Aftonbladet – 5 september 1856, sida 2

sig uteslutande fördelar och beskatta allmanheten efter godtycke. Enligt den nya patentförordningen är endast uppfinnaren, svensk eller främmande, till patents erhållande berättigad; och till förmån särskilt för den utländska uppfinnaren stadgas i 5 Syatt om någon å sin uppfinning erhållit pstent utrikes och dervid varit nödsakad offentliggöra beskrifning å sättet för uppfinningens utöfvande, må han icke desto mindre kunna derå äfven här i riket undfå patent för viss tid enligt S 3 (d. v. s. högst 15; minst 3 år), dock icke längre än till dess det utrikes meddelade patentet utlöper. Detta stadgande, jemfördt; med följande bestämnihgar i förordningen, är efter vår tanke behäftadt med en ganska stor bristfällighet, som kan blifvå till mycket men för våra industriella framsteg. Dessa senare skolå altid till-en väsentlig grad komma att bero af utomlands skeende uppfinningar. Då nu patentlagen hindrar svensk man att taga patent på utländsk uppfinning, borde det dock äfven genom samma lag vara sörjdt för att Sverge kan så fort som möjligt komma i besittning af främmande länders uppfinningar. Detta kan emellertid ej enligt dettå stadgande ske, med mindre den: utländske uppfinnaren sjelf söker patent i Sverge; förr än dennes patenträtt utomlands Har gått till ända. Ty hvem skulle våga att inlåta sig i ett! rmöjligen kostsarat företag under den osäkerheten, att uppfihnaren när som helst under held 15 åren (eler till och med längre, i fall pstenttiden utomlands vore längre) :kan begära och erhålla patent? Det Heter visserligen i en följande paragraf, att patenträtten är förverkad, 1 fall uppfinningen är föröt af annan person här i riket utöfvad; men detta skydd för en redan vutöfvad industri lärer väl icke äfven skydda efi industri; som är under anläggning, låt vara äfven till :delar färdig? t Få utländska uppfinnare anse det löna mödan att låta patentera sina uppfinningar i ett så litet och aflägset land som Sverge, så att i de allraflesta fall torde hvad här ofvan antydts komma att ega rum. : Det är väl sant, att den svensk, som är hugad att i Sverge införa en utländsk uppfinning, kan af uppfinnaren köpa patenträtten för Sverge; men detta föranleder till både besvär ochkostnad; och gör ätt uppfinningen, som skall på sätt och vis skänka pate: trättsförmånen åt två särskilta personer; kommer at blifva landet desto dyrare. Man Kan visserligen säga, att den gamla patentförordningen hade samma fel, som här angifvits; men dels: kan detta icke vara något skäl för dess bibehållande i en ny lag, dels var verkligen förhållandet väsenfligt olika derigenom, att svensk man kunde direkt, utan omgång och kostnad, taga patent på utländsk uppfianing. Vi ogilla, såsom ofvan blifvit sagdt, detta sistnämda på det allra högsta; men skulle. önska, att den nya patentlagen innehållit någon bestämmelse, som kunnat tillförsäkra oss att utan alltför stort dröjsmål kunna komma i besittning af utomlands skeende uppfinningar. Detta hade helt enkelt kunnat ske gevom att bestämma en. viss kortare. preskriptionstid, inom : hvilken utländsk uppfinnare måste patentera sin uppfinnibg, t. ex: 6 månader eller 1 år från det utländska patentets erhå lande. En sådan : inskränkning innebär ingen illiberalitet; ty den utlänning, som. ej inom ett år efter att hafva erhållit patentet i sitt fädernesland söker patentiSverge, bryr sig. enligt al sannolikhet icke om något patent i vårt land. Men det är hårdt, att. Sverge måste hela 10 till 12 åren eller längre gå miste om fördelarne af en ny uppfinning, blott derföre att uppfinnaren icke anser det löna mödan att här taga ett patent. Följden blir naturligtvis den, att när en appfinning. af något värde göres utomlands, så kommer — icke und.r första eller andra året (ty så fort hinner den sannolikt ej blifva tillräckligt känd), men möjligen uuder det tredje eller. fjerde den utländske uppfinnarens patenträtt inom Sverge att af svensk man efterfrågas och köpas; och allmänheten ser) en uppfinning göras: till :monopol, som hon kunnat få för intet. Ingen kancönska beröfva en uppfinnare de skäliga fördelar, han bör vänta sig af sin uppfinning; men svårligon torde något skäl kunna andragas att till svenska allmänhetens förfång: påtvinga den utländske uppfinnaren fördelar, som han icke begär. . Och allra sannolikast torde vara, att den utländske uppfinnare, som icke själf tänkt på att uttaga patent i Sverge, skall utan svårighet låta inbilla sig att i Sverge ingenting är att vinna, och sålunda: låta: nöja sig, med en ispottstyfver, under det patentets förmåner hädanefter såsom hittills tillfalla den svens-e fribytaren: Om vi således i detta afseende måste tänka på allmänhetens rätt, skulle vi deremot i ett annat afseende önska, att den utländske uppfinvaren erhållit en säkerhet för begagnandet af si; patenträtt i Sverge, som förordningen påtagligen velat tillerkänna honom, men i verkligheten icke gifvit honom. Det heter nemligen, att patenträtt förnekas, så vida uppfinning varit förut: af annan. person Här ii riket utöfvad. Följaktligen om en utländsk uppfinning skulle komma att utöfvas blott nägra veckor efter det patent utomlands tagits (och många uppfinningar äro af beskaffenhet att icke för utöfningen fordra långa förberedelser), så skulle: uppfinnarens rätt derigenom vara förverkad. Afven denna obil. lighet skulle afbjölpas genom en bestämd preskriptionstid, inom hvilken utomlands patenterad uppfinnings utöfvande i Svergeicke vore något hinder för erhållande af patent härstä— . privr sä pe sa