Aftonbladet – 19 september 1856, sida 3

ett bref till den med honom nära lierade I schweiziske generalen Dufour uppmanat denne -Jatt använda sitt inflytande för att utverka, def TI förbundet må förfara med hofsamhet mot de fångna rojalisterna i Neufchatel. Korrespon: I denten vill tillika veta, att Napoleon har: för Jafsigt att göra neufchatelfrågan till föremål för underhandlingar på den ånyo sämmanträdande pariserkongressen, i och för åvägaTbringande af en öfverenskommelse mellan I Schweiz och Preussen; hvilken kunde en gång för alla göra slut på striden mellan konungadömet och republiken i denna fråga. — En wienerkorrespondent till Journal de Francfort, hvilket blad företrädesvis anses såsom organ för den österrikiska diplomatien, önskar se neufchatelfrågan afgjord af de åtta makter, som deltagit i wienerfördragens afslutande. Den för sin persike-odling bekanta byn Montreuil har, enligt en af Monitören gjord beräkning, under innevarande sommar på parisermarknaden infört icke mindre än 14 millioner persikor. — Den bekante bankiren E. Pereire skall afresa till Ryssland för att underhandla med ryska regeringen om koncession på utförandet af de ryska jernvägarne. — De båda tjenstemän, Carspentier och Grellet, som bestulit nordbanebolaget, anses, enligt en uppgift i Kölnische Zeitung, ha försnillat inemot 30 å 32 millioner fr. Förlusten lärer dock icke ensamt drabba nordbanebolaget, utan äfven bankirerna Rothschild, Andrå och Morny, hvilka anses tillsätta omkring 10 millioner fr. Att de länge förberedt sin plan, bevisas bland annat deraf, att de redan före sin flykt realiserat stora summor och för sex månader sedan i England för 1,800,000 fr. inköpt en ångbåt, på hvilken de också från Liverpool anträdt färden öfver Atlanten, enligt hvad man förmodar till Newyork. En korrespondent till Börsenhalle påstär det icke vara sant att Manins subskription för inköp af kanoner till Alessandrias bestyckning blifvit i Parig förbjuden. Manin säges ha skrifvit till engelska blad, att subskriptionen fortfarande hålles öppen. ENGLAND. De officerare och soldater vid den upplösta britisk-italienska legionen, som icke fått tillstånd att återvända till sina hemorter, komma, med undantag af några få, som önska blifva förda till Canada, troligen allesammans att afgå tilt Sydamerika, der argentinska konfederationen önskar se dem nedsätta sig på Saranas stränder. En konfederationens agent befinner sig i England för att underhandla om denna angelägenhet. ; Med anledning af det obestånd, hvari Royal British Bank råkat, hafva åter talrika röster höjt sig, som yrka på sådana föreskrifter och inskränkningar från regeringsmaktens sida, hvilka kunde vara egnade att förebygga dylika missöden. Times uppträder likväl på det bestämdaste mot alla sådana inskränkningar, förmenande att de, som falla offer för dylika tilldragelser, ha derför att tacka sin egen okunnighet eller sitt obetänksamma förtroende. Deremot påyrkar bladet en skärpning af strafflagarne i hvad som rörer bedrägerier i penningeaffärer, så att dylika bedrägerier måtte blifva belagda med lika svårt straff som andra förbrytelser mot egendom. Tillika påyrkas en grundlig reform af konkurslagarne på det icke hädanefter, såsom nu, domstoarnes inblandning må blifva vida förderfligare för fordringsegarne, än för gäldenären, som beröfvat dem deras egendom. Vid den reduktion inom officerskårerna, hvilken med anledning af fredsslutet eger rum, blifva omkring 1000 officerare försatte på half sold. SCHWEIZ. Förbundsrådet har i en kort not, med åberopande af de skäl, som finnas utvecklade i noterna af den 1 och 6 Mars 1848, vägrat att emottaga preussiska sändebudets protest med anledning af neufchatelertilldragelserna. En urmakares hustru, som vägrat att instämma i ropet lefve konungen! hade at rojalisterne, ehuru hon var i långt framskriden grosess, blifvit nedskjuten. Tidningar af alla politiska färger ha skyndat att öppna subskription för hennes många efterlefvande barn. Man skrifver från Bern: Det är vigtigt nog. att icke alla rojalisterne förklarade sig för resningen i Neufchatel. Efter revolutionsåret 1848, som med våld lösslet Neufchatel från Preussen, delade rojalisterne sig i två partier. Under det att somliga af dem fogade sig efter omständigheterna, besvuro den nya författningen, valde och läto sig väljas, med ett ord, lämpade sig efter den ändrade ställningen, stannade qvar i landet, ådagalade vid ätskilliga tillfällen sympatier för edsförbundet och anrågo ett ovilkorligt återställande af det preussiska fursteväldet i kantonen tör en omöjlighet — kunde andra åter icke försona sig med den nya ordningen, vägrade till en del att aflägga ed på författningen, trädde icke i några förhållanden till republiken, vidbölle sina strängt rojalistiska grundsatser och hop: pades snart få se fursteväldets återställande under konungens af Preussen öfverherrskap. Det var desse senare, landets rikaste adel tiilhörande män, som skickade adresser och deputationer till Berlin, vallfärdade till Sigma ringen och genom en beskickning förmådde preussiske ministern. von Manteuffel att på pariserkonferenserxa upptaga frågan om Neufchatel. Som flere af desse män bodde utom landet, synnerligast i Berlin, så kände de icke till neufchatelerfolkets rätta sinnesstämning, utan inbillade sig, att pluraliteten af folket ver rojalistiskt sinnad. -De moderate rojalisterneg UiDDförande under revolutionadaovarne