Aftonbladet – 23 september 1856, sida 3

Article Image
om emot dörren, ett sinnrikt talesätt, påhittadt af det officiella programmets redaktörer, för att undvika det stötande uttrycket: draga sig tillbaka baklänges. Från detta ögonblick blef banketten helt och hållet lifvad och nationel; de italienske sångarne, de enda utländningar, som fingo stanna qvar i salen, uppstämde de vackraste styckena ur sin repertoire. För öfrigt tillgick allt efter programmet. På aftonen var i staden och i Kreml en illumination, ännu mera ntomordentlig, än allt det mest utomordentliga i denna underbara f6-verld. UTRIKES. Med dagens södra post ha vi mottagit tidningar från London af den 16, Paris och Briiesel af den 17, Berlin och Hamburg af den 18 samt Köpenhamn af den 20 dennes. Finsk post har anländt med tidningar från Petersburg och Helsingfors af den 17 och från Abo af den 19 dennes. DANMARK. Under Augusti månad klarerade 2851 fartyg tullkammaren i Helsingör. Bland dessa voro 713 engelska, 514 norska, 328 svenska, 296 preussiska, 263 holländska, 66 ryska, 14 nordamerikanska samt 299 danska. Schlesische Zeitung innehåller följande skrifvelse från Berlin: -De svårigheter, hvilka hittills på grund af den stora summa Preussen hade att utreda, ställt sig i vägen för ett snart afgörande af sundstullsfrågan, kunna pu betraktas såsom aflägsnade. En noggrann undersökning af hela angelägenheten i dess särskilta betydelse för den preussiska staten, skall hafva stämt vederbörande, hittills motströfviga, finansembetsmän för ett skyndsamt afgörande af frågan, så att från Preussens sida intet hinder mera ligger i vägen. FRANKRIKE. Spanska sändebudet har i Biaritz för kejsaren presenterat en deputation af basker. BELGIEN. Den 14 September skulle medlemmarne af välgörenhetskongressen förena sig i en gemensam festmåltid. Från Gent berättas att man vid jernvägsstationen derstädes nyligen häktat en viss mademoiselle Julie W., hvilken föregifves hafva stått i ett närmare förhållande tilljen af de förrymde, brottslige kassörerne vid franska nordjernbanan. Hon har blifvit förd till Brissel och öfverlemnad åt de myndigheter derstädes, som fått sig uppdraget att sysselsätta sig med denna sak. TYSKLAND. Preussen. Man skrifver från Berlin, att preussiska sändebudet i Schweiz, hr v. Sydow, kommer att vid konungens om några dagar förestående resa till rhentrakten der sammanträffa med honom för att afgifva rapport om Neufchatelfrågans ståndpunkt. Hannover. En förordning har blifvit utfördad angående förändrad organisation af statsrådet. ÖSTERRIKE. Korrespondenter från Wien omtala det vara i fråga att införa något slags representativa församlingar i Österrike; men de tillägga försigtigtvis, att planerna ännu lära vara långt från sin mognad. SCHW EIZ. Förbundsförsamligen, som i Juli hemförlofvades, har den 13 September nu åter börjat sina förhandlingar. SPANIEN. Telegrafdepeschen till Independance Belge om kungörandet af 1845, års konstitution förmäler äfven att cortes skola sammanträda först om 4 månader och att ett statsråd blifvit inrättadt. I Madrid var ett rykte i omlopp att Preussen gkulle ha känt sig för hos spanska regeringen för att få veta om Spaniens biträde kunde påräknas för en expedition mot riffpiraterna. Spanska regeringen skall ännu icke ha meddelat något svar och anses svårliger vara böjd att ingå på saken, då den under närvarande förkållanden behöfver hela sin militärstyrka hemma i landet. ITALIEN. Milanotidningar bafva uppgifvit, att kejsaren af Österrike i Novensber ämnar företaga en resa till Ialien, och att denna resa torde blifva utsträckt till Rom. Man börjar med anledning bäraf nu tala om en sammankomst i Rom mellan kejsaren och konungen af Neapel och förmodar att häraf skulle följa sådana reformer i det neapolitanska regeringasystemet, som kunde betrygga freden i de italienska staterna och förebygga vidareinblandning af vestmakterna. GREKLAND. Underrättelser från Athen af d. 6 omtala inga förberedelser för ockupationstruppernas aftåg. Tvertom in engelska intendentverket nya leveranskontrakter för Oktober-December-qvartalet, och de franska trupperna hafva fått sig tillsända sina behof för vintern. FINLAND. Ett s. k. pardonsplakat har särskildt blifvit utgifvet för Finland med anledning af kröningen. Det heter deruti: För att göra vår kröningsdag minnesvärd äfven för dem af våre undersåtars i vårt älskade storfurstendöme hvilka felat emot den borgerliga ordningen och författningen, utan att hafva gjort sig skyldige till något gröfre brott, hafve vi velat utmärka densamma genom utöfvande af den rättighet oss tillkommer att gifva nåd Och mildra lagens stränghet, samt i följd deraf funnit godt att till verkställighet i Finland anbefalla och utfärda följande pardonslakat: b F 1) Dem af Finlands inbyggare, hvilka innan nedanstående dag utur landet rymt eller olofligen sig bort begifvit samt icke begått någon af de här nedanföre undantagne missgerningar, skall det stå öpet och fritt att, inom ett år, sedan detta pardonsplakat blifvit kungjordt, utan äfventyr af straff eller krigstjenst (!) till landet återkomma; hvar och en till sitt hus, hemvist och näring, emot skyldighet att vid återkomsten, i händelse det af dem begångna brottet sådant fordrar, undergå uppenbår kvrkoplikt HH rm HD OMP On KH LUM HH AFM HR Mm DM OO — FP HKH AD oe XJ en -—-—T 5 RAN fore odkal Cillovi OO mn

23 september 1856, sida 3

Thumbnail