också icke i intellektuel och politisk. Mar kan göra sig ett begrepp om dess postgång. när man förnimmer hurusom, exempelvis, beloppet af de under: sistlidne Juni månad ä Hamburgs börs förfallna vexlar uppgick till nittiosex millioner mark. Också har Hamburg nu för tiden mer än 170 postlägenheter i veckan — trettiotvå svenska oberäknade. Men Tysklands postsystemer äro bygda, som de flesta andra, på den grundsatsen, att hvarje stat fortskaffar post blott till sin egen gräns; och då fria staden Hamburgs gräns icke är särdeles vidtomfattande, hafva angränsande riken 1 långliga tider det haft egha postombud, i anseende till platsens egen betydenhet, geografiska läge och egenskap af mötesplats för alla norra Europas kommunikationer. Så funnos der nio särskilta postverk: Hamburgs eget, Thurn-und-Taxis, Hannovers, Amerikas, Danmarks, Mecklenburgs, Braunschweigs, Preussens och Sverges, numera förminskade till antalet sju, sedan Amerikas införlifvats i Hamburgs och Bratinsehweigs sammanslagits med Hannovers. I följd af denna sgjufald, vid hvilken den infödde hamburgaren alltsedan barndomen vänjer sig, utgör det dock äfven för honom ett rigtigt studium att lära sig rätt aflemna bref — en konst, hvilken man i Sverge och öfverallt annorstädes, der enhet råder i postväsendet, icke lärer särdeles högt skatta. I Hamburg beror deremot af denna lilla konst hela postgången. Också ser man mycket ofta, att till Hamburg ankomne resande icke kunna tillegna sig den. Af ett oriktigt aflemnande härflyter väl s5llan oriktig postexpedition från stället, men deremot dröjsmål och förfelahdet af vissa postlägenheter. För den kontinentala brefvexlingen betyder några timmars dröjsmål icke mycket, enär man nu från Hamburg har lägenhet med jerubanorna flera gånger om dagen till nästan hvarje plats; och äfven ett eller annat qvi pro qvo, som på något postkontor kunde 1i följd af vanlig mensklig svaghet någon gång blifva begånget, är i det hela lätt och snart rättadt. Men de fel, som fortskaffas till eller från Sverge, d. v. s. sommartiden gemenligen öf ver Östersjön, kunna hivarken så fort eller så lätt godtgöras, att icke deras ledsamma följder hinna springa vederbörande lifligt i ögonen. Fördubblad omsorg att dem undvika. är således på denna linie nödvändig. Emedan nu Sverge på andra sidan bemälta stersjö icke har mer än ett enda postombud — det hamburgska — så har man länge tagit för gifvet att alla öfverklagade olägenheter egt der sitt ursprung. Man antog nemligen att Sverges hela postkommunikation med utlandet bedrefs genom bemälta kontor. Men enligt de upplysningar vi oss förskafiat, förhåller det sig ej så; utan bref och tidningar fortskaffas från och till Sverge icke blott sommartiden öfver andra orter, t; ex. Stettin, Stralsund och Liibeck (utan beröring med Hamburg), men äfven, året igenom, öfver Hamburg utan beröring med dervarande svenska kontor. De, som lagt bemälta kontor alla anmärkta felsteg till last, göra sig icke alltid mödan att undersöka, huruvida brefstämpeln kärrör från svenska kontoret, ej heller huruvida felet kan vara begånget på annan station än den hamburgska, ja icke ens alltid huruvida brefvet någonsin passerat Hamburg. Sädan kännedom om postspecialiteter kan också icke rimligtvis af allmänheten förväntas; men nödvändigt lärer vara, att då reklamation göres, kuvertet till det med felaktigbet befordrade brefvet bilägges, hvarförutan all efterforsknings-möjlighet är afskuren. Det har, som bekant, blifvit sagdt, att det vid anstälda undersökningar visat sig, att bland ett bundrade anmärkta felaktigheter i svenska utrikes postvexlingen icke fullt 4 procent, d. v. 8. icke 1 af 25vållats genom svenska kontoret i Hamburg, som dock besörjer lejonparten af bemälta korrespondens med stundom inda till-2500bref på en dagoch med, i rundt tal uppskattadt, omkring 400,000 årligen. Lemna vi än dessa. siffror å sido, så vore det redan mycket, om verkligen i alla fall finge såsom säkert antagas att den vida större mängden af anmärkningar drabbar de andra postbefordrarne, oaktadt dessas brefantal är betydligt mindre; och man skulle då frestas till den slutsatsen att resultatet blefve än större villervalla, derest hela hamburgerbrefvexlingen lemnades i utländningars hand i stället för i svenskars, hvilka sistnämde naturligen böra förmodas vara hemmastadde med moderlandets lokaloch andra förhållanden. För att närmare tydliggöra rätta förhållandet har man låtit: oss taga del af innehållet utaf ett antal reklamationer, jemte derå afgifna svar; och som denna anteckning, in concreto, faller sig mera lätt att fatta för den oinvigde, än ett raisonnement i abstrakt form, vilja vi här i korthet återgifva något deraf: 1:o Torsdagseftermiddagen, den dag alltså då göteborgsbåt afgår från Hamburg, inlemnades bref till Göteborg, åtecknadt:. med Jamburgerpaketen,. Brefvet kom likväl till söteborg två dagar senare än nämda fartyg? — Svar: Brefvet var icke inlemnadt på det svenska kontoret, utan på det danska; och detta kan ingenting afsända med göteborgsbåtarne... Först fredagsmorgonen, då lägenheten var förbi, skickades brefvet till svenskarne, som dåmera icke hade annat val än att befordra det med första. post öfver Danmark. 2:0 Sjelf-inlade jag, en torsdagsmorgon, vid Skeppsbron i Stockholm, uti Bores postlåda, ett bref som aldrig kom fram? — Svar: Danmark och -Liäbeck hafva genom en konvention af den 8 Maj 1852 öfverenskommit, att