Aftonbladet – 24 september 1856, sida 3

Uidpunkten ior hBandlungen synes vara den närvarande, ty man talar redan om jernvägar och elektriska telegrafer; men valet af rum och tidär godtyckligt, ty hvarken lemnar författaren några skildringar af det engelska folkets seder och lif, af några för England egendomliga karakterer och förhållanden, eller gifver han någon tidsbild, med några för våra dagar betecknande drag. Någon större affärsverksamhet och närvaron af en teater äro de enda omständigheter, som behöfva förutsättas för den tid och den ort, der händelserna i Ella Rose tima. Ella Rose, styckets hufvudperson, hari några år varit gift med eh ung ingeniör, Charles Rose, hvilken ingått denna förbindelse emot sina föräldrars vilja, som ät sonen :hade utsett Jen brud med en ansenlig förmögenhet, en förtjenst, som .den stackars Ella alldeles saknat. Då-misslyckede spekulationer nödgat Charles att lemna andet och att i föräldrarnes hem qvarlemna sin hustru, har hon fått fbdittert röna deras aldrig slocknade harm öfver sonens olydnad, så mycket mer som de I funnit sig sårade af Ellas högre bildning och deraf följande förfinade smak. I skådespelets I första scener finner man emellertid Charles Rose, sedan han betalt sina skulder, återkommen till föräldrahemmet, der församlingens syrkoherde är gäst och söker stifta fred melJlan föräldrarne och barnen; ty Ellas bleka kinder vittna nogsamt om den behandling hon rönt, och Charles förstämning visar, att han är medveten: derom och! att äfven -han lider af det. sorgliga förhållande, som eger tum. Å Det sätt, hvarpå författaren i dessa scener ger iskådaren del af. de föregående händelser, som föranledt den situation hvari de handlande; personerna först framställa sig, är min1re lyckadt och sätter åskådarens tålamod redan från början på ett svårt prof. Alla de på scenen närvarande personerna känna nemligen redan förut de förhållanden, om hvilka iskådaren skall underrättas; deras samtal deram sakna derföre motiv samt blifva onaturliga och trötfande; så att åskådaren snart känner sig frestad att med Charles Rose utbrista: shvartill alla dessa erinringar om det förI dlutna ? s : H Det visar sig emellertid, att de pekningar. I hvarmed Charles godtgjort sina kreditorer, ej varit genom arbete förvärfvade, utan blifvit) honom försträckta af den en gång af honom: förskjutna damen, som ännu för honom hyser; I leltagande. Mottagandet af ett sådant under-i stöd förödmjukar Charles, och han vill derföre ut iverlden att söka genom nya företag) komma. på egen botten igen. Men som det är i främmande land han tror sig finna ett lämpligt fält för sin verksamhet, vill han åter !emna sin hustru och öfvertalar, icke utan möda, föräldrarne att i sitt hem behålla Ella och med någorlunda godhet bemöta henne. Den förtviflade hustrun vill idock icke ånyo utsätta sig för föräldrarnes hårdhet, utan lemnar i hemlighet deras hus och flyr till London att söka en fristad hos några vänner derstädes. Ett paket med kläder, som tillhört de unga makarne Roses aflidna barn och som skulle föras till London att bortskänkas af samma bud, med hvilket Ella sedan flyr, har under allt detta spelat en icke obetydlig rol och låtit mycket tala om sig, ehuru det är oss omöjligt att inse i hvad samband det står med handlingen i stycket, ty nog hade väl Ella kunnat finna: lägenhet -till London utan att just följa med ett klädespaket. Andfa akten förflyttar oss till London. En ung författare, William Tailfourd, mottager besök af regissören vid Drury Lane, John Kemble, med hvilken han samtalar om uppförandet af ett af honom författadt arbete, Dido. Kemble prisar stycket, men beklagar, att det ej kan uppföras, emedan hans teater saknar en :skådespelerska för Didos rol.: De: egenskaper Kemble för en sådan skådespelerska fordrar tror sig dock Tailfourd ha spårat hos ett fruntimmer, som är hans granne, och hvilken befinnes vara Ella Rose, hvars föregående öden Tailfourd berättar Kemble, derigenom beredande åskådaren nöjet att för bättre minnes skull höra dem förtäljas för andra gången. En underrättelse, som Ella just nu mottagit, att hennes man ? blifvit bysatt i Paris, förer henne ut i salongen till de båda herrarne.l: Kemble blir förtjust öfver det sätt, hvarpå hennes sinnesrörelser uppenbara sig, och besluter vinna benne för teatern, dervid förespeglande henne, huru -hon genom att egna sig åt konsten skulle kunna vinna medel att rädda sin man ur fängelset. Ella tvekar och. strider med sig sjelf. Då ingår underrättelse, att mannen blifvit fri; men äter genorh bemedling af — der fördna rivalen. Denna omständighet, bestämmer Ellas beslut. , Hon kan icke fördraga, att rivalen : räcker :hennes make en hjelpsam hand, under det han sjelf är dömd till overksambet;; Kemble segrar, till stor grämelse för Tailfourd, -som :snart förrådt det alltför stora intresse han-hyser för sin vackra granne och nu är förtviflad att ha föranledt hennes vågade steg... — Ännu fem år senare har Charles Rose icke återkommit. Hans hustru har emellertid blifvit en firad skådespelerska. De vanliga frestelserna af en ställning, uti hvilken hon omsvärmas af den fina verldens rouger, ha, för henne inga faror. Så mycket mer deremot Tailfourds trägna kärlek och ömma, uppoffrande deltagande. Ella håller honom dock på ett vördnadsfullt afstånd, ehuru man tycker sig finna att den känsla,, hon: hyser för honom, ingalunda är likgiltighet. Så stå sakerna, då slutligen Charles Rose infinner sig. Man får då veta, att han tillbragt de fem åren änder sträfvan att kunna uppträda värdigts hos sin. hustru, öfver hvars anställning vid teatern han är högeligen förgrymmad. Det värdiga, uppträdandet tillgår nu på det sätt, att han midt under en fest, som i Ellas och hennes värdfolks salonger församlat ett lysande sällskap, inrusar, iklädd paletot, och utfar i de vildaste yttringar af svartsjuka mot sin hustru och mot Tailfourd, hvars böjelse för frun äfven kommit till hans öron. Följa så en hel hop uppträden, ämnade att rätt till A mm KA sr mm AA AA eg a AA JJJJTJSMAERAARRSSRAASAAAAES Am RA FR ov RK KK SE