Aftonbladet – 1 september 1856, sida 2

———— EA KS ———— alla fall räknade på att jag skulle spisa middag hos -er? bHela Paris vet, att ni helst... helst äter ... frukt från... :-trädet, Gabriella lösryckte persikan, som medelst en dold tråd fasthölls vid grenen. Hon be träktade henne några sekunder med stum -andakt, och ett djupt allvar lägrade sig på henneg-panna. Hvad ni känner mig väl;, sade hon slutligen, ni visste, att jag ej skulle kunna moti stå begäret att plocka denna persika . . . Menn, I tillade hon hastigt, omjag ej kommit hit,så bade ni väl sjelf erbjudit mig den? Eller hvad ... Säg, hade ni varit i stånd till att 3 mig gå miste om denna herrliga frukt? Hvarföre alla dessa frågor, fru hertiginna? stamreade florentinaren, allt mer och mer förvirrad: Gabriella öppnade persikan, ett oryggligt beslut lästes på hennes ansigte, och kallt, utan brådska och utan frossa, förde hon den till i sina läppar. i Hertiginnan de Beaufort hade redan uppLätit hälften. i Zn blist upplyste orangeriet... det var en i stråle från Leonoras ögon. Vill ni bafva denandra hälften, Zamet? I frågade Gabriella med isande ironi. j I sanning, fru hertiginna,, stammade floj rentinaren, förvandlad till ett spöke. Den, som börde er, skulle nästan kunna tro ... l Hvrad skulle den kunna tro? afbröt hertiI ginnan stolt. Att denna frukt varit enkom it 1 fö. mig... att den varit förgiftad... r skaffa Frankrike en drottning, riella skall dö!... Nåväl, Gabribeklagar sig ej, hon tvärtom tackarsoch låter. er ... Ni ser, ingen bar följt mig :hit;... jag bar undanröjt alla vittnen, till och i med Gratienne, och jag har envist vägrat att