Aftonbladet – 1 september 1856, sida 2

tänkande. Det säges vara hållet strängt och utan hänsyn till personen, samt yrka större och mindre ansvar på emellan 50 och 60 komprometterade embetsmän, handlande, mellanmän o. s. v. Att det för många af dessa kommer att aflöpa ganska allvarsamt, lider knappast något tvifvel, men hvad man är mest nyfiken på att se, är huru det ens skall kunna lyckas någon att komma alldeles helskinnad undan, och det är att märka, att bland dessa, öfver hvilka svärdet hänger på ett hårstrå, befinna sig flera i allmänt tal kallade högst aktningsvärda, namn, chefer för mycket respektablan handelshus, äfvensöm embetsmän af åtminstone stora titlar, om ej af annat, o. s. v. Saken är af den Betydelse och har dessutom längesedan gått så långt, att något nertystande, något öfverstrykande med hartassen ej numera kan komma i fråga; det har varit ett bestickningssystem i grandios skala, ett blundande i icke mindre, ett kollektift filouterie af den utsträckning, att ett exempel nödvändigtvis måste .statueras. Jag vill blott nämna ett drag: en jhandlande i första hand har gjort vederbörande anbud af en vara för bestämdt pris 7 skill. alnen, men blifvit afvisad; deremot bar man lemnat (ej utan motsvarande erkänsla!) hela leveransen åt en annan, en detaljist, hvilken -hos den förre köpt hela behofvet å 7 skill., och från dennes magasiner nerkört det direkte till depoten, samt derför debiterat sig — jemt dubbelt, eller 14 skill. alnen! Och dylikt har praktiserats i åratal! Man skulle dock nästan tro, att det vore Ryssland, som ensamt kunde uppvisa slika skandaler. Jag skall här icke uppehålla mig vid en annan skandal af mera enskilt natur, om hvilken äfven för ögonblicket vidunderliga versioner äro i omlopp, och i hvilken en högt stående person, känd af gammalt för en nästan oförklarlig otur i affärer, der det gäller höga insatser, spelar hufvudrollen. Det är icke så fasligt länge sedan det sades, att denna persons mycket intrasslade penningeförbållanden skulle blifvit någotsånär (för tredje eller fjerde gången) arrangerade förmedelst ett beiydligt inteckningslån, men man erfar nu till sin förbluffelse, att sakerna stå värre än någonsin och att det måst nedsättas en formlig komite för att söka ordna en förbistring, der öfver en million (man nämner 600,000 daler danskt!) står på spel. Atten hög herre, såsom en; furste, gör skulder och icke sjelf förstår att reda. sig, betyder mindre i allmänhet, men när en dylik furste genom en händelse lätteligen kan blifva lyftad till något mer, än en blott och bart privatiserande en survivance, får saken dock ett visst speciellare intresse och äfven en viss vigt, särdeles derigenom att den tjenar till att bestyrka allmänheten i den mening, att vissa ömtåliga expektanser i sjelfva verket mindre afse en tron, blott som sådan, än en rikt lottad kunglig — schatull-kassa. En sådan förutsättning löseri sanning mer än en gåta och lättar på mången flik af framtidens förhänge. S. B.