Aftonbladet – 3 oktober 1856, sida 2

svenska styrelsens omtanka och företagsamhet för Finlands bästa, samt att en stat, som under detta århundrade genomfört så storartade arbeten i denna väg, hvilka framkallat samtidens och ständigt skola väcka efterverldens beundran, väl skulle tidigare, än nu blifvit fallet, kunnat åvägabringa flera dylika anläggningar i Finland. Då författaren, såsom bevis på de inre kommunikationernas utveckling i Finland omnämner den omständigheten, att en ångbåt börjat göra regelmessiga turer på insjön Päijänä, har han vidrört en punkt, som det näppeligen kan ligga i hans intresse såsom panegyrist att framhålla. Finland, i alla riktningar genomskuret af stora sjöar, so a inbjuda till den lättaste och lifligaste kommunikation mellan de särskilta landsdelarne, har på dessa endast tvenne ångfartyg; två eller tre dylika finnas, som under: hålla kommunikationen mellan Åbo, Helsingfors och Petersburg; men på bela den långsträckta kusten vid Bottniska viken finnes intet enda ångfartyg för underhållande af kuststädernas forbindelse sing emellan och med orterna vid Finska viken. Man jemföre härmed Sverges i oafbruten snabb tillväxt varande ångbåtsflotta, som redan, i proportion till folkmängden, torde vara den största som något land i verlden har att uppvisa. — Regeringen har nu afgjort åtskilliga a! le bezvärsmål angående tullbehandling af yUeväfnader andra slag, som förut varit i Aftonbladet refererade. Såsom man påminner sig, hade gencraltulistyrelsen tillerkänt vits rd avgående väfnadernas beskaffenhet åt fabr:ksföreningens i Norrköping yttrande framför det motiverade utlåtande, som blifvit afvet af teknologiska institutet eller dess proreszor i mekanisk teknologi, Regeringen har au upphäft generaltullstyr:lsens beslut, hvar genom ifrågavarande väfnader förklarats böra vilbehandlas efter den högre tullsatsen af I rdr 24 sk. bko tr I, samt, i likhet med tek nologiska institutet, ansett nämde väfnader underkastade endast en tull af 36 sk. bko m ö. I följd häraf komma tulloch andra afifter till ett ej obetydligt belopp att vederörande manufakturhandlande restitueras. Det vigtigaste af detta beslut är likväl, att regerivgen faststäldt en allmän grundsats, der nemligen, att teknologiska institutets yttrande rörande rätta beskaffenheten och tillverkninzgssättet af väfnader bör, med anledning al Kongl. Maj:t för nämde institut i nåder ut färdade stadgar af den 8:de Maj 1846 2 art. 3 och art..6 4, tillerkännas vitsord framför: fa riksföreningarnes. Härigenom äro således, såsom man bör hoppas, en gång för alla de obehagliga tvisterna slitna angående rätta tullbehandlingen af väfnader, då nemligen en opartisk teknisk myndighet finnes konstituerad, som efter -behörig undersökning afgör frågan, och denna icke vidare, såsom hitintills, kommer att bero af ett ensidigt och partiskt omdöme af fabrikanterna sjelfva, eller en förening af dem, hvilken naturligtvis alltid måste vara mer eller mindre intresserad deraf, att de utländska fabrikaterna beläggas med en högre tullumgäld. Med tillämpning af enahanda grundsats har regeringen jemväl i ett annat besvärsmål afgjort en ännu mera omtvistad fråga, hvilken föranledt en både vidlyftig och bitter skriftvexling mellan professorn i mekanisk teknologi hr Eneberg och fabriksföreningen i Norrköping, nemligen huruvida vissa till förtullning angifna väfnader borde tullbehandlas såsom ovalkade ylleväfnader (buckskins) eller såsom helylle-korderoj. Regeringen har nemligen, i motsats till generaltulllstyrelsen — som äfven i denna fråga fattat sina beslut i enlighet med fabriksföreningens önskningar, att samma väfnader borde förtullas såsom den intill innevarande års början till införsel förbudna varan, korderoj, eller med 1 rår 24 sk. pr skålpund — förklarat, att de ömtvistade väfnaderna borde såsom ovalkade ylleväfnader draga en tull af endast 36, sk. pr skålpund. Vi föreställa oss, att dessa prejudikater, hvilka icke lära finnas behagliga för fabriksintresset, torde komma att kraftigt bidraga till någon benägenhet hos detta intresse att vid nästa riksdag ingå på förslaget om en gemensam och lika, lägre tull-än den nuvarande för alla slags ylleväfnader. Efter hvad läsaren måhända erinrar sig är denna tull, i det af hrr Schwan och Karström afgifna tulltaxeförslag, utförd till endast 40 sk. pr. skålpund, inberäknad afgiften till handelsoch och sjöfartsfonden samt tolagen. — Prinsessan Sophie af Nassau, prins O-. scars trolofvade, är en dotter till den 1839 aflidne hertig Wilhelm af Nassau i hans andra oifte med prinsessan Pauline af Wiir em