Aftonbladet – 30 augusti 1856, sida 3

ce IOrnalanden I manga Jad ar torenadt med de största svårigheter att förskaffa sig kännedom. Öfverste John Fremont, DET RAPUBLIKANSKA PARTIETS KANDIDAT TILL PRESIDENTSKAPET I FÖRENTA STATERNA. Sällan har i Amerika någon sammankomst egt rum, der så många af landets utmärktare statsmän, och dertill öfver hufvud taget de redligaste, varit närvarande, som vid republikanska partiets senaste sammanträde i Filadelfia. Detta nya; stora pärti vill sätta en damm för de gamla partiernas sjelfviska sträfvanden och oryggligt endast hafva landets bästa till mål, hvarföre det äfven tänker göra slut på slafegarnes politiska öfvermakt. Dess valmän församlade sig i Filadelfia, för att till en början välja till president en man, som kunde med ära föra ds bangr och bibringa hela folket den öfvertygelsen, att detta parti åsyftade ett nytt tidehvarf för landet, ett tidehvarf, derunder rätt och lugn skulle rådai det inre, samt trygghet och rättvisa i förhållande till utlandet. Att väljas till kandidat af en sådan församling var redan i och för sig sjelft en stor utmärkelse, äfven fö den händelse att folkets gemensamma. val skulle upplyfta någon annan på presidentstolen. Vanhgen framställa sig vid sådana sammanträden flere kandidater, och först efter upprepade öfverläggningar och rösträkningar utfaller majoriteten för någon viss. Innan ett sådant resultat ändtligen vunnits, förgå ofta flera dagar under den största hetsighet bland de väljande, och spänning och oro bland deras partibröder. publikankonventet valde endast tvenne änder Vid första valet erhöll Fremont två tredjedelar af rösterna, vid det andra alla. Ett så enbälligt förtroende af ett belt parti till en man, en så samstämmig entusiasm för honom, är någonting oerhördt i Förenta Staternas politiska annaler. Detta val måste väga med blytyngd på den offentliga meningen. Väl torde det parti, som uppstält Fremont såsom blifvande president, härvid tagit i betraktande; att det måste på ett lysande och energiskt sätt rekommendera sin kandidat åt nationen; dock äfven i detta fall förlorar detta ovanliga faktumingenting af sin betydelse. Men ännu oerhördare är att Fremont, såsom möjligen blifvande president, kommer att göra sitt inträde i Hvita Huset i Wazhington såsom jemförelsevis nästan ung man, medan alla hans företrädare på presidentsstolen buro gråa hår. Han är nemligen endast 43 år gammal. Men, frågar man, hvad har då Fremont att kasta i vågskålen för att uppväga en så ovanlig, bonom bevisad heder?Visserligen är hans namn bekant i hvarje stad, i hvarje blockbus i unionen. Men har han utfört sådana politiska bedrifter, som kunna berättiga till den förhoppningen, att han i en HOT tid skall leda statsskeppet som en öfvad oc kraftfull styrman? Ännu känner så väl kongressens som partistridernas historia föga om bonom; väl har Fremont förtjent sina sporrar på politikens fält, men ännu har han icke utfört någon politisk hjeltebragd. Hvad är det då som gör att så många röster, så många förhoppningar sluta sig kring hans namn? Det är tjusningskraften af hans personlighet. Det finnes hos honom någonting af en hjelte; bans mod, klokhet och ihärdighet äro allmänt bekanta. Han gäller äfven för en red-: lig man, som har uppriktig vilja att tjena folket i dess sanna intressen. Men ännu mer, alla bangs företag hafva krönts med framgång. Det är detta, som förskaffat honom uppmärksamhet och förtroende. Det är detta, som gjort honom till ungdomens afgud. Unga Amerika har medsitt val segrat öfver de grånade, mångerfarne statsmännen. Då en man, som med så mycket mod förenar så mycken skarpsinnighet, satt gin fot på trappan till presidentstolen, kan man räkna på att han också försäkrar sig om medlen att bestiga densamma. Hos honom är det icke fråga blott om hedern att blifva nämd bland kandidaterna; förr eller senare skall han veta att göra sina drömmar till verklighet. Det är dock möjligt, att Fremont icke lyckas denna gång ernå presidentsplatsen. Han har emot sig massans tyngd och de gamla partiernas intressen, särdeles slafegarepartiets slutna trupp med dess rika agitationsmedel, Dessa ställa emot honom män, som äro :honom öfverlägsna i erfarenhet och äfven politisk betydenhet. Men i hvad fall som helst är Fremont nu att betrakta som en uppgående stjerna, väl värd att man tager dess tidigare bana något närmare i ögonsigte. Han bar redan åstadkommit-någonting ovanligt och är i sjelfva verket rätta representanten för det unga Amerika, med dess eldiga, trotsiga företagsamhbet, som. vill med stormsteg rycka till sig ära, makt och rikedom, Vi lemna här med ledning af utländska tidningar en kort skildring af denne mans lafnad och hittillsvarande verksamhet. Fremont föddes i Januari 1813 uti Charlestot i Södra Carolina, den andra handelsstaden i ordningeni södern. Hans far var affransk bärkomst. Detärganska möjligt, att det eldigs! mod, af hvilket Fremont lifvas,är ett franskt arf från den förre. Icke mindre inflytande än fädernet tyckes mödernet hafva utöfvat på hoaom. Hans mor var nemligen en virginiska. Staten Virginien berömmer sig af att varn hemlandet för ädla och ridderliga tänkesätt. Traditionerna från den tid, då Virginien var sufvudstaden, då det frambragte en Washingrön och flere af hans utmärktaste stridskamsater, fortlefva ännu inom hvarje familj. Sin bufvudsakliga uppfostran erhöll Fremont dock i den kamp med lifvet, hvartill hans ställning