Aftonbladet – 30 augusti 1856, sida 3

I MMMM digas åtminstone att hedra oss med er närvaro vid bordet. Om ni nödvändigt vill det, så må göra, svarade Gabriella; Dock skulle jag föredraga att fon i trädgårdarne medan ni spisar med edra gäster... Jag väntar er här efter middagen. Zamet var fysionomist, och han såg tydligt att detta samtycke var en bestämd vägran. Äfven de hungriga gästerna förstodo detta afslag, och de skyndade derföre, sedan de först helsat hertiginnan,; mangrant till matsalen. Vi hafva blifvit förrådde, hviskade Zamet i Leonoras öra och följde de inbjudne. Allt är förloradt Icke ännu svarade Leonora med låg röst. Kan jag på något sätt vara fru hertiginnan till tjenst? frågade la Varenne ödmjukt. Nej tack, la Varenne följ de andre., Kanske att fru hertiginnan önskar, det jag skall skrifva till konungen? Till konungen?... Hvarföre det? utropade, Gabriella liksom, uppvaknande ur en dröm. SE För att fröjda bans majestät med den försäkran, att nans drottning saknar honom. Ja Ja, gör det min vän... skrif fort till konungen., : dv Gabriella hade emellertid framskridit i trädgården, och riktande sina blickar mot Espårances palats, hvars takås framskymtade mellan de glesa löfven, nedföll hon nu, ur stånd att längre beherrska sig, på en mossbänk vid drifbusen. Andiligen hade de bullersamma gästerna ; ägsnat sig; endast Gratienne stod qvar vid rennes sida. Har det ännu icke kommit svar från Bezons? frågade Gabriella med feberaktig häftighet.