Aftonbladet – 21 augusti 1856, sida 2

döma ailt nytt 1 andra nationers satt ait ga tillväga, endast derföre att det skiljer sig från vårt eget; men vi måste likaledes hålla oss fria från den motsatta villfarelsen, från hvilken man ej kan frikänna flera af våra mest upplysta politiska skriftställare, hvilka äro. alltför hastiga att antaga, att hvad som är. nytt måste äfven vara en förbättring, och att om utländningarne praktisera något som vi ej vilja tillegna oss; så är det vi som äro tröga af oss, ej de som rusa åstad något för: häftigt. Det är orätt att tro, att vi uppnått en: sådan öfverlägsenbet i handel och industri, att det vore omöjligt för oss att hafva någonting! att lära af kontinentens folk; men vi böra derföre icke kasta oss i den motsatta ytterligheten, och, så ofta vi och de äro af olika åsigter, helt godmigdigt antaga, att de förstå den saken bättre i Frankriken. : Denna af de senaste öfversvämningarne föranledda svåra pröfning för landets tillgångar inträffar i det ögonblick, då franska nationen nyss haft att ttbärda två års utomordentliga statsomkostnader, förorsakade hufvudsakligen af kriget med Ryss!and, men till en viss grad också. af de allmänna arbeten, som nyligen blifvit i särdeles stor skala utförda, förnäroligast för att bereda folket tillfälle att förskaffa sig sitt lifsuppehälle under en dyr och svår tid — ett undsättningssätt, hvars klokhet man på giltiga skäl kan sätta i fråga. Dessa om-: kostnader hafva till största delen blifvit bestridda genom statslån, och det finnes åtskil: liga, som säga att verkan af dessa, under de egendomliga förhållandena för tillfället, ej varit att förminska landets hjelpkällor, utan endast att framdraga penningmässor, som annars fått ligga begrafoe der landtfolket lagt dem, om icke statens säkerhet, i förening med den prestige kejsaren utöfvar, förmått egarne att bringa dem i omlopp genom att låna dem åt nationen. Att verkan af de franska lånen till en viss, obetydlig grad varit sådan, må man medgifva, men alls icke i så vidsträckt mån som man i allmänhet föreställer sig. Det är ett stört misstag att tro, att den förnämsta delen af de senaste franska lånen på 20 millioner och 30 millionerspund blifvit sammanskjuten af de ringare klasserna, alldenstund det är ett faktum, att många rika personer gjorde sina tillskott under formen af små summor, för hvilka de läto ett motsvarande antal olika personer anteckna sig, i akt och mening att dymedelst åtnjuta den företrädesrätt kejsaren lofvat dem, som tecknat sig för smärre belopp, för den händelse att mera penningar skulle erbjudas än regeringen behöfde låna. Familjefäder plaGerade sina penningar i barnens och andra slägtingars namn; husbönder begagnade sina tjenares namn, mästare sina arbetares, och exempelvis Hafva vi äfven hört omtalas en kapten, som lät hvarenda soldat inom kompaniet anteckna sig för hans räkning. De sålunda förskjutna små summorna utgjorde alls icke något bevis på att teckningarne till lånen härledde sig från de ringare klasserna, just de pefsöner, hvilka man menar skulle hafva skrinlagt sina små besparingar, om deej egt det tillfälle till placering, so.n regeringen erbjöd dem. Man bör derjemte erinra sig, att det alltid stod öppet för folket att placera sina penningar utistatspapperen på vilkor, som ej voro särdeles mindre fördelaktiga, än de af kejsaren erbjudna. Och af dessa betraktelser kunna vi sluta till hur högst osannolikt det är, att de senaste lånen hopsamlat nägra summor, som i annat fall kommit att förblifva skrinlagda utan att inbringa sina egare någon profit eller ränta. Regeringens uppträdande härvidlag verkade på alldeles samma sätt, som om en enskilt lånsökande, i behof af 50 millioner pund, uppträdt i konkurrens med öfrige lånsöokande på penningemärknaden, och dess behof af nämde summa kunde icke. tillfredsställas på a nat vilkor, än att det blef 50 millioners mindre tillgång att möta efterfrågan från de vanliga låntagarne, vare sig köpmän, industriidkare eller jordbr. kare. I politiskt hänseende må resultaterna soma man uppnått genom kriget, för hvilket lånen hufvudsakligen blifvit utgifna, vara hur förmånliga som helst, i ekomiskt hänseende äro de dock (åtminstone hväd de omedelbara verkningarna angår) att anse lika med noll och mindre än noll. Hvad regeringen sålunda förslösat hade nemligen i annat fall till stor del kommit att af yrkesidkare användas för produktiva ändamål och inbringat en afkastning, som kommit väl till pass vid det närvarande ögonblickets behof. Så, som det nu är, hafva 50 millioner pund blifvit utgifna, utan att lemna någon afkastning, och Frankrike inträder i en tid afinresvårigheter med jemt så stort belopp fattigare, som det, hvilket gått förloradt genom de två senaste årens extra statsutgifter. Fins det något, som kan motväga denna förlust? Har Frankrike, genom ökad: arbetsskicklighet, industri och hushållning, i andra riktningar återvunnit hvad nödvändigheten tvungit dess regering att förskingra? Eller har det ingått på en motsatt: bana? Hågen för industriel verksamhet har på senare. tiden, tagit en stark fart i Frankrike, och nationen har visat sig ovanligt mån om -att förvärfva, men det är mycken fråga, om: de medel man härtill valt äro egnade att befordra: det. -åsyftade ändamålet: Våra franskavgrannar hafva nu fått uti sina hufvuden att allt möjligt skall uträttas genoms bolag. Hos oss eger man en tämligen rik erfarenhet om hvad dylika föreningar mäkta åstadkomma, ochiresultatet deraf tyckes autyda, att de fall; för hvilka bolagen lämpa sig, äro: få och förekomma icke särde: 6 ÅN em äre 0 2 a AGE TR RR