Aftonbladet – 10 september 1856, sida 2

liggöra i Monitören ett bref af preussiske militärfullmäktigen i Petersburg, br von Minster. Detta skall här ha gjort ett visst intryck. . RR — Vi meddela här nedan de upplysningar rörande de franska statsfångarne i Cayenne, com Times pariserkorrespondent efter officiella källor tillsindt nämde tidning med anledning af det i Times offentliggjorda bref från Louis Blanc, hvaraf vi i lördags gåfvo våra läsare del. Nämde korrespondent skrifver från Paris af den 27 Augusti: Det bref från mr Louis Blanc, som förekommer i ert blad för den 23, rörande de franska statisfångarnes tillstånd och lidanden i Cayenne, har här naturligtvis väckt uppmärksamhet, men ingen af parisertidningarne har ännu gjort några kommentarier deröfver. Som det är rätt och billigt att begge parterna höras, meddelar jag er här resultaterna af de efterfrågningar jag i ämnet gjort på officielt håll, 7å samma gång jag naturligtvis fäster uppmärksamheten på att äfven dessa uppgifter äro ex parte. Så säges det först och främst, att de politiska förbrytare, som blifvit dömda af krigsrätter eller blandade kommissioner, saralades på Isle du Diable, der de under bevakning fingo vistas på fri fot. I följd af rymningsförsök samt oroligheter och myteriplaner eom upptäcktes, förlades deras uppehållsort till kontinenten, och genom ett i Augusti 1853 utfärdadt dekret anbefaldes att de skulle arbeta samt underkastas militärdisciplin, hvilken styrelsen i Guyana, efter hvad man försäkrat mig, endast i dess mildaste form tillämpade. Mars månad innevarande år samt den kejserliga prinsens födelse medförde amnestidekretet; landsflyktingarne erbjödos att underkasta sig kejsarens styrelse, hvilket äfven många af dem gjorde, och ett stort antal nådeansökningar öfverskickades till Frankrike. Till dess svaren hunno ingå höllos fångarne fortfarande till arbete, och bestämmelserna tillämpades som förut, men 30 eller 40 af fångarne vägrade att arbeta, och deras namn öfversändes till marinministern, men man hade ännu ej fattat något bestämdt beslut huru med dem skulle förfaras. Det säges nu att det är just namnen på dessa, som finnas vidfogade det er från mr Louis Blanc tillsända brefvet. Man har sagt mig, att alla dessa voro anklagade antingen inför krigsrätter eller blandade kommissioner, af hvilka de i föreskrifven ordning förhördes och dömdes. Detta faktum skall sannolikt mr Louis Blanc ej anse vederlägga hans påstående att fångarne i Cayenne förjagades från sitt fädernesland, utan någon daga domp,. Han skall högst sannolikt förneka behörigheten. afde ofvannämde . domstolarne; men, det är ett ämne :för olika åsigter, hvarpå jag ej här tror mig behöfva inlåta mig. : Det torde dock i någon grad tjena till belysning af de personers karakterer, för hvilka han söker vinna allmänhetens sympatier, om jag nämner, att sju af de I somfiundertecknat det af honom meddelade brefvet, och som dömdes af en blandad kommission, förut undergått bestraffningar, till hvilka de blifvit dömda af vanliga. brottmålsdomstolar. Peiletier, Cayet. och Padonani äro frigifna galerslafvar; Dessalles, Dorå, Priol och Ailhaud äro repris de justice, man som blifvit straffade för förbrytelser mot lagarne, som ej äro af politisk natur. Hvad beträffar de grymheter som påstås hafva blifvit föröfvade mot fångarne, kedjorna med :den vidfästade kanonkulan;j som de tvingades att släpa på, piskningarne vid pålen och de brutala misshandlingar som deras väktare tillätos att begå emot dem, förnekas de form. ligen. Det förklaras bestämdt, att de nde straff, hvilka de blifvit underkastade för då. ligt uppförande, äro fängelse och Yadragning af deras vin eller någon annan Zel af dera: rationer, och att kroppsstraff ej blifvit tillämpadt:annat än mot de på Isle Royale instängda brottslingarne. Dessa äro ej statsfångar, utan komma från de franska galerfängelserna och utgöra en helt annan klass. Hvad åter angår det öfverdrifna arbetet i sumpiga skogsmarker och bland pestartade dunstero, hvaröfver undertecknarne af Louis Blancts bref beklaga E hafva statistiska uppgifter blifvit mig meddelade, af hvilka visar sig, att: från den 1 till 30 Juni (den hetast delen af året) blott 2 dödsfall inträffade bla:nc I81 fångar. Detta kan knappast anses nän tyda på öfveransträngande arbete eller någo ofördelaktigt helsotillstånd i ett. klimat gon är kändt för att vara osundt. Mr: Peret, ex-maire i Beziers, sov. omnäm nes af en utaf mr: Louis Blancs korrespon denter, dömdes i Mars 1852 af krigsrätten in om 10:de militärdivisionen till fästni.ngsstraff Domen förändrades till 15 års strärigt arbete och förbyttes sedermera ånyo till deportatio! till Guyana: under lika lång tid. Hans dö genorh drunknande tilldrog sig. under ett för sök till rymning. Två af de personer som ur ,dertecknade bref vet till mr Blanc, Labrousyw ; och Frison, hafv blifvit benådade.si Med anledning af dessa officiösa upplysnin gar har Louis Blanc den 29 till Times insänd följande nya skrifvelse: I Till wigifvaren af Times. Min herre! Det är en af denna tids mer glädjande företeelser. att den engelska prost! och isynnerhet Tim or blifvit ett stort -ribunal inför hvilket verz gens mäktio-s2 Och mes despotiska styre. ser mås sramträda, för at der besvara ar pjag-verna från en hop olyck liga fångar, oa Borttyna och dö i Sydame