Aftonbladet – 13 september 1856, sida 2

BRENNER enamn RR . SN rens kind, som var våt af tårar, och tillade: Låt nu sorgen fara, och kom ihåg att vi hafva julafton i dag. Dermed gick fru Tollin ut i köket. Hela ditt lif skall blifva en ändlös kedja af smärta och sorg genom din brist på undergifvenhet och oförmåga: till -uppoffringarn, upprepade Marie. : Hon har rätt. Ja är icke undergifven, icke tåig såsom Ån na, icke mäktig af uppoffringar och försakelser såsom hon. — Hvarföre, hvarföre är jag det icke? Hvarföre söker jag icke att likna Marie satte sig ned i soffa ns Ra tankar. Länge förblef hon sås undar sjönk hon sig upp och gick fram till A gen reste dan hon sakta öppnade nnas. dörr, På knä framför en sto sigtet stödt emot händerna ooh a en På bordet stod en ask, förseglad ed e8-sen till Carling; bredvid fuane att ppbrutet: 5 Å Undertecknadt namnet Felix. a . Ack! min Gud! tänkte Marie, det är Jag, jag som framkallat all denna smärta-hos Ån-na. Hon: närmade sig systern; men I det-samma spratt Anna till; ty det bultade på: dörren, och strax derefter hördes ljudet af en: röst, som frågade efter Anna. . Hon reste sig hastigt och blef dervid varse e. 7 Du här?, sade dk b Ja, Marie räckte henne arde bönfallande rörelse. me Anna ropade fru Tollin, friherri vill tala vid dig. — Anna ickun Ena blef. allena i rummet. 2080 arg, En lång stund betraktade h skulle till Carling. — En strid Sken, som de flickans bröst; äre rum skade kon: ickans bröst; men slutligen hviJag måste håfva visshet. — Ja, jag måste