Aftonbladet – 15 september 1856, sida 3

par, men att deremot den kände korrespond oten till Milanotidningen blifvit utvist från hans spisinrättning. TURKIET. Amiral Stewart bade den 28 Au:.återkoxmit från sin kryssning i Svarta hafvet. — Den i Varnarättegången om mordet på en grekisk flicka invecklade pascban har före rättegångens slut blifvit frigifven, men med förständigande att inställa sig så ofta han påkallas. — Sultanen har hållit revy med de egyptiska truppc:na. — -40 unga armenier äro skickade till Paris för att der studera. -— Porten gör anspråk på att dess kommissarie skall fö a ordet. i kommissionen för reglering af dunsuskeppsfarten, emedan Porten innehar suveränitetsrätten på stället. Från Wien skrifves att Österrike erbjudit sig både genom turkiska ministern i Wien och genom sin internuntius i Konstantinopel att uppträda såsom medlare i striden mellan Porten och Montenegro, och att det är all anledning förmoda att Porten skall antaga detta anbud. Man befarar, att Ryssland skulle vilja övertaga detta medlaresall, och önskar förekomma sådant genom att sjelf åtaga sig detsamma. RYSSLAND. Independonce Belge har skickat en egen korrespondent till Ryssland för att skildra högtidligbeterna vid kröningen. Om kejsar Alexander II:s högtidliga intåg den 29 Aug. i ezarernas gamla hufvudstad skrifver denne korrespondent från Moskwa den 30 Augusti ett bref, hvaruti han synes från början till slut gripen af en hänryckning, hvilken redan på de första raderna förråder en riktig förtjusningsfeber. Huru beskrifva hvad som är obeskrifligts, utropar han, teckna hvad som våra största målares pensel ej skulle förmå återgifva, analysera ett af dessa under, hvilkas beundransvärda sammanhang måste såsom ett förtrollande helt med en enda blick uppfattas? Det skådespel jag nyss bevittnat, och der Ryssland visade sig i hela glansen af sin makt, var skönt och poetiskt som en medeltidslegend, lysande som en kalifs dröm, upplyftande som de märkligaste scenerna i vår tids historia... På morgonen tycktes värdret ej vilja blifva gynsamt för det kejserliga intåget. Ett fint, ihållande regn hade betäckt Moskwas gator med smuts, och man befarade redan, att ceremonien skulie uppskjutas till en annan dag. Men emot kl. 10 skingrades alla farhågor, och folket skyndade att fylla de platser, der det i fem timmars tid ville afvakta den signal, som från Kreml skulle ge tillkänna kejsarens affärd frän Petrowsky. Gatornas dekoration var i allmänbet ungefär densamma: Rda täcken på balkongerna; å palatserna blommor och fanor med nationalfärgorna. Kl. 12 anlände de omkring Moskwa eller vid Petrowsky förlagda trupper med flygande fanor och klingande spel, och uppstälde sig längsefter den linie, på hvilken tåget skulle framgå. Man beundrade deribland gardets grenadierer i deras rika uniformer och den sällsamma mössan, liknande på samma gång en mitra och en tschakå. Linieinfanteriets uniform, ehuru mindre lysande än gardets, saknar dock ej elegans: dess kaskar med ornamenier i koppar och dess svarta fjäderbuskar gåfvo det hela ett pitoreskt och militäriskt utseende, Efterhand utbreda sig regementena på gatorna och bilda haj. Det blir nästan omöjligt att kunna komma fram. Folkmassan drifves upp åt höjderna. Taken, här i allmänhet ganska låga, fyllas med de lägre folklasserna, fönsterna med eleganta damer. Tilloppet är störst utanför furstinnan Kotschubeys palats, der ambassadörerna efterhand infinna sig och emottagas i kejsarens namn af värdinnan, hvars boning för tillfället blifvit förvandlad till ett verkligt föpalats. Bland ambassadörernas ekipager utmärkte sig mest hr Mornys och furst Esterhazys, den senares omgifvet af ståtliga jägare i ungersk drägt. Greslands charge daffaires, furst Sutzo, ådrog sig allas blickar genom den ledighet och det behag, med hvilka han bar sitt hemlands vackra och rika drägt. Men sällsammast förekommo emellertid medlemmarne af den persiska ambasaden, klädda i europeisk drägt, men hvilkas hufvudprydnad utgjordes af denna slags mössa, hvars form, liknande en afskuren kägla, sedan urminnes tider bibehållit sig vid den persiske schackeus hof, på Det kejserliga tåget lät vänta på sig ända till kl. . Då förkunnade omsider signalen från Kreml, att ojsaren lemnat Petrowsky. Vid ljudet af första kavonskottet började Moskwas alla klockor att på en gång röras med en slags klämtaing. Egentlig ringning brukas nemligen ej i Ryssland ; man känner ej der denna klockornas lustiga dans i luften, som utgjorde Quäsimodos förtjusning, Nu träder presterskapet i full skrud och med helgonsbilder framför sig ut ur templen; regementena uppställas med geometrisk noggranhet; folkmassan packar ihop sig längs efter murarne och fyller luckorna mellan bataljonerna. Efter en fjerdedels timmas förlopp såg man i ändan af Tverskaiugatan, der jag bevistade detta skådespel, polismästaren och de tolf gensdarmer till häst, hvilkd rida framför det kejserliga tåget, hvars alla berrligheter nu upprullas, den ena efter den andra, för åskådarnes lystna blickar. Tätt efter gensdarmerna följer kejsarens enskilta eskort. Först Lesghinerna, till större delen hedningar eller åtminstone mahomedaner; deras mörka rustningar och kaskar i medeltidsform påminna cm de första korstågens krigare. Efter dem kamma tscherkesserna, klädda i bjerta färgor och utrustade med karbin, båge och pilar, Så följer en ståtlig sqvadron af Svarta hafvets kossacker, På små, men eldiga svaria hästar. Ryttsrnes röda uniformer och ludna mössor kasta ett fantastiskt återsken på deras ansigten, bronsfärgade af steppernas sol. Gardets kossacker följa derpå i ordnibgen, med deras röda dolmaner fläktande för vinden. Sedan denna militära eskort passerat, begynner den egentliga officiella processionen. Främst visa sig deputationer, valda af rikets högadel; i spetsen för dessa stormarskalken för distriktet Moskwas adel. Så följer en ännu intressantare afdelning, nemligen deputerade från alla de asiatiska folskslag, som äro underkastade Rysslands välde. . Man igenkänner deribland tartarerna på deras barbariska drägter och på sadelmunderingarne; ej utan: möda förmå d tygla sina frastande springare. Näst efter dessa kommer kejsarens betjening i lysande livreer. som kostat 3 till 400 silfverrubel stycket, Så följa tjugoåtta statsvagpar prunkande af sammet och förgyllningar. Flere af dem äro från Paul I:s och Katarina II:s tid, samt dekorerade och målade i den stil, som tillhör Ludvig XV:s tidehvarf. Midt ibland alla dessa vagnar, fylda med hofembetsmän och riksrådsledamöter, ses svärmar af kammarherrar, kammarjunkare och ceremonimästare, vila till häst, alla broderade med guld från hufvud till fötter, så att det hela jemte de förgylda vagnarne på afstånd liknar en gyllene flod. Riksmarskalken, grefve Schuwalow, åkande i en öppen faötop, afslutar denna afdelning. Efter honom kommer kejsarinnans chevaliergarde, bestående af sönerna i de första ryska familjer. -Solstrålarne bröto sig emot deras silfverharnesk; på deras kaskar sågs den dubbelhöfdade. örnen. Åsynen af denna ståtliga ryttareskara framkallade från den åskådande mäng