Aftonbladet – 1 september 1856, sida 2

Article Image
— På Djurgårdsteatern kommer nästa fre-j! dag att till formån för hr Hansson gifvas: Janes missions, en dramatisk bearbetning afl. senare delen af Currer Bells berömda roman Jane Eyren. Som bekant har nemligen mad. Birch-Pfeiffer, i sin bearbetning för scenen af samma roman, uteslutande hållit sig till dess första afdelning, hvarigenom dels fiera af del dramatiska karakterer och motiver Currer Bell inlagt i sitt arbete gått förlorade; dels också l handlingen erhållit en helt annan lösning än den romanen innehåller. Det stycke hr Deland nu ämnar uppföra kan derföre på visst sätt anses som en fortsättning af den BirchPfeifferska Jane Eyre, om man frånräknar slutscenerna i det sistnämda stycket. — På samma scen lärer man under loppet af månaJen hafva att vänta återuppförandet af Topelii nEfter Femtio år, som hr Delands sant konstaärliga spel gjort till ett af vår svenska scens yppersta och mest populära stycken. — MII Mathilda Eneqvist gaf den 28 en konsert i Wisby, och skördade dervid det lifligaste bifall. MH E. är dotter till prosten Eneqvist på Gottland. — Hr O. Strandberg med fru gåfvo måndagen den.25 konsert.i Arboga, och äro sesedermera återkomna till bufvudstaden. — Fru Jenny-Lind-Goldschmidt vistas selan den 20 Augusti vid badorten Norderney utanför hannoverska kusten. — Från Hamburg skrifves, att mll Michal dit anländt på återresa till Stockholm; dock skulle hon under resan uppträda i Köpenhamn. — Från Brissel skrifves, att expositionen af hushållssaker för godt pris öppnades derstödes den 235 Augusti uti tre stora salar i den botaniska trädgården. Den kommer att räcka till den 1 Oktober. Icke blott Belgien har rikligen skattat till densamma, utan äfven utlandet har deltagit betydligt deruti, hvilket isynnerhet gäller om Frankrike, Tyskland, England, Sverge, Holland och Sardinien. — Om amiral Glasenaps inspektionsresor yttrar sig tidningen Gefle, på följande sätt: Aftonbladet upptager i en nummer för sista posten en fråga, hvaröfver en stor del af svenska landsartspressen och flera norska tidningar med mycken värma yttrat sitt ogillande, nemligen den tillåtelse som blifvit lemnad — och naturligtvis begagnats af den vid ryska beskickningen härstädes fästade amisalen Glasenap att kringresa och besigtiga så de oorska som dö svenska örlogsvarfven och marinstasionerna, och således blifva i tillfälle att utspionera oeh till sin styrelse inrapportera våra svaga sidor och inhämta kunskap uti förhållanden, som, i händelse af ett krig med Ryssland, kunde bli för de skåndinoaviska brödrafolken ganska farliga. Allt hvad en utrikes, beskickning kan med afseende på sin vistelseort begära, är att få uppehålla sig der hofvet vistas och der söka skaffa sig de underrättelser den vill hafva; men ett dylikt mönstrande ifrån varf till varf, ifrån station till station hafva vi förr aldrig hört omtalas, och hafva särdeles svårt att tro tillåtelsen till sådant vara med klokheten öfverensstämmande. Vi hafva allt för obehagliga minnen af hvad dylikt ryskt spioneri på Sverge har att betyda. Man erinre sig blott de ryska visiterna på Sveaborg litet före utbrottet af 1808 års krig; dessa visiter hade också ett mycket oskyldigt utseende i början, men Buru oskyldiga följderna blefvo, derom vet historien nogsamt att förtälja. Nu är det visst emellertid, att ingen regering utom Ryssland håller dylika militärspioner vid sina beskickningar; och om deras verksamhet i andra länder också mindre har att betyda, så är det en lifsfråga i Sverge att följa deras åtgärder med fullt ut lika mycken uppmärksamhet, som den de behaga egna åt våra förhållanden. Att göra artigheter, som kunna medföra vådor af den betänkligaste art, är nästan mer än man bör tillåta sig. Att åter påstå att dylika visiter ingenting skulle betyda, är en orimlighet. Det betyder visst ingenting för Englånds och Frankrikes säkerhet, om prins Oscar får inspektera deras örlogsvarf m. m., eller för Tyskland om en rysk general får se sig omkring i en Rhenfästning; men det betyder oändligt mycket för Sverges säkerhet om en rysk amiral, åtföljd al ingeniörer, får snoka i Karlskrona, på örlogsvarfven kring Kristianiafjorden och på norska vestkusten; man skulle känna. Ryssland alltför illa, om man trodde att ingen lömskhet låge bakom denna vetgirighet. Tilläte vi också dylika besök åt hvilket lands utskickade som helst, så borde vii alla fall vägra dem för Rysslands, till. följd så väl af deona makts farliga läge och förhållande till oss, som till följd af våra minnen om dess gamla vanor och dess aldrig hvilande eröfringslystnad. — Man läser i Gottlaänds läns tidning för den 29 Augusti: Sedan Kongl. Maj:ts befallningshafvande härstädes uti till magistraten aflåten skrifvelse af den 5 innevarande månad, med förmålan hurusom Kongl. Maj:ts befallningshafvande vore sinnad att hos Kongl. Maj:t föreslå anläggandet af en undervattenstelegraf emelian Wisby och fasta landet, anmodat magistraten höra stadens invånare, synnerligen handelsföreningen, som borde af telegrafen kunna hämta största fördelen, huruvida de, till företagets underlättande kunde finnas villige att, åtminstone i likhet mad hvad i andra städer skett, med telegrafstations tillhandahållande, i någon mån till det ifrågakomne anläggandet bidraga; så voro stadens borgerskap och öfrige röstegande invånare den 25 dennes kallade atti ofvanberörde ärende höras och besluta. Enhälligt uttalades den åsigt, att staden mycket villigt och tacksamt skulle tillhandahålla den telegrafstation, som blefve erforderlig. Sedan vinterpostföringen mellan ön och fastlandet först blifvit förbättrad genom ändamålsenligt ångfartyg samt ändamålsenliga segelbåtar och genom reglerande af postlinien och lämpliga hamnars anordnande, skulle naturligtvis en undervattenstelegrafs anläggande, t. ex. mellan Wisby och Westervik, blifva för Gotland en högst önskvärd och utomordentligt dyrbår förmån, som med den aldra lifligaste tacksamhet skall mottaågas. NE — Följande af tidningen Gefle anmärkta förhållande her synts öss förtjent al uppmärk samhet: Man läser i Stockholmstidningarne långa kataloger öfyer våra konsulater och de förbättrade ink SMÖR br RR eat

1 september 1856, sida 2

Thumbnail