Aftonbladet – 11 september 1856, sida 1

la tillfäöllan mad stog. 3 SaMNAlSKIaSS, sonr vid alla tillfällen med skyldigt nit uppfylt sina plikter: mot konung och. fädernesland och veterligen icke SÅ mm I gjort sig förtjent af att med oberedvillighet bemötas, j Med förutsättande alltså, att hvad Aftonbladet i 36-; detta ämne hittills yttrat, af dess redaktion anser; I vara stödt på skäl oc bevis, är det ätt förvänta, aty I E redaktionen gerna emottager ytterligare upplysnipMåni ocH med beredvillighet Öppnar sina spalter. för gä f.m, 1 tiganden, åsyftande att reda frågan och perikmma i det omdöme, som öfver henhe slutliger vestämma Uti Aftonbladet för den 2 Sepiemt bör uttalas. Då förhållandet emellan ver yttras: : 4. I indelningshafvare är vid kavar Angshafvare och icke e.m. j och vid infanteriet söm 8 Jseriet som 20 till 10 — I åtminstone hälften af be — ull 10, är häraf klart, att innehavaren -rälet -kan anses såsom bostäl!sj Månne ej denr z EA förstånd, en F -3a förutsättning utgår från ett missoch bostssörvexling af begreppen om indelningskomm hvarje : ushafvare? Indelningshafvare benämnes fm 3 : . kror sJensteman, i hvars lön indelta räntor eller IS G 3 sotiondespanmål ingår; boställshefvare åter de ar Jenstemän, som derjemte fått sig. tillagda .bostadssr I boställen. De senares antal, vid hvarje regemente eller kår beroende af den större eller mindre tilläljdt.i gång å boställen, som vid 1833 års lönereglering 26. I fabnits att utdela, står icke i. något äfpassadt förj hållande till indelningshafvarnes antal i allmänhet q å I och utgör vid intet regemente hälften deraf. Inom lagar, i Uplands regemente, ett bland de bäst lottade, äro 39 gtuna Plöptagare i besittning af bostadsboställen, men 52 i t från i saknad deraf. Vid Dalregementet finnas 21 löntalagar I gare med, men 70 utan bostadsboställen; vid södra skånska infanteriregementet 18 löntagare med, men 63 utan; vid Helsinge regemente 12 med, men 79 utdn boställen, o. s. v. Medeltalet af boställsinnehafvare torde närmast blifya det :i Svenska Tidringen uppgifna, eller en fjerdedel af löntagarnes antal. Betraktas åter värdet af boställsförmånen, så visar sig densamma högst olika, icke blott inom regementena till hyarandra jemförda, utan ock inom: samma regemente och tjenstegrad. Så t.ex. är: vid Dalregementet käptensbostället vid Gustafs kompani värderadt till 293 rdr, men vid Mora kompani till eh dast 30 rdr; vid Nerikes regemente: kaptensbostället vid f. d. andra majorens kompani uppskattadt till 349 rår, men vid Ifkompaniet till endast 93 rår; och vid Jemtlands f.d. fältjägareregemente finnes, till gränd för 1833 års lönereglering, icke något kaptensboställe värderadt utöfver 90: rdr i årlig afkassning. Såsom allmän regel lärer således åcge få autagas, att bostälsinnehafvare af de Aer: tilldeltabostadsboställen upphämta någon så beskaffad Osynlig, och betydlig inkomst, som försätter dem utom behofvet af en, enligt insändarens öfvertygelse, af högsta billighet påkallad lönförbättring. nskligt vore likväl att; till jemnande så vidt ske kan af dessa missförhållanden, en förnyad undersökmer nm oså Ilas Sen gen Be S. RN mu tad I sammanhang med nysa Omförmölda undersökning samt densammas pröfning och fastställelse torde böra: det ena regementet bör till ett annat aflemna någon del af sina genom indelningsverket tillförsäkrade 1öneanslag? — Att redan nu upptaga och -afgöra dessa vigtiga frågor vore för tiaigt och skule lätteligen kunna föranleda till förhastade och orättvisa åtgärder. Aftonbladet säger: De vid 1833 års lönregleriag på 30 år utarrenderade boställen gifva, öfverbufvud taget, icke en tredjedel af den inkomst de borde soch kunde gifva. Det var nemligen ett etort imvisatag att utarrendera dessa boställen på 30 år; och man kan, utan att träda sanningen för nära, påstå att de personer, hvilka strax efter -sistnämde års. lönereglering. arrenderade militieboställen, undfått. sin besittningsrätt till desamma för en verklig apottstyfver.v Månne ej dessa omdömen äro alldeles för stränga och i vissa delar obilliga? En del; af de genom 1838 års lönereglering till regementenas löningsfonder indragna boställen, såsom löjtnantsoch fänriksm. fl, voro, redan före denna tid, uppå 30 år till arrendatorer upplåtna. Föreskriften, att på 30 år utarrendera staten och allmänna inrättningar tillhörig jord, är äldre, än 1833 års lönereglering och genomgår hela vårt nuvarande statsdan genom kongl. brefyet den 7 December 1796 stadgades tiden för hospitalsoch barnhushemmans utarrenderande till 25 a 30 år; genom kongl. kungörelserna af den 17 December 1799 och den 3 Dec cember 1810 för kungsoeh kungsladugårdars till 30 år; samt genom kongl. brefvenden 20 Februari 1805 och den 4 Oktober 1806, för de till statsverket indragna militieboställen, till samma tidrymd. Denna tidsbestämmelse står ock i någorlunda afpassadt förhållande till den termin af 40 till 50 år efter omständigheternas, som genomkongl. förklaringen af den 12 Augusti .1752blifvit medgifven, såsom frihetsår : för odlingar juppå staten tillbörig jord. Bestridas bör dock ieke; att förstnämda tidslänga skulle; med hänsigt till de förbättringar. och den ökade drift, jordbrukets skötsel uppå den senaste tiden erhållit, kunna förkortas till 16 eller 20 år; men den termin af 10 eller 13 åra, som Aftonbladet förordar, anser insändaren vara alldeles för kort och icke, under vanliga förhållanden, åt arrendator utlofvande den ersättning, som han, af odlingar och förbättringar i boställets brukande och skötsel samt deraf föranledda kostnader, har skälig anledning att förvänta. Med skäl kan icke sägas, att de till löningsfonlerna. isdragnä boställen blifvit för ax spotistyfvern atärrenderade. Som arrendena allmånnast och huf. rudsakligen utgöras i spanmål, ech denna, äfven allt ramgent, löses efter årlig markegång, följer arrenleafgiften med tiden och derunder omvexlande pris. Indelta armåns nuvarande aflöningssätt är hvarken inkrånglader eller befämrgdtr, som Aftonbladet förlarar, Det har, med några förändringar, under en enare tid vidtagna, fortfarit under snart tvenne ekler. Dess hufvudsakliga brist är att, sedan staten mot ederlag i penningar till sig. indragit en del bostälen och en del af de ursprungligen in natura utångna löneanslagen, samt slutligen, efter det uppigningsrätten blifvit borttagen, anvisat en inga? inda motsvarande ersättning. kontant, ru mera ra alldeles otillräckligt att ättjenstemannen Bifra jdig utkomst. Måtte rikets ständer så behjerta tta förhållande, som detsamma redan törde vara konungen undersökt och erkändt. Icke indelt löntagare. Äfven med antagande af den åtskilnad, som sändaren gör emellan indelningskafvare och ställsinnehafvare, och den förminskning i senares antal, som derigenom uppstår, samt AN: att nu anse det nödigt att i vidsträck e mån än som skett ingå i kritik af 1833 ; lönereglering för indelta armen, hvårs inga och stora misstag redan i mer än år varit erkända inom armån sjelf, och arå eljest äfven insändarens egna uppgifangående uppskattningen af boställena de kunna anses utgöra ett nytt bevis, nna vi icke frångå den hufvudåsigt vi framlt i den klandrade artikeln för den 2 denatt nemligen en ny löntreglering inom elta armen bör stödja sig på den princin. ag