Aftonbladet – 27 augusti 1856, sida 2

Westerås Elementarläroverk. Bland de elementarläroverk, som under de senare åren genom vidtagne reformer ådragit ig någon allmännare uppmärksamhet, har det . Westerås intagit ett framstående rum. Då letta läroverk, som vid skolreformens böran egde till styresman och organisatör den nitiske rektor -Westerlund -och för pärvarande på samma plats eger hr Björling, edan förut fördelaktigt känd genom mångirig lärareverksamhet vid skolan på Barningen, reformerat sig i en mera liberal anda, in de flesta andra läroverk, hafva vi trott let vara lämpligt att under afvaktan af den nya skolordningen fästa uppmärksamheten på less nuvarande inrättning och på den erfarehbhet, som dervid vunnits. i följa för detta ändamål det af rektor Björling sistlidne vårtermin utgifna program, hvilket innehåller en! utförlig redogörelse för läroverkets organisation. Innan hr Björling i nämde program redogör för tillämpningen vid Westerås läroverk af det kungliga cirkuläret af den 6 Juli 1849, uttalar han, åtminstone för sin egen del, det orådöme, att de fem sista årens erfarenhet endast: tjenat: att bekräfta den förhoppning, som vid början af denna period förefanns, att det undervisningssystem, som då infördes, i sjelfva verket utgjorde en särdeles lycklig medelväg emelian det gamla och nyare, med bvilket senare uttryck han väl egentligen syftar på Nya Elementarskolans. Lroverket, säger han, består af tvenne större afdelningar, den lägre och den högre. Deno lägre afdelningen innefattar 3:ne klasser, som kallas fasta eller slutna, till åtskilnad från den högre afdelningens sex klasser, som kallas öppna eller rörliga. Den lägsta klassen i den lägre afdelningen kallas den förberedande, der undervisningen bestrides af en enda lärare. I andra och tredje klasserna inom samma afdelning begagnas ambulatorisk lägeordning, så att också der flera lärare undervisa, hvar och eni sitt eller sina särskilta ämnen, dock allenast en lärare i hvardera klassen bvarje särskilt lektionstimma. I afseende på lärjungarnes flyttning från klass till klass inom denna lägre afdelning, äfvensom från 3:dje klassen till den högre afdelningen gäller den fordna gymnasialoch skolordningen, med den enda modifikation, att flyttning här efter regel eger rum vid hvarje läsetermins början, således tvenne gånger om året. Hvar och en af dessa trenne klasser undervisas i sitt särskilta klassrum. Särskilt vigt lägger rektor Björling, och visserligen med gkäl, på den omständigheten, att i 2:dra klassen, som är den, i hvilken något främmande språk först ingår i undervisningen (nemligen det tyska) en och samma lärare bestrider hela undervisningen både i modersmålet och i nämde språk, ett förhållande som han, såsom högeligen önskvärdt, vill hafva ständigt bibehållet. Inom den högre afdelningen begagnas ämnesläsnipg med modifierad fri flyttning eller hufvudsakligen (2) nya elementarskolans undervisningssystem. Dock somp — vi anföra här rektor Björlings egna ord — efter fria Alyttningssystemet i sin renhet regeln är, att bvarje särskilt lärjunge må fortgå oberoende af alla öfrige, och endast undantagsvis två eller flera lärjungar kunna komma att utgöra ett lexlag (?), hvaraf följden nödvändigt blir, att den så öfvermåttan vigtiga muntliga undervisningen går hardt nära förlorad (2), är bögst angeläget att här genast från början anmärka, att i detta afseende förhållandet vid härvarande läroverk är så till vida motsatt det nyss beskrifna, att endast undantagsvis enskilta lärjungar kunna skiljas från sina respektive lexlag — nemligen då.de antingen visa sig mogna för uppflyttning till näst högre eller gjort sig, förfallna: till nedflyttning -tilldet närmast lägre lexlaget — men deremot regeln är, att lexlagen, sådana de vid uppflyttningen från lägre afdelningen befinnas, böra framSST a EEE