Aftonbladet – 21 augusti 1856, sida 2

äro bundna af aktieegare, direktörer och deras tjenstemän, och hvilka långt mäktigare sporras af det egna intresset, än personer, som leda och kontrollera ett bolags affirer, der hvar och en endast har att vänta en del af hela vinsten. Vi finna detta bekräftadt af det faktum, ett de enda företag, i hvilka aktiebolag lyckas, äro de, som, i saknad af dem, enskilta personer, eller ock bedrifvits af dem mycket illa. Så är det t. ex. högst få enskilta personer, som äro nog rika för att kunna an!ägga en kanal eller en jernväg; följaktligen skulle, utan föreningen af mångas penningkrafter, arbeten af sådant slag sällan blifva företagna, hvarföre de också erbjuda ett passande fält för allmänna bolag. Bankrörelsen åter erbjuder ett exempel på en tämligen vidsträckt klass af transaktioner, der det snarare behöfs en stor säkerhet än några utomordentliga penning-kepitaler, och den kan derföre bedrifvas äfven af enskilta personer, ehuru icke på ett fullt tillfredsstöllande vis. Förr, då banker med mer än sex delegare voro förbjudna i England, ledo vi icke af någon brist på banker, utan af den usla beskaffenheten hos dem vi egde. Under sådana omständigheter kunna vi ej undra på att, sedan de prohibitiva lagarne blitvit upphäfda, bolagen utträngde de enskilta bankirerna ur allmänhetens ynnest. Men det är endast i sådana undantagsfall som något af de nyss anförda, som ett dylikt resultat kan förväntas. I alla an dra fall kunna vi taga för gifvet, att utgången ekall visa sig helt annorlunda, och vi kunna förutspå misslyckande och förluster hvarhelst vi se bolagen öfverskrida den begränsade krets af operationer, inom hvilken både förnuft och erfarenhet tyckas antyda att de böra vara inskränkta. Men det är icke sådana åsigter man för närvarande hyser i Frankrike. Der har, synnerligast under de senaste två åren, uppstått en riktig vurm i fråga om bolag, och ho: allmänheten tyckes den föreställningen hafva ihrötat sig, att ingenting Hvarken kan eller bör lyckas, med mindre det utföres af sådana. Bolag uppstå likt svampar inom hvarje tänkbit område af industrien, från det lägsta till det Högsta. Det är icke länge sedan vi sågo ett annonsera om tvättning af kläder — er sak sönd vi tycka det vore mera lämpligt att öfverlerina åt tvätterskorna att af dem enskilt besörjas. Nationens bästa cch sämsta känslör. dess dygder, passioner och fördomar, allt: får tjena till stöd. för aktiebolagsvurmen. Förslagsmakare öfvertala girigbukarne, att de håstigt. kunna förvärfva. ofant ig. förmögenhet genom att riskera sina tillgångar på företag: om hvilkas natur de ingenting veta och med hvilkas handhafvande man ej besvärar, den. att bråka sina hufvuden; och sålunda tillhandahåller begäret efter vinning ena klassen at offer. Filantroperna förtjusas af de menniskoälskande förslag man framlägger för deras bliökar; Deras sangviniska sinnelag förleder dem att tro, att de skola bli lika lyckosamma i sina resultater, som de äro förträffliga till sina syftemål, och på det gättet komma girigheten och filantropien att gå ombord på samma farkost. Socialisten har hört sägas, att bolag äro ett stort steg till den sammanslagning af all slågs industri under ett endå huf vud, hvilken han eftersträfvar — en sammarslagning, som han tror skall göra slut på all konkurrens, hvilken han felaktigt antager vara orsaken till de dåliga arbetslönerna och de ringa förtjensterna för dem, som röra sig med ett obetydligt Kapital; och på det sättet få äfven socialismen tjena till stöd åt den rådande vurmen. Följden af allt detta har varit, att en god del af Frankrikes kapital blif: vit afledt från dess vanliga kanaler, der det tjenat till verklig nytta, och i stället upptaget af bolag, hvilkas framgång är mer än problematisk. Visserligen heter det, att stora utdelningar utfallit på många ställen. men det kan icke betviflas, att dessa ofta blifvit utbetalda af sjelfva kapitalet, eller i annat fall varit ett resultat af lyckliga vinglerier, hvilka endast kunna rikta några personer på andrag beköstnad. I båda fallen hafva utdelningarne icke varit en följd af ökad produktion, utan af en förändrad fördelning af hvad nationen redan förut egde. Sådana äro de omständigheter, under hvilka Frankrike måste bestå den olycka, af hvilken det nyligen blifvit hemsökt. Sedan det förspilt en del af sina tillgångar i kriget och förlorat ännuw mera uti vilda spekulationer. uppfordras det att godtgöra de ödeläggelser öfversvämningarne förorsakat. Dess rika tillgångär i förening med natiönens hutrtiga och spänstiga lynne skola nog föra det igenom denna kamp och sätta det i stånd att öfvervinna de svår gheter, som rundt omkring hopa sig. Men en hård kamp blir det, det kan man befara, och den kommer ej att gå till ända utan mycket lidande RR — KE. M:t har, enligt Posttidningen, under den 8 innevarande månad transporterat och förorådnat häradsskrifvaren i Norr-Sysslets fögderi af Wermlands län, L. G, Odhelius, att vara häradsskrifvare i Söder-Svsslets fögderi af samma Jän.