora antalet af finske kadetter inhämtar i Fredrikshamn länd:r, äfven om man sger bort från dess ryska anstrykning, Finland till ringa eller intet gagn, oin man kanske undantager den äran Finland kan hafva vunnit genom de härifrån utgångna 1800 officerare, hvilka författaren på ett annat ställe med stolthet omtalar sisom de der hafva kämpat i de ryska armåernas leder. Författaren anser för öfrigt, att onämdt icke bör lemnas att i svenska tiden 2 boktryckerier, funnos i landet, nu 14, att då utkom 1 tidning, nu öfver 20, att då intet litterärt sällsksp fanns, nu 5 sådana föreningar finnas. Detta är åter en punkt, som hr Rein såsom loftalare öfver den ryskfinska styrelsen gjort bäst uti att allsicke vidröra. Om vialldeles Jemna åsido obetydligheten af de flesta finska tidningar, utan samvetsgrant räkna hvarje liten publikation, som på något sätt kan bänföras. till den periodiska litteraturen, så räknåde Finland år 1854 21 perfodiska skrifter, hvilket, fördeladt på en folkmängd af 1,668,800, gör en periodisk skrift på 76,428 inbyggare. Sverge, som år 1801 endast hade 17 tidningar och 4 andra periodiska skrifter, räknade 1854 103 tidningar och 33 tidskrifter; tillsammans 138 periodiska skrifter, eller I på omkring 26.000 inbyggare. Härvid bör icke glömmas det omfång de svenska periodiska skrifterna ha och den mångfald af exemplar i hvilka de spridas; om detta toges i beräkning, skulle Finland vid jemförelsen bli ännu långt mera underlägset, då man besinnar att flera landsortsblad i Sverge till format och spridning öfvergå de förnämsta tidningarne 1 Finland:Antalet af i Sverge år 1801 ut: komna skrifter utgjorde 221, år 1850: 1062. År 1855 funnos 158 boktryckerier i Sverge, således 10 gånger mer än i Finland. Bokhaåndlarnes antal i Finland utgör högst 12. År 1855 funnos i Sverge 89 bokhandlare, oberäknadt antiqvitetsbokhandlare, med hvilka antalet uppgår till omkring 100. Hvad de litterära sällskaper angår, som existera i Finland, -(och bland antalet af hvilka herr Rein syres ha räknat till och med Finska bibelsällskapet och akademiska läseföreningen) så är det allmänt bekant huru stor frihet de Ha att verka och röra sig, Man erinrar sig, huru Finska Litteratursällskapet icke får såsom ledamöter mottaga andra än erabetsoch tjenstemän, att det hvarken får i tidningarna annonsera eller genom budskickningar sämmankalla sina ledamöter till sammankomsterna, att det oaktadt sin allmännyttiga verksamhet från myndigheternas och det allmännas sida icke rönt annat-än trakasserier och obehag samt att det befinner sig i en ganska tryckande ekonomisk ställning. — I sammanhang med beslutet af den 14 sistl. Aug. om utfärdande af ny stadga för rikets elementarläroverk, lärer K. M:t, berättar Posttidningen, förordnat att till chefens för ecklesiastikdepartementet biträde vid handläggni af de allmänna uppfostran och 2 oe RA NL FER sä